Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla. Undersökningen visar även att medarbetarna inte känner någon delaktighet i skapandet av organisationsförändringen utan snarare är mottagare av information, där frågor och synpunkter kring förändringen kan tas upp i olika grad men på medarbetarnas initiativ. Vidare visar undersökningen att trots ett medvetet arbete med Employer Branding finns ingen uppfattning om när arbetet exakt startade samt att det inte finns något nedskrivet medarbetarlöfte, ingen förväntad målbild eller några faktiska tal som skall mäta hur effektivt arbetet med Employer Branding är. Det framkommer även att bolagets medarbetare, dess ambassadörer, tenderar att säga något negativt om bolaget ju längre de varit anställda. Slutsatsen är att verktyget för att organisationen skall lyckas med sina internkommunikativa strategier och stärka sitt arbetsgivarvarumärke är att skapa möjligheter för en dialog mellan ledningsgruppen och medarbetarna i olika hierarkiska nivåer. Detta för att skapa möjligheter att ställa frågor och komma med synpunkter, då delaktighet ökar chansen för att öka gemenskapen och den positiva känslan kring en förändringsprocess och den egna arbetssituationen. Undersökningen visar även att klyftan mellan teori och praktik gällande Employer Branding är stor och att teorin är svår att tillämpa i verkligheten. / This essay is based on a case study at a call center in an ongoing organizational change and their deliberate work with Employer Branding. The purpose has been to examine what internal communicative strategies the company has been using in the initial phase of the organizational change and their work with Employer Branding. To get the answer to the purpose, this research is based on three scientific questions and a theoretic framework that describes theories and research in the fields of internal communication at an organizational change and Employer Branding. The answers to the questions are based on an e-mail survey with the board members at the company and a survey with the remaining employees. The results show that the board members have succeeded in creating an understanding for the purpose, vision and goals of the organizational change with the employees that participated in the initial phase but that a large employee turnover demands a repetition of the information to create a total understanding. The research also shows that the employee’s don´t feel any participation in the creation of the organizational change but rather are the receivers of the information and questions and opinions about the change have only been discussed at the initiative of the employees. The research also shows that despite a deliberate work with Employer Branding, there isn´t any estimation about when the work started nor any employer promise, estimated goal or any numbers that measure how effective the Employer Branding work is. Research also shows that the employees, the ambassadors of the company, tend to be more likely to say something negative about the company the longer the persons have been employers. The conclusion is that the tool for an organization to succeed with its internal communicative strategies and get a stronger employer brand is to create opportunities for a dialogue between the board members and the rest of the employees. That is to create opportunities to ask questions and lift up an opinion, as participation increases the chance to increase the solidarity and the positive feeling around the process of change and the work situation. The research shows that the gap between theory and practice are hard to apply in reality.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser. I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen. Ett intresse som dock har vuxit sig starkare är det för internkommunikation, den som sker mellan parter inom den egna organisationen. Medarbetares motivation har även vuxit fram som ett organisatoriskt begrepp sedan det kopplats till arbetsprestation. För att besvara syftet ”Huruvida internkommunikationen har betydelse för medarbetarnas motivation till måluppfyllning” använde vi följande frågeställningar: Kan internkommunikation kopplas till motivation? Kan en miljö där en stor grupp anställda eftersträvar gemensamma mål skapas genom internkommunikation? Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats, genom en fallstudie på PostNord Logistics terminal i Veddesta. Vi observerade arbetsrutinerna och intervjuer genomfördes med två filialchefer och två chaufförer. En enkätundersökning genomfördes även med 30 chaufförer för att kontrollera generaliserbarheten i intervjuerna. Teorier med relevans valdes ut för att matchas med våra resultat. Resultatet bekräftade vad tidigare studier till stor del visat, nämligen att internkommunikationen påverkar motivationsnivån i en personalgrupp, beroende på hur väl fungerande den är, samt att faktorn inte går att förbise. / Humans have for our entire existence communicated with each other in one way or another. Communication is a constantly ongoing social phenomenon which includes much more than just words. Body language such as looks, clothes, tone and gestures contains amounts of communicative messages and to know exactly how each of us interprets various combinations of these is impossible. Perhaps that is exactly what has encouraged people of all ages to try and master the art of effective communication. In modern organizations communication has become an important success factor for competition and survival. Traditionally the focus has been the external communication with stakeholders outside the organization. However, the interest for internal communication, which takes place between employees in the organization, has grown stronger. Employee motivation also has emerged as an organizational concept since it has been linked to job performance. To reach the purpose of the study; "Whether the internal communication is important to motivate employees”, we used the following questions: Can internal communication be connected to motivation amongst employees? Can a working party with a large number of employees pursue common goals through intern communication? The study was conducted using a qualitative research approach, through a case study on PostNord Logistics terminal in Veddesta. We observed work practices and interviewed two branch managers and two drivers. A survey was also conducted with a group of drivers to check the generalizability of the interviews. Theories of relevance were selected to be matched with our results. The results confirmed what previous studies proved; that internal communication affects the level of motivation of employees, and that this factor cannot be overlooked.

Previous research has shown that internal communication can be linked with how motivated a project team is, but research that shows examples of how this works is missing. This paper therefore aims to study how two different IT projects are working with internal communication. By analyzing its strengths and weaknesses, we wanted to study how these could be linked to the project team's motivation. In doing so, we wanted to be able to give examples of how projects could work with internal communication to motivate their project teams.  Essay questions of the study are:  How does the internal communication occur in the projects?  Which strengths and weaknesses are to be found in the internal communication?  How does the internal communication influence the project members' motivation?  To fulfill the purpose of the study it was needed informants interviews with the project manager for each project to access the facts, and respondent interviews with the project members from each project for accessing opinions. The results from the interviews show that both projects have effective communication, even if it looked different, and doesn't quite agree with what previous research recommends. Among other things, a clear communication structure is missing in one of the projects. Evaluation of the communication is missing in both projects. And in several cases also guidelines for the formal communication are missing, such as for the document management, through the system SharePoint. In both projects, the informal communication plays an important role and that both project teams are located close to each other seems tobe a recipe for successful communication. The project members are in favor of the communication and that fact made it natural to find links to the components that create motivation. Among other things, belonging and self-determination have been shown to be created by internal communication. However, there are other components, such as development and competence that have been more difficult to find examples of. This suggests that a certain amount of motivation can be achieved through functioning communication but also other motivators are needed in a project.

Nordmaling is a small muncipality that has gotten a lot of critic in media over the last two years. In order to regain a good reputation and to communicate a strong message towards external groups, Nordmaling have decided to develop a branding platform that can represent the organization in both external and internal communications. In order to develop a brand the organization must understand its identity.The purpose of the study was to examine the employees’ thoughts of their organization in order to be able to define the organizational identity and give recommendations of core values that the organization can apply to their brand. To understand how the employees perceive their organization and what they think the organization stands for, the main focus was to study their view on values, standards, goals and vision of the organization through focus interviews and a survey. The study is grounded in the theoretical framework of organizational theory with focus on organizational identity, culture and image. The social identity theory was also used in order to understand the process of how people create an identity of themselves and the environmentThe study showed that the management of the organization doesn’t have any pronounced values and standards, according to the employees. The result also showed that a majority believe there is not enough support for how they should work to reach the goals and visions of the organization. These and other result of the study, show that there is a lack of common understanding of what the organization is and what it stands for. Therefor couldn’t the organizational identity be defined and described. The study showed that a majority of the employees have a negative perspective on the organization which goes hand in hand with the organization’s image. Despite the fact that the organizational identity couldn’t be defined the result showed that the employees are aware of the weaknesses of the organization, how they can improve the organization and that they want to improve the organization in order to gain a better reputation. The conclusion were therefor that there are some core values that can describe the organization despite the fact that the organization doesn’t have a common understanding for what they are and what they stand for.

In today’s society change management is something most organizations and companies will have to face. In this study our aim is to investigate the importance of internal communication from a co-worker perspective and how internal communication from top management can contribute to corporation as well as deviance from employees/workers. We have studied an organization which has experienced significant change where two organizations have marched together and created a new organization. We have chosen to do an empirical study based on previous theories/studies. We have used semi structured interviews to try and prove our purpose. Our research questions are: How was the change process initially communicated to the employees? How does the employees feel about the implementation of the new working ways? What new knowledge has the change brought with it? The results show that the internal communication varied during the process of change from being clear about goals and aims to become blurred in the implementation phase. Participation was perceived as important but not decisive in the change process. Greater transparency and honesty from management were called for.

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen. / This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.

Den här undersökningen handlar om hur några medarbetare upplever internkommunikationen på Regionalt cancercentrum Stockholm–Gotland och om hur informationskedjor påverkar vi-känslan på arbetsplatsen. Undersökningen bygger på intervjuer med sju anställda från olika delar av organisationen. Analysen bygger på kommunikationsetnografisk teori och centrala begrepp är praktikgemenskap, kedjor av kontakter samt deltagande och reifikation. Resultatet visar att det finns olika typer av deltagare som ingår i ett antal överlappande praktikgemenskaper. Medarbetarna har olika förutsättningar för deltagande och upplevelsen av internkommunikationen varierar beroende på var i organisationen man arbetar. Förväntningarna på hur man ska få information skiljer sig delvis åt. Flera medarbetare upplever att det finns en brist på rutiner vilket leder till att det inte alltid är tydligt vem som ska informeras om vad och vilka kanaler som ska användas. Undersökningen visar också att vissa informationskedjor kan stärka vi-känslan på arbetsplatsen och att vilka kedjor deltagaren inkluderas i har stor betydelse för delaktigheten. Information om vad medarbetare i andra delar av organisationen gör har stor betydelse för upplevelsen av att det finns ett övergripande ”vi”, medan brist på information kan skapa en ”vi och de”-känsla. Att veta vad andra gör kan dels vara ett sätt att skapa samhörighet, dels ett sätt att effektivisera arbetet. Samtidigt pågår många olika projekt vilket gör det svårt att skapa den överblick som efterfrågas. Medarbetarna måste också hantera stora mängder information vilket ställer stora krav på deras förmåga att sålla.

Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet. / The essay examines the members' relationship with feedback within two institutions, the Department of Geography, Media and Communication (GMK) and the Department of Educational Studies (IPS) at Karlstad University. Feedback is a communication tool used to promote organizational development. This individual development is essential for a university's business because of its members knowledge and skills are one of its most important assets. The importance of this kind of communication is manifested in the university's institutionalization of feedback and how it is integrated into the work routines. The problem area is comprised of how these institutions differ in the structure in relation to the classical hierarchical business structure, with a clear ranking between boss and employee, focusing on the role of feedback in this type of organization. Research that focuses specifically on this type of structure within an organization is currently underrepresented and therefore creates a research hole. The purpose of the paper is to examine the two mentioned institutions with a focus on feedback, its institutionalization and its integration into the work routines, and how the members relate to this process. To investigate the impact of this institutionalization of feedback, the following three questions were created:  How is criticism conducted within an organization where feedback is institutionalized?  How does the view of feedback differ from these institutions compared with companies with a classical hierarchical organizational structure? How does organizational culture affect the ability but also the willingness to criticize and to give and receive feedback? In order to answer these questions, relevant prior research in the area has been identified. The different theories chosen relate to five different factors: Channel selection, leadership, relationships, organizational culture and feedback, all of which are directly linked to the research area. Examples of these theories are Information Richness Theory (IRT) that emphasizes how different communication channels should be applied. Leader membership exchange theory (LMX) and Conceptual model of employee questions emphasize how personal relationships affect communication and how leadership structure within an organization affects feedback. An additional central component of how members relate to feedback is the organizational culture. This culture can be broken into three different categories; identification, trust and dedication. They all have an impact on the feedback process and should therefore be taken into account. Research related to feedback can also be found in the previous research section. The application of a survey gave the opportunity to draw general conclusions about the population. The questions in the questionnaire are anchored in the previous research and are operationalized in relation to the three research questions. The collected data showed that the institutionalization of feedback has a predominantly positive effect on members' relation to this. The members of the institution generally have strong and prosperous relationships with their colleagues and leaders. Members feel that they can freely express their views regardless of their professional position, and these views are respected, which is a consequence of the strong trust they have for their colleagues and leaders. Identification to the institutions is generally strong, which affects the members' commitment and the willingness to develop. Feedback requires a channel that can transmit complex information, which will simultaneously enable two-way communication and be personalized to achieve the desired effect. This relates to the institutions and feedback is transmitted primarily orally. This result shows that a thoughtful attitude to feedback has a major impact on the organization's activities.

Syftet med den här undersökningen är att få en bättre förståelse gällande den föredragna kommunikationskanalen och om den ändras beroende på vilken position inom organisationen som personen för tillfället har. Vi lever i en värld där både det arbetsrelaterade livet och privatlivet till stor del beror på möjligheten att hålla sig uppdaterad angående situationer som sker över hela världen samt med sina kamrater med hjälp av olika IT-lösningar. Tidigare forskning visar att en majoritet av forskningsgrupperna föredrar kommunikation ansikte mot ansikte. Den här undersökningen bestod av intervjuer med individer på olika positioner i företagsstegen för att se vad de hade för åsikter kring ämnet. Respondenterna representerade båda könen, i varierande ålder och har varit anställda mellan ett till tio år i organisationen. Resultaten av undersökningen skiljde sig från tidigare forskning då merparten av respondenterna var positiva till skriftlig kommunikation (mail). / The purpose of this research is to better understand if the prefered way of communication differs depending on which organizational position the person currently holds. Since we are now living in a world where both work related life and private life to a greater scale depends on the ability to keep yourself updated with both the situation worldwide and communication with your peers with the help of different IT solutions. Earlier research results show that a majority of research groups prefers face to face communication. This research used interviews with people on different steps of the corporate ladder to find out what their standing were on the subject. The respondents where both male and female, in varying age and had been employed from one to ten years in the organization. The results found in this research were not equivalent with the earlier research since our results found that almost all respondents were pro written communication (e-mail).

I en allt mer komplicerat och föränderligt samhälle är kommunikation en viktig faktor för organisationers utveckling och syfte för att nå sina verksamhetsmål. Detta innebär ledning, planering och genomförande av kommunikationsstrategier med fokus på medarbetare som viktiga och inflytelserika individer. Den här studien undersöker vilken roll strategisk kommunikation har i förändringsprocessen mot självledarskap, samt vilka utmaningar detta är förknippat med och hur chefer och medarbetare uppfattar denna. I syfte att få en förståelse för detta har vi studerat strategisk kommunikation, ledarskap, medarbetarskap samt förändringskommunikation. Studiens resultat baseras på en kvalitativ forskningsmetod, bestående av tre datainsamlingsmetoder, nämligen dokumentstudie, kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Studien är begränsad till en del av Arbetsförmedlingen där fokus ligger på intern kommunikation som inte inkluderar extern påverkan av förändrings-processen. Vi ämnar undersöka följande frågeställningar: Hur kommunicerar chefer och medarbetare i förändringsprocessen mot självledarskap? Hur upplever cheferna och medarbetarna självledarskapet samt övergången till den nya ledningsfilosofin? Hur ser cheferna och medarbetarna på de hindren kring övergången till självledarskapet? Den teoretiska referensramen i vår studie är baserad på forskningslitteratur inom kommunikation, strategisk kommunikation, ledarskap och medledarskap. Studien visar behov av mer konkret kom-munikation i alla led av myndigheten samt att cheferna bär huvudansvaret för förändringsprocessen. Studien visar också behovet av att i ett tidigt skede av förändringsprocessen inkludera medarbetare med hjälp av strategisk kommunikation. Det finns behov av mer tvärvetenskaplig forskning som inkluderar strategisk kommunikation, meta-ledarskap, medledarskap och neuroledarskap, för vidare utveckling av organisatorisk förändring vilket bidrar till enklare implementering av förändringsprocessen.