Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur historieundervisning kan främja interkulturell kompetens. Vi undersöker också varför in-terkulturell utbildning i historia är eftersträvansvärt. Vi har utfört kunskapsöversikten ge-nom att ta del av andras forskning, sammanställt denna och försökt utröna mönster kring undervisningsstrategier som främjar interkulturell kompetens. Sammanställningen skedde utifrån tre underfrågor; varför lärare bör bedriva interkulturell undervisning; vad undervis-ningen bör innehålla och hur undervisningen kan läggas upp. Det råder stor konsensus kring varför vi bör undervisa interkulturellt. Många forskare anser interkulturell historie-undervisning vara nödvändigt för att skapa demokratiska, aktiva, samhällsmedborgare i skolan. Detta då samtidens samhälle är mångkulturellt och för att kunna agera och hantera detta krävs interkulturell kompetens. Även när det gäller den interkulturella undervisning-ens innehåll ser vi mönster: flera perspektiv bör tas upp, mikro- och makroperspektiv samt inom- och utomeuropeiska perspektiv; historiekanon bör ifrågasättas. Läraren själv måste också ha interkulturell kompetens. Det finns även en del förslag kring hur en ska undervisa interkulturellt även om detta område är mindre utforskat. Bland annat bör undervisningen vara inriktad på att eleverna ska tolka historia och själva resonera över hur historien kan säga något om samtiden.

Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.

I detta examensarbete undersöks hur lärare i samhällskunskap arbetar med interkulturellundervisning i kulturellt homogena respektive heterogena högstadieskolor. Fem lärare pålika många skolor har intervjuats.Intervjuerna visar att samhällskunskapslärare på kulturellt heterogena skolor tenderaratt lägga fokus på att föra diskussioner om normer och värderingar med sina elever. Lärarepå kulturellt homogena skolor tenderar att fokusera på demokratifrågor och allmännasamhällsfrågor. Det är ett litet urval men resultatet pekar på intressanta frågor för fortsattaundersökningar om interkulturell undervisning, dess hur vad och varför.

Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om olika utmaningar och möjligheter som kan förekomma i samhällskunskapsundervisningen i mångkulturella klassrum. Vidare är syftet att bidra med kunskap om samhällskunskapslärares interkulturella kompetens. Frågeställningarna som studien vilar på är vilka utmaningar och möjligheter möter lärare i sin undervisning i mångkulturella klassrum? Samt på vilka sätt framträder lärares interkulturella kompetens i undervisningen? För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer, där sju högstadielärare i SO-ämnena har intervjuats. De utmaningar som lärarna beskrivit kan förekomma i undervisningen är olika synsätt, att undervisa om kontroversiella frågor samt språk. Möjligheten som beskrivs av lärarna är att elever utbyter sina erfarenheter med varandra, vilket bidrar till en ökad förståelse för sina medmänniskor. Huruvida lärares interkulturella kompetens framträder i undervisningen beskrivs på olika vis. Majoriteten av de intervjuade lärarna hävdar att deras interkulturella kompetens framträder omedvetet, medan andra lärare menar att den framträder genom att vara nyfiken på sina elever. Vidare är även främlingsfientlighet ett centralt tema samt att lärarna motverkar fördomar genom sin interkulturella kompetens. / This study aims to contribute knowledge about various challenges and opportunities that may occur in social studies teaching within multicultural classrooms. Furthermore, the aim is to examine how teachers’ intercultural competence in teaching emerges. The research questions for this study are based on what challenges and opportunities teachers experience which may arise in their teaching in multicultural classrooms? And how do teachers’ intercultural competence appear in teaching? The study is based on a qualitative research of semi-structured interviews, where seven teachers in social study subjects in upper secondary school have been interviewed. Furthermore, the study is based on the socio-cultural perspective. The challenges that the teachers describe can occur in teaching are different approaches, teaching about controversial issues and language. One opportunity that can occur is that students exchange experiences, which contributes to an increased understanding of other people. Whether teachers’ intercultural competence appears in teaching is described differently. The majority of teachers experience that their intercultural competence emerges unconsciously, while other teachers believe that it emerges by being curious about their students. Furthermore, xenophobia is also highlighted as a theme and how they counteract prejudice through their intercultural competence.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

Sammanfattning   Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring den kulturella mångfalden i förskolan samt att få en ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar pedagoger stötar på när det gäller den interkulturella undervisningen i förskolan genom ett interkulturellt perspektiv. Man kommer utifrån semistrukturerade intervjuer med verksamma pedagoger i denna studie få ta del av att det finns variation i kompetens hos pedagoger i förskolan. Detta innebär att många pedagoger behöver stöd för att ta sig an denna utmaning men även att det krävs mer uppmärksamhet redan under utbildningens gång.    Resultaten av intervjuerna i denna studie visar att det råder en osäkerhet bland pedagogerna om interkulturalitet i förskolan och att det finns ett stort utvecklings behov när det gäller den interkulturella kompetensen bland pedagogerna och att denna brist påverkar undervisningen i förskolan trots att pedagogerna har en positiv inställning till mångfalden. Ytligare ett resultat har visat att språket och kommunikation som bygger på ömsesidig respekt och intresse är en avgörande faktorer för att skapa och erhålla ett fungerande samverkan mellan förskolan och hemmen. / Abstract The purpose of the study is to investigate how educators reason about cultural diversity in preschools and to gain a deeper understanding of the opportunities and challenges they may encounter when it comes to intercultural education in preschools from an intercultural perspective. Through a qualitative method where semi-structured interviews took place with working educators, data showed that there is variation in the competence of educators in preschool. This means that many educators need support to take on this challenge, but also that more attention is required already during the education.    The results of the interviews in this study show that there is uncertainty among the educators about interculturality in the preschool and that there is a great need for development regarding the intercultural competence among the educators and that this lack affects the teaching in the preschool even though the educators have a positive attitude to the diversity. A more superficial result has shown that language and communication based on mutual respect and interest are a decisive factor in creating and obtaining a functioning collaboration between the preschool and the homes.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.