Supporterskap och läktarkultur inom idrott är något som tillför både energi till spelare men även en bidragande faktor till hur stämningen är under en match för övriga åskådare. Med hjälp av sång och banderoller förgylls således inramningen på arenan. Supporterskap är inte en självklarhet utan är något en individ själv tar på sig och det medför olika uppoffringar såväl mot andra intressen men även det sociala livet. Därmed har syftet med uppsatsen varit att skapa en förståelse gällande vad det är som en supporter upplever som gör det värt att fortsätta och vad det resulterar i, samt vilka konsekvenser det medför. De forskningsfrågor som har blivit aktuella för uppsatsens ändamål har därmed varit att finna svar på följande; Varför väljer en individ att lägga sitt engagemang för att vara en aktiv supporter mot en idrottsförening, vad blir resultatet av den tid och engagemang som läggs samt på vilket sätt anser supportern att privatlivet påverkas av sitt engagemang som aktiv supporter? Uppsatsen har ett hermeneutiskt tillvägagångssätt samt en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju av insamlingen av det empiriska materialet där fem stycken supportrar ställde upp och diskuterade sitt supporterskap. Det teoretiska ramverket som blev tillämpat för studien var teorier gällande interaktionsritualer av Randall Collins tankegångar, angående främst emotionell energi. Det resultat som presenterades vittnade om att samtliga informanter såg den gemenskap som deras supporterskap resulterade i var något som de värderade högt. Samtliga informanter såg detta som den största anledningen till varför de inte skulle kunna tänka sig att sluta engagera sig inom supporterlivet.

Att börja studera på universitet innebär för många en stor förändring och påbörjan av ett nytt kapitel i deras liv. Det är en tid fylld av nya upplevelser, förväntningar och ansvar. För många universitetsstudenter kan den akademiska miljön vara överväldigande och det sociala sammanhanget kan vara avgörande för hur väl de anpassar sig till den nya situationen. Studiegrupper kan därför vara en viktig del av den sociala dynamiken på universitetet då de utgör en plattform där studenter kan dela erfarenheter, stödja varandra och samarbeta kring studierna.  Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur universitetsstudenter som deltar i egenvalda studiegrupper upplever interaktionen i gruppen. För att addresera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever universitetsstudenter egenvalda studiegrupper? Och Hur kan dessa upplevelser förstås genom Collins teori om interaktionsritualer? Studien har en kvalitativ forskningsansats och använder sig av sex semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Efter det insamlade materialet tematiserats har det sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket. Detta ramverk består av Collins teori om interaktionsritualer samt annan tidigare forskning.  Resultaten av studien tyder på att studiegrupper har en betydande positiv inverkan på studenters universitetsupplevelse. Genom att främja interaktioner och gemenskap ökar de motivationen och glädjen för studierna samtidigt som de bygger starka vänskapsrelationer. Studiegrupper fungerar också som en stabiliserande faktor genom ömsesidig support och skapar därigenom en känsla av trygghet och välbefinnande bland studenterna. Studiegrupper agerar även som en katalysator för djupare förståelse genom ömsesidig inlärning och kunskapsutbyte, vilket förbättrar studenternas akademiska prestationer och utvecklar deras kommunikationsfärdigheter. Intervjupersonerna betonar den sociala dimensionens värde, där relationer med studiekamrater berikar universitetslivet och stärker sammanhållningen. Trots den generella positiva inställningen gentemot studiegrupper uppkom vissa utmaningar, de mest utmärkande var småprat samt olikheter i arbetsstilar och kommunikation. Sammanfattningsvis tolkades resultatet som att studiegrupper gynnar studenternas akademiska framgångar och välbefinnande, genom att samarbeta och lösa problem tillsammans, utvecklar studenterna även värdefulla färdigheter och strategier som anses vara gynnsamma i deras framtida yrkesliv.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut?   Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen.   Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion. Många av eleverna använder datorerna för att visa varandra saker som de sen diskuterar kring. Den sociala responsiviteten visade sig tydligt vid dessa tillfällen. Datorn som en gemensam symbol och en gemensam aktivitet verkade vara en betydelsefull interaktionsritual för eleverna. Vid andra tillfällen verkade datorn istället vara ett hinder för interaktionen. Eleven uppträdde då passivt i interaktionen och deltog i mindre utsträckning eller inte alls. De blev asocialt responslösa. Interaktionsritualen blev i dessa fall misslyckad.   Nyckelord: Bärbar dator, raster, social responsivitet, asocial responslöshet, interaktionsritualer / In this study I examine pupils´ face-to-face interaction when the laptop is there. The purpose is to see how the laptop impacts the interaction between students at breaks. My research questions are how and when pupils are social responsive respectively asocial responseless and also what the rituals of interactions look like.   I have used a qualitative method to answer my purpose and questions. I interviewed five pupils in year one of upper secondary school in Karlstad and also conducted three observations.   The study shows that the laptop is an impediment but also an asset in the interaction between students at breaks. Many pupils use their laptops to show each other things which could start a discussion. Social interaction was very evident at these moments. The laptop as a symbol and a common activity seemed to be an important interaction of ritual for the pupils. At other occasions the laptop seemed to be an impediment for the interaction. The pupils then became passive and participated less or not at all. He or she became asocial responseless. The interacion ritual then failed.   Keywords: Laptop, breaks, social response, asocial responseless, interaction ritual

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka förskollärares definition av omsorgssvikt, samt om emotioner påverkar att förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten gällande omsorgssvikt. Empirin samlades in med kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare, som hade erfarenhet av anmälan till socialtjänsten. Intervjuerna analyserades med hjälp av teori om omsorgssvikt, emotioner samt interaktionsritualer. Studien ger inblick och förståelse för förskolepersonalens kunskap och erfarenheter av omsorgssvikt samt om hur emotioner formar relationer mellan de inblandade och kan påverka en anmälan. Resultatet visade att förskollärarnas definition av omsorgssvikt inte består av ett visst antal tecken, utan att de bildar sig en helhetsuppfattning av barnets situation. Studien visar att emotioner kan påverka att en anmälan görs, både genom att förskollärarna tvekar och därmed förlänger processen, men också genom att en anmälan överhuvudtaget inte alls upprättas. / The aim of this qualitative study was to study pre-school teachers´ definition of child maltreatment, and the impact of emotions in reporting child maltreatment to the Social Services. The empirical data was collected through qualitative in-depth interviews of four pre-school teachers, who were all experienced in reporting child maltreatment to the Social Services. The interviews were analyzed using emotion theory, theory on child maltreatment and interaction ritual theory. The study provides insight and understanding of their knowledge and experience of child maltreatment, how emotions shape the relationship between the people involved as well as how emotions affect reporting. The result shows that preschool teachers´ definition of child maltreatment is not composed of one or two signs of neglect, but by forming an overall picture of the child's situation. The study also shows that emotions can affect the reporting of child maltreatment both in the sense of actually reporting, as well as hesitating and therefore prolonging the process, but also possibly that the neglect is not reported at all.

Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation. I den nya livsituationen var gemenskapen med vänner och familj betydande för hur arbetslösheten hanterades. / Previous research shows that long-term unemployment is important for the individual's quality of life.  But it also shows that people without a job often become someone who is standing outside the community. We wish in our C-ascribed to highlight what´s happening in the individual's life during long-term unemployment, we wish to do this with a focus on how unemployment changed the individual's way of looking at themselves, but also how social and workplace-related network has changed during the unemployment.  We used a qualitative approach, with a hermeneutics scientific method. We conducted nine pieces of semi-structured life-world interviews. We did not seek an absolute truth; we were interested in the informants' own feelings and experiences. We used their expressed feelings and experiences to analyze our material. The results showed that the informants ' views of themselves drastically changed after a couple of months unemployed, they think of  themselves as failures and were ashamed over their situation. In their new life situation friends and family significant for how unemployment could be accepted.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. / By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how the transition from the working life to the life as a retired person was experienced by different elderly in the ages between 60-80 years. To answer the purpose, three questions was designed, how is the transition experienced between working life and retired life? How is social life experienced after retirement? What does social activities has for importance in retirees lives and how does it affects the emotional energy? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six elderly and retired persons between 60-80 years participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Randall Collins theory about emotional energy and Aaron Antonovskys theory about KASAM , a feeling of context for the human being. These theories was used for forming the interview guide and also for the analysis of result of the study.The result of the study also shows that some of the interviewees had an complex experience of retirement. With feelings of freedom but also loss of something of importance and meaning. The experience of the transition is linked due to how the individual left the working life. Further on the result shows that interaction rituals that generates emotional energy was individual experiences for the interviewees and successful interaction rituals follows further on into retirement.  Unsuccessful interaction rituals was something that the interviewees tried to avoid. More results from the study shows that the retirement can be a relief from unsuccessful interaction rituals that generates low emotional energy and has occurred on the interviewees old workplace. The summary of the result shows that the retirement implies a breaking point where the activities may take a bigger place in the interviewees lives.  The main theme that appears from the interviews is the feeling of freedom and relief of being retired. The majority of the interviewees lived a active life with social interests and individual interests. / Syftet med denna studie var att erhålla en fördjupad förståelse hur övergången från arbetslivet till pensionen upplevdes av olika pensionärer i åldrarna 60–80 år. För att besvara syftet utformades tre frågor:  hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Hur upplevs det sociala livet efter pensionen? Vad har sociala aktiviteter för betydelse i pensionärers liv och hur påverkar det den emotionella energin? För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna deltog sex pensionärer i åldrarna 63–79 år. De teoretiska utgångspunkterna var Randall Collins teori om emotionell energi samt Aaron Antonovsky teori KASAM, en teori om människans känsla av sammanhang. Dessa teorier användas både vid utformandet av intervjuguiden samt vid analysen av resultatet.  Resultatet visar att några av intervjupersonernas upplevelse av att gå i pension var komplex, med känslor av frihet men även förlust av något med betydelse och mening. Upplevelsen av övergången visar sig vara delvis sammanlänkad till hur individerna lämnat arbetslivet. Ytterligare något som resultatet visade var att interaktionsritualer som genererar emotionell energi, var individuella upplevelser för intervjupersonerna och att lyckade interaktionsritualer följer vidare med i livet som pensionär. Misslyckade interaktionsritualer var något som intervjupersonerna försökte att undvika. Fler resultat som den här studien har visat är att pensionen kan upplevas som en befrielse från misslyckade interaktionsritualer som ger låg emotionell energi och misslyckade interaktionsritualer i olika former är något som förekommit på pensionärernas forna arbetsplatser. Sammanfattningsvis visade resultatet att pensionen innebär en brytpunkt där aktiviteterna sedan får ta stor plats i intervjupersonernas tillvaro. Den röda tråden som förekommer i intervjutillfällena var en känsla frihet och lättnad av att gå i pension, samt att majoriteten av intervjupersonerna levde ett aktivt liv med såväl sociala fritidsintressen som individuella fritidsintressen.