Dissertation Freie Universität Berlin, 2008.

Diss. phil.-hist. Bern. / Titel von Titelbildschirm. Literaturverz.

Jena, Universiẗat, Diss., 1998.

Universiẗat, Diss., 2004--Bielefeld.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur inomhus- samt utomhusmiljön påverkar interaktionen mellan förskollärare och barn vid den fria leken. De forskningsfrågor som skapades utifrån syftet var: Vilka former av interaktioner uppstår i inomhus- respektive utomhusmiljön? Vem tar initiativ till interaktionerna i inomhus- respektive utomhusmiljön och vad är anledningen med initiativet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har strukturerade observationer använts som metod. Observationer genomfördes på en avdelning med 16 barn i åldrarna 1-4 år samt två förskollärare och en barnskötare. Vid observationerna användes ett observationsschema och för att kunna besvara studiens frågeställningar utvecklades egna kodningskategorier utefter tidigare forskning. Kodningskategorierna är: Lekkamrat, vägledare, övervakare, brobyggare och omsorgstagare. Resultatet som framkom ur observationerna har analyserats utifrån tidigare forskning samt teorierna; Det sociokulturella perspektivet som utvecklats av Säljö (2014) som är en utveckling av kulturhistoriska teorin av Lev Semenovich Vygotskij samt Affordance som är utvecklat av James. J. Gibson. Studiens resultat visar att inomhusmiljön bidrar till mer interaktion mellan pedagoger och barn än vad utomhusmiljön gör. I inomhusmiljön var interaktionsformerna övervakare och lekkamrat dominerande medan i utomhusmiljön var den dominerande interaktionsformen övervakare. Resultatet visar att det är främst pedagogerna som tar initiativ till interaktion och syftet med interaktionen är: igångsättare av lek, tillrättavisningar, barns behov av omsorg samt delaktighet i barnens lek och lärande medan barnen hade andra syften med interaktionerna: bekräftelse, be om lov eller säga till samt inbjuda till lek och lärande. I resultat kunde vi även se att pedagoger och barn ofta såg olika affordance i artefakter och miljöer vilket gjorde att pedagogerna tillrättavisade barnen mycket i leken.

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

Studien undersöker hur ledare ser på sitt eget ledarskap i relation till medarbetarna; det vill säga vilken roll ledarna uppfattar att medarbetarna spelar för det egna ledarskapet. Slutsatsen är att ledare huvudsakligen beskriver sitt ledarskap utifrån hur de ser på sin identitet, men inte beskriver sitt ledarskap utifrån interaktion och roller. Det egna ledarskapet beskrivs som stabilt, och medarbetarna beskrivs inte som påverkansfaktorer på det egna ledarskapet. Samtidigt ger ledare uttryck för att de önskar mer återkoppling från medarbetarna, och ledarna uppvisar ett behov av medarbetarna för att arbetet skall bli optimalt. Det finns således en motsägelse i hur ledarna talar om sitt ledarskap i relation till medarbetarna.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

St. John’s wort extract is composed of a large number of components, about 150, but the most studied and interesting substance are hyperforin and hypericin. The herb is very popular and it is known for its pharmacological efficacy in numerous disorders. It is used for treatment of mild to moderated depression as an alternative to synthetic antidepressants. The St. John’s wort products are available in several preparations, as tablets, capsules, tea, fresh plant juice etc. Hyperforin is the part of St. John’s wort that gives the antidepressant effect through inhibition of reuptake of neurotransmitters such norepinephrine, serotonin, dopamine, GABA and L-glutamate.Since 1999, several case reports and clinical studies have demonstrated the interactions of St. John’s wort extract with other medical products, resulting in a decreased plasma concentration and potential therapeutics failure. The mechanism behind this is an interaction between St. John’s wort with intestinal and hepatic cytochrome P450 and P-glycoprotein, resulting in inducing these enzymes. In vitro investigations indicated that this induction is medicated by an interaction of hyperforin with the pregnane X receptor.Long-term co-medication of St. John’s wort extract reduces the bioavailability of wide variety of drugs, including digoxin, warfarin, cyclosporine, oral contraceptive and theophylline.The object of the present thesis was to investigate and describe the influence of St. John’s wort extract on the pharmacokinetics of the drugs mentioned above and what this pharmacokinetic interaction has for clinical consequences.Seven studies, with different numbers of participants, performed in different countries, were compiled to describe the effect of St. John’s wort on the drugs.The results from these studies showed that St. John’s wort extract affects the metabolism of these drugs by significant reducing theirs pharmacological effect. This decrease of the bioavailability and plasma concentration can be the results of intestinal and hepatic induction of CYP enzymes and p-glycoprotein. From these results I conclude that St. John’s wort should be used with caution and patients receiving these drugs should regularly monitory theirs plasma concentration.