Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

Syftet med studien är att belysa hur ett mångkulturellt klassrum påverkar lärares förhållningssätt till eleverna och vilka strategier de då använder i sin undervisning. I studien har lärare på en mångkulturell skola studerats. Deras olika förhållningssätt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever från olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats där kvalitativa intervjuer har använts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lärare vid en mångkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess, där empirins helhet och delar har ställts i förhållande till varandra. Metodansatsen valdes för att möjliggöra att lärarnas egna utsagor och erfarenheter skulle kunna ställas i fokus.Lärarnas beskrivningar av sina förhållningssätt och strategier redovisas utifrån sju olika teman. Studiens resultat påvisar att lärarna inte enbart intar ett förhållningssätt eller använder sig utav några få generaliserbara strategier. Istället framgår det från lärarnas utsagor att de främst väljer att fokuserar på att hitta elevernas utvecklingszoner för att i undervisningen kunna utgå från elevernas förkunskaper. I det arbetet utgör kulturen och språket två viktiga verktyg för att föra eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier; 1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer. 2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten. 3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter. 4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter. En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.

Denna studie har som syfte att undersöka vilken innebörd några av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum kan ha för några grundskolelärare i historia. Studien utgår ifrån två fallbeskrivningar om utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Den ena utmaningen rör en klassrumssituation där en lärare och elev inte förstår varandras sätt att tolka händelsen utifrån sin förförståelse. Den andra beskrivningen handlar om en elev som ber att få läsa om sitt hemland och läraren blir stressad då detta faller utanför ordinarie undervisningsinnehåll.Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med sju lärare, som arbetar vid fyra olika skolor på två olika orter i Sverige.Studien utgår från en existensfilosofisk teori. Där lärarnas tolkning och hantering av de situationer som uppstår i fallbeskrivningarna står i fokus. Till detta får lärarna även beskriva vad de eftersträvar i sin undervisning. Med hjälp av de teoretiska begreppen bearbetas resultaten med avsikten att ge en djupare förståelse för innebörden av utmaningarna för läraren.Studien visar att innebörden av de utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt samhälle skiljer sig åt för de intervjuade lärarna. En betydande faktor för innebörden är lärarnas tolkning av läroplanens styrning och vad de själva eftersträvar. För de lärare som menar att det eftersträvansvärda hindras av läroplanens styrning innebär utmaningarna ett problem. För de lärare som tolkar läroplanen som möjliggörande för det dom vill uppnå, innebär inte situationerna ett hinder. De upplever snarare situationerna som en möjlighet och ett medel till att uppnå det eftersträvansvärda.

Studiens syfte är att belysa fritidslärarnas uppfattningar om fritidsverksamheten samt deras upplevelser av föräldrasamverkan på det mångkulturella fritidshemmet. Arbetet bygger på en kvalitativ ansats där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara mina frågeställningar.   Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Där intervjuerna har skett med fyra respondenter på två olika mångkulturella fritidshem. Resultatet visar att den föräldrasamverkan som förekommer är genom föräldramöten och framförallt genom dropin-fika. Men fritidslärarna vill ända att man som vårdnadshavare kan visa lite mer intresse och engagemang för sina barns tid på fritidshemmet.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finns

Att lära sig ett nytt språk är mer än att lära sig tala eller behärska grammatiken, att lära sig ett språk är även att möta och förstå kulturen som språket förmedlar. I detta arbete undersöks vilken bild av den spanska kulturen ur ett antropologiskt och estetiskt perspektiv som läroboken ¡Qué bien¡ förmedlar. Här undersöks även om det är kultur ur ett antropologisk eller estetiskt perspektiv som framträder mest i ¡Qué bien¡ Analysen av texten i den valda boken sker utifrån en postkolonialistisk teoriram, även om teorin är omtvistad och omdebatterad. Analysens syfte är att ta reda på vilken bild boken ger av, och på vilket sätt spansktalande kulturer framträder i boken. Ur den antropologiska aspekten analyseras läromedlet med hjälp av analyskategorierna: skolkultur, matkultur, arbete, levnadsvillkor, umgänge med vänner och familjen, seder och bruk, sport och fritid. Ur den estetiska aspekten analyseras boken med hjälp av kategorierna: musiken, konst, litteratur, film, teater, dans. / Learning a new language is more than learning to speak or master the grammar, learning a language is also about meeting and understanding the culture that language conveys. This work examines the image of Spanish culture from an anthropological and aesthetic perspective provided by the book ¡Qué bien¡. It is also examined here whether it is culture from an anthropological or aesthetic perspective that appears most in ¡Qué bien¡ the analysis of the text in the selected book is based on a post colonialist theoretical framework, although the theory is disputed and debated. The purpose of the analysis is to find out what image the book gives, and how Spanish-speaking cultures appear in the book. From the anthropological aspect, the teaching material is analyzed using the analysis categories: school culture, food culture, work, living conditions, socializing with friends and family, customs, sports and leisure. From the aesthetic aspect, the book is analyzed using the categories: music, art, literature, film, theater, and dance.

Kurs- och läroplaner styr svensk skolas syfte, mål och innehåll. Vår nuvarande läroplan Lgr11 är en lärares främsta styrdokument och jag har velat undersöka vad som står i denna skrivelse avseende kultur med utgångspunkt i moderna språk med fokus på tyska. Den nationella och internationella diskursen kring kultur och språk har ändrats under åren och alltmer kommit att handla om interkulturell kompetens. Frågan är då vad som står i styrdokumenten avseende interkulturell kompetens och hur den ska uppnås. Syftet är att se hur styrdokumenten kan tolkas utifrån denna frågeställning. Jag har gjort en kvalitativ textanalys av den övergripande läroplanen, kursplanen för moderna språk samt kommentarerna till kursplanen. Analysen av texterna är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har funnit att i de undersökta texterna syns en tydlig strävan efter att elever uppnår interkulturell kompetens. Det finns en vision om att elever blir interkulturellt kompetenta medborgare i en global värld. Med utgångspunkt i elevers egna erfarenheter och villkor ska den kulturella kompetensen leda till ökad förståelse och medmänsklighet både nationellt i vårt mångkulturella samhälle och internationellt. Genom att våga göra sin röst hörd på målspråket och genom interkulturell medvetenhet som utgår från demokrati och solidaritet kan eleven interagera och mötas i samhälls- och kulturlivet internationellt.

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder förlärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genomutbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet avsina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild gerErasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudentersutbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar medinternationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på MalmöHögskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvarafrågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annatlärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Dennatidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställsnya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld.Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med tvålärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genomErasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn påderas utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samtpå ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vidMalmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli såutvecklande som möjligt för lärarstudenter.