No description available.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om interaktionen mellan lärare och elev i den enskilda pianoundervisningen i eftergymnasial utbildning. Utifrån detta syfte söker jag svara på frågeställningarna: Vad karaktäriserar den didaktiska interaktionen mellan lärare och elev i den enskilda pianoundervisningen i eftergymnasial utbildning? På vilket sätt designar lärare och elev innehållet i undervisningssituationen i den enskilda pianoundervisningen? Studien är av kvalitativ art och har genomförts genom observationer med videokamera som metod. Två lektioner observerades och analyserades utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att lektionerna kännetecknades av dialog där både lärare och elev formade undervisningens innehåll.

Bakgrund: Leken är en stor del av förskolans verksamhet som har två olika sidor, en av dem är lustfylld och rolig och den andra visar att det i barns lek kan förekomma asociala beteenden och exkluderingar. Det finns olika sätt som barn utövar asociala handlingar och exkluderingar på vilket är ett problem då förskolan ska arbeta mot att alla barn ska uppleva leken som lustfylld i lek tillsammans med andra barn.  Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare hanterar förekomsten av asocialt beteende och exkludering i barns lek. Metod: Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien har gjorts med 8 förskollärare från två olika förskolor samt kommuner.  Resultat: Studiens resultat visar att det förekommer mer asociala handlingar när barn leker tillsammans än när de leker ensamma. På förskolan finns det rollekar där barn kan ingå i lek tillsammans och studiens resultat visar att det är i rollekar som de allra flesta asociala handlingarna och exkluderingar sker. Det har framkommit att förskollärarna använder olika tillvägagångssätt för att hantera och motverka asociala beteenden och handlingar samt exkluderingar. Tillvägagångssätten som förskollärarna använder sig av för att hantera asociala beteenden är genom att vara närvarande, gruppera barn och använda sig av litteratur. För att motverka exkluderingar arbetar förskollärarna med att organisera miljön och leda och handleda barn för att exkluderingar inte ska uppkomma i barnens lek.

AbstractEtel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall.Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan?Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion.

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension. Dessutom lyfter teorin fram olika delar som är av vikt för pedagogens möte med barnen såsom samspel, uppmärksamhet och relationalitet. Vidare förs det ett resonemang om kvalitet och meningsskapande i förskolans praktik.Pedagogernas agerande och interaktion med barnen har dokumenterats genom videoinspelade sekvenser av deras agerande i mötet med barnen. De har sedan kort efter inspelningen tagit del av materialet för att se sig själva i aktion och kommentera sekvenserna. Pedagogens möte med barnet har sedan belysts utifrån de analysbärande begreppen kunskap, delaktighet, erkännande, samspel och uppmärksamhet.Pedagogerna i studien uttrycker att de tycker att mötena med barnen är en viktig del i deras arbete. De uttrycker att dessa möten ger dem möjlighet att bekräfta barnen så att barnen utvecklar en positiv självrelation. De uttrycker också att mötena ger dem möjligheter att skapa lärandesituationer för barnen. De olika intentionerna pedagogerna ger uttryck för gör att de vid varje möte måste bestämma sig för vad de vill uppnå med mötet. De har att välja mellan olika handlingsstrategier som balanserar mellan de krav som situationen ställer. Beroende på vilka val de gör, vilken handlingsstrategi de väljer, kommer deras blick att riktas. Därmed har de också dragit upp linjer för hur deras möte med barnen kan komma att utveckla sig. Hur det pedagogiska mötet kommer att te sig och vilket som är mer vinnande än något annat är en fråga vars svar är beroende av hur situationen ser ut vid just det mötet.

Studiens syfte är att undersöka kommunikationen mellan lärare och elever under lektionersförsta fem minuter och vad denna innebär för elevers motivation och fokusering. Våraproblemställningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lärare och elever uppleverinledningarna, dels hur en lektion kan inledas så att eleverna blir motiverade för lektionen.Metoden vi har valt för att undersöka detta är en kombination av klassrumsobservationer ochkvalitativa intervjuer med lärare och elever. Undersökningen är gjord på en gymnasieskolaoch vi har följt en klass som går år ett på samhällsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lärareoch åtta elever.Resultatet visade att det är viktigt att läraren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedetav lektionen för att eleverna ska förstå att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydligfinns risk att eleverna har svårt att finna det fokus som krävs för att följa lektionen och kännasig motiverade inför den. De inledande minuterna, i flertalet av de klassrum vi har besökt,präglas till viss del av småprat. Småpratet är viktigt för att främja relationen mellan lärare ochelever och skapa en stämning där det sker ett fruktsamt lärande. Resultatet visade även att denicke-verbala kommunikationen och lärarens brinnande intresse är viktiga delar för att elevernaska känna sig motiverade och fokuserade. Även yttre faktorer som huruvida eleverna är tröttaeller hungriga påverkar elevens förmåga att fokusera och även att finna motivationen.Bekräftelse är dock viktigast för elevernas motivation.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva. Utifrån fritidspedagogernas svar har vi sett en tydlig fokusering på barnens sociala kompetens. Med detta menar de att barnen ska kunna umgås socialt med andra barn och vuxna.

Das Ziel dieser Arbeit ist es, das Konzept der parasozialen Interaktionen und Beziehungen, bisher hauptsächlich für die traditionellen Medien diskutiert, auf die sozialen Medien mit Influencern als Personae anzuwenden. Die Arbeit beantwortet die Frage, ob die genannten parasozialen Phänomene mit Influencern in den sozialen Medien grundsätzlich möglich sind, ob dabei eine meinungsbeeinflussende Wirkung auf den Rezipienten entstehen kann und wie diese im Social-Media-Marketing von Unternehmen genutzt werden kann. Relevant ist diese Arbeit damit für Personen, die sich über die grundsätzliche Anwendung des Forschungsbereichs parasozialer Phänomene auf neue Medien informieren möchten, sowie für Unternehmen, die das Konzept bewusst zur Optimierung ihres Influencer- und Social-Media-Marketings nutzen möchten. Zur Beantwortung der Forschungsfragen wird die bestehende Theorie, aufbauend auf dem Grundkonzept nach Horton und Wohl, auf das neue Medienformat der sozialen Medien angewendet. Die Hypothesen, dass parasoziale Phänomene in den sozialen Medien entstehen können, dass Influencer als Personae betrachtet werden können und dass eine starke meinungsbeeinflussende Wirkung von ebenjenen ausgehen kann, werden durch eine empirische Befragung überprüft. Diese Methode liefert repräsentative Ergebnisse und kann die Hypothesen bestätigen. Sie führt außerdem zu der Erkenntnis, dass parasoziale Beziehungen sich in den sozialen Medien anders auswirken als in den traditionellen Medien. Es können bereits erste Unterschiede in der Auswirkung parasozialer Beziehungen zwischen traditionellen und sozialen Medien festgestellt werden, diese müssen in zukünftigen Arbeiten jedoch gezielter erforscht werden, um zuverlässigere Aussagen darüber treffen zu können.:1 Überblick 2 Begriffsdefinitionen 2.1 Arten von Interaktion und Abgrenzung 2.2 Parasoziale Beziehungen 3 Parasoziale Interaktion und Beziehungen nach Horton und Wohl 3.1 Parasoziale Interaktion 3.1.1 Drei Kernaspekte parasozialer Interaktion 3.1.2 Personae nach Horton und Wohl 3.1.3 Abgrenzung parasozialer Interaktion von ähnlichen Phänomenen der Kommunikationswissenschaft 3.1.4 Einflussfaktoren auf die Intensität parasozialer Interaktionen 3.2 Parasoziale Beziehungen 3.2.1 Verhältnis von parasozialen Interaktionen und Beziehungen untereinander 3.2.2 Charakteristik parasozialer Beziehungen 3.2.3 Entwicklung einer parasozialen Beziehung 3.2.4 Meinungsbildender Einfluss parasozialer Beziehungen 3.3 Weitere parasoziale Phänomene 3.3.1 Parasoziales Schlussmachen und Charakterbrüche 3.3.2 Co-viewing 3.3.3 Parasoziale Meinungsführerschaft 4 Parasoziale Interaktion und Beziehungen mit Influencern 4.1 Influencer in den sozialen Medien 4.2 Voraussetzungen für das Entstehen parasozialer Interaktion mit Influencern 4.2.1 Parasoziale Interaktion trotz Rückkanal 4.2.2 Die gefühlte Wechselseitigkeit parasozialer Interaktion mit Influencern 4.3 Influencer als Personae nach Horton und Wohl 4.4 Parasoziale Beziehungen mit Influencern 5 Forschungsmethode 6 Auswertung der empirischen Ergebnisse 7 Diskussion 7.1 Interpretation der Umfrageergebnisse 7.2 Anwendungsmöglichkeiten im Social-Media-Marketing 8 Zusammenfassung und Ausblick

In this artistic master’s degree project, I have explored different ways of relating to each other in improvisatory interplay, with a focus on cyclicity and distributed phrases. Through rehearsing and recording with a small acoustic ensemble, I have shown how I can achieve these ways of interplay through the use of enabling constraints. In turn becoming a basis for a composition in the form of a structured improvisation that moves between, and mixes, different ways of interplay that add extra qualities of indeterminacy to the music.     Through contextualising with among other things Deleuze and Guattari's ideas of "the molecular" and Zen Buddhism, different areas of tension that this music operates within has caught my attention. Two of these stand out: the first is the tension between a linear sense of time and the cyclic sense of time that this music can evoke. The other is the area of tension between the collectivity in the distributed phrases vs. individual trajectories. Seeing through these perspectives also point to how the music in this work, and other music and art, may involve non-dualistic experience. The composition contains various layers of cyclicity. Its form is cyclic; a macro circle divided into four micro cycles. Distributed phrases come and go repeated with difference. Individual patterns are repeated in superimposed loops.    I hope that this thesis can serve as an inspiration for anyone interested in structured group improvisation.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.