Romantisk kärlek och kärleksrelationer är centralt i människans existens. Tonåren är en tid i livet där många kommer i kontakt med dessa företeelser för första gången, och det tidigare outforskade området får mening genom nya erfarenheter och intryck. Innebörden av kärlek och kärleksrelationer formas också genom interaktion med andra människor, och i tonårstiden är jämnåriga en betydelsefull referenspunkt när man skapar sig en uppfattning om världen. Forskning om hur tonåringar i interaktion med varandra pratar om kärlek och kärleksrelationer är dock begränsad. Med anledningen av detta syftar följande studie till att undersöka hur interaktionen ser ut när tonåringar pratar om kärlek och kärleksrelationer med jämnåriga. Studien undersöker även upplevda könsskillnader, det vill säga hur tonåringar pratar om tjejer respektive killar i samtal om kärlek och kärleksrelationer. De teoretiska verktyg som används i analysen är samhandling, som härstammar från Blumers symboliska interaktionismperspektiv, samt deskriptiva och preskriptiva normer. Studien antar fenomenologi som metodologisk ansats och metoden som används är fokusgruppsintervjuer med två grupper av tonåringar 16–18 år. Resultatet visar att samhandlingen som tonåringarna formar i interaktion med varandra har en plastisk karaktär som snabbt kan byta riktning när nya tankar presenteras. Detta beror på att tonåringarna i hög grad är bekräftande och accepterande mot varandras uttalanden, samt anpassar sina egna svar utifrån det som redan sagts. Även tonåringarnas diskussioner om upplevda förväntningar på killar och tjejer i kärleksrelationer, kännetecknas av denna plasticitet. Tonåringarna uppvisar en medvetenhet kring könsskillnader i kärleksrelationer, i form av deskriptiva och preskriptiva normer, som de både ifrågasätter och bekräftar.

No description available.

Bakgrund: Interaktion mellan eleverna samt mellan lärare och elev har visat sig vara de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna vid undervisning på distans. Majoriteten av forskningen riktar sig till högre utbildningsinstanser och studenternas syn på distansundervisningen, medan lärarnas röster saknas. Mycket av forskningen fokuserar också på att undersöka interaktionens betydelse ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv – medan andra perspektiv utesluts. Vi väljer således att ta ett steg tillbaka och undersöka fler pedagogiska perspektiv vid distansundervisning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärares uttalanden om interaktionens betydelse vid distansundervisning kan förstås utifrån det kognitiv-behavioristiska-, socialkonstruktivistiska- och det connectivistiska perspektivet. Metod: Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med sex lärare, samtliga utbildade för arbete i lågstadiet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Resultatet visar att informanternas uttalanden främst kan förstås i termer av det kognitiv-behavioristiska perspektivet. Då studien baseras på kvalitativ metod är det inte möjligt att tala om ett generellt resultat. Vi ser däremot att informanternas uttalanden indikerar ett skifte i vilken pedagogik de baserar sin undervisning på: från det socialkonstruktivistiska perspektivet, till att snarare vila på det kognitiv-behavioristiska perspektivet när den ordinarie undervisningen övergår till distansundervisning.

Bakgrund: Sjuksköterskans bemötande i vården har betydelse för patienten och ett felaktigt sådant kan få negativa konsekvenser. Patienter som söker sig till akutmottagningen utsätts för många nya prövningar och då är sjuksköterskans bemötande viktigt för att ge patienterna en positiv upplevelse. En positiv upplevelse är inte bara associerat med ökad tillfredsställelse utan även med lägre grad av dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur vuxna patienter upplever sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa studier. Under datainsamlingen användes PubMed, Cinahl och Psycinfo. De artiklar som valdes ut granskades med granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskans bemötande mot patienter på akutmottagningen delades in i fyra kategorier; kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, patientens behov av information, interaktionen mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans attityd. Patienterna menade att tydlig kommunikation underlättade på olika sätt såsom att göra väntetiden lättare, minska ångesten och bidra till en bättre vistelse. I de studerade populationerna var 73-79% av patienterna nöjda med hur tillgängliga sjuksköterskorna var, arbetet som de gjorde samt uppmärksamheten och respekten som patienterna fick. Om kommunikationen och informationen som sjuksköterskan gav patienterna inte var tillräckligt tillfredsställande eller på en nivå som patienterna inte kunde förstå kände sig patienterna exkluderade. Aspekter inom det icke verbala bemötandet som uppskattades var att; ta sig tid, le, titta till patienterna flera gånger och sitta ned i patientmötet. Sittande vårdpersonal bidrog till 18% nöjdare patienter. Att inte bli tagen på allvar, bristande ögonkontakt och otillräcklig information var alla aspekter som ledde till att bemötandet uppfattades som bristfälligt. Slutsats: Olika typer av patienter upplever olika bemötanden från sjuksköterskan. Gemensamt är att bemötandet utgör en central del av besöket på akutmottagningen. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskor att sträva efter ett gott bemötande.

In dieser Arbeit konnten mittels des BACTH-Systems Interaktionen des kompletten KdpD Proteins sowie der N-terminalen Domäne (KdpD1-395) mit den N- und C-terminalen (KdpD396-894) Domänen von KdpD nachgewiesen werden. Darüber hinaus wurde der Zusammenhang zwischen dem Interaktionsverhalten und den Phänotypen bestimmter Punktmutations- und Deletionsmutanten von KdpD untersucht, jedoch konnte eine solche Abhängigkeit nicht bestätigt werden. Die Lokalisation von KdpD-GFP wurde in dem kdpD-Teildeletionsstamm TKV2208 untersucht, in dem sich das Hybridprotein membrangebunden in einem gepunkteten Verteilungsmuster entlang des Zellkörpers nachweisen lässt. Besonders interessant ist das häufige Vorkommen spiralförmiger KdpD-GFP Strukturen, welche sich entlang des Zellkörpers zeigen. Daher wurde eine Beeinflussung der Lokalisation von KdpD-GFP durch MreB vermutet. Eine Behandlung der Zellen mit der Verbindung A22 veränderte die Proteinverteilung jedoch nicht. Daher ist anzunehmen, dass die KdpD-GFP Lokalisation in E. coli MreB-unabhängig erfolgt. Des Weiteren wurde eine Beeinflussung der Lokalisation des Hybridproteins durch das Penicillin-Bindeprotein 3 in Erwägung gezogen. Um diese Möglichkeit zu evaluieren wurde PBP3 mit Cephalexin spezifisch gehemmt. Jedoch konnte kein Unterschied zur vorher aufgeführten Lokalisation von KdpD-GFP beobachtet werden. Ein weiterer Aspekt der Lokalisationsstudien war, ob Cardiolipin einen Einfluss auf die KdpD-GFP Lokalisation hat. Für diese Fragestellung wurde der Stamm UE54 benutzt, welcher kein Cardiolipin synthetisieren kann. Es konnte gezeigt werden, dass Cardiolipin keinen Einfluss auf die Lokalisation von KdpD-GFP zu haben scheint. Darüber hinaus wurde die Abhängigkeit der KdpD-GFP Lokalisation von SecB und SecG mittels Deletionsmutanten getestet. Die Deletion dieser beiden Sec-Translokationsproteine führte jedoch zu keiner Veränderung der Lokalisation von KdpD-GFP.

Studien syftar till att belysa och diskutera de kommunikativa anpassningar som chefer upplever att de behövt göra när arbetet övergått till distans. De kommunikativa anpassningarna avser två övergripande teman. Det första temat är interaktion vilket innefattar den verbala och icke-verbala kommunikationen och det andra temat är utövandet av kontroll. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetat på sin position både innan och under distansarbete. Materialet har analyserats med hjälp av det dramaturgiska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet för att undersöka chefers anpassningar i interaktionen med anställda, samt teorier om olika kontrollsystem för att analysera chefers anpassningar i utövandet av kontroll. Resultatet visar att chefer upplever nya krav och förväntningar på chefsrollen under distansarbete. De anser att kommunikation främst behöver ske mer frekvent, tydliggöras och effektiviseras. De anser även att ett större fokus behöver läggas på att skapa en trivsam arbetsmiljö genom att stötta och släppa på den professionella fasaden något under distansarbete. Vad gäller utövandet av kontroll, visar studien att den i de flesta fall har inneburit en ökad uppsikt över anställda genom mer frekventa avstämningar, eftersom chefer vill stötta mer under distansarbete.

Bakgrund Blodburen smitta återfinns oftast på vårdavdelningar som sekundärdiagnos hos patienter. Vårdpersonal innehar inte alltid all information om smittan, och kan ibland även ha förutfattade meningar om den. Interaktioner mellan vårdpersonal och patienter är av betydelse för omvårdnadens kvalitet och utformning, men patienter med blodburen smitta blir ofta bemötta med fördomsfulla attityder i form av stigmatisering eller diskriminering. Syfte Arbetets syfte var att beskriva hur interaktion mellan vårdpersonal och patienter på vårdavdelning påverkas vid kännedom av blodburen smitta som sekundärdiagnos. Metod Allmän litteraturöversikt. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris. Resultat I arbetet identifierades fyra huvudteman; kunskap och utbildning, ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering, som alla var betydande för vårdpersonalens interaktioner med patienter då blodburen smitta återfanns som sekundärdiagnos. Slutsats Kunskapsbrist leder till ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering. Interaktioner förbättras främst av kunskap och medvetenhet om egna attityder samt kompetens att kunna söka pålitlig information.

One of the more recent innovations in the field of AI is ChatGPT. It has caused a discourse in the world of academia. While there is research based on the use of ChatGPT concerning ethics and exams, there are not nearly enough studies conducted on the use of ChatGPT from the perspective of students and how it can be used for self-studies. This study focuses on the student's perspective and their usage of ChatGPT for their self-studies or learning within the context of education, by conducting an ethnographic study complimentary with a survey and interviews with students and educational consult in pedagogy at a university. The results suggest that students are interested in using ChatGPT for self-studies and that it can be a useful tool and generate a good user experience compared to traditional methods.  The knowledge gained from our studies resulted in a prototype that was made to support students’ needs and bridge the gap between students and the university.

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension. Dessutom lyfter teorin fram olika delar som är av vikt för pedagogens möte med barnen såsom samspel, uppmärksamhet och relationalitet. Vidare förs det ett resonemang om kvalitet och meningsskapande i förskolans praktik.Pedagogernas agerande och interaktion med barnen har dokumenterats genom videoinspelade sekvenser av deras agerande i mötet med barnen. De har sedan kort efter inspelningen tagit del av materialet för att se sig själva i aktion och kommentera sekvenserna. Pedagogens möte med barnet har sedan belysts utifrån de analysbärande begreppen kunskap, delaktighet, erkännande, samspel och uppmärksamhet.Pedagogerna i studien uttrycker att de tycker att mötena med barnen är en viktig del i deras arbete. De uttrycker att dessa möten ger dem möjlighet att bekräfta barnen så att barnen utvecklar en positiv självrelation. De uttrycker också att mötena ger dem möjligheter att skapa lärandesituationer för barnen. De olika intentionerna pedagogerna ger uttryck för gör att de vid varje möte måste bestämma sig för vad de vill uppnå med mötet. De har att välja mellan olika handlingsstrategier som balanserar mellan de krav som situationen ställer. Beroende på vilka val de gör, vilken handlingsstrategi de väljer, kommer deras blick att riktas. Därmed har de också dragit upp linjer för hur deras möte med barnen kan komma att utveckla sig. Hur det pedagogiska mötet kommer att te sig och vilket som är mer vinnande än något annat är en fråga vars svar är beroende av hur situationen ser ut vid just det mötet.

No description available.