<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.

Purpose of the essay: The purpose of the essay is to, from the view of the nurses working at the x-ray infirmary; see how the internal e-mail communication is working as the main digital communication method at the x-ray infirmary. Material/Method: The material has been collected using qualitative interviews with eight nurses working at the x-ray infirmary. The material has then been analyzed through a theoretical perspective based on The Media Richness theory. Main results: The results of the investigation have shown that the nurses see the internal e-mail communication as relatively poor. The information that is sent out by their superiors is often too extensive, this making the screening work an extra work burden. These e-mails are also supplied to the whole infirmary instead of being addressed to specific individuals. Seen through a media richness perspective, the e-mail is a mediumrich communication medium that well could be used in the everyday communication at the infirmary as the main communication agent. The problem is how the superiors design the information that they send out. The mid-rich medium that is e-mail gives the infirmary an information uncertainty that is not dealt with.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen. Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur chefer använder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig åt mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, två från industribranschen och två från servicebranschen har vi besvarat vår problemställning ”Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna åt mellan olika kontexter?” Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar. Vi kan konstatera att vår modell kan användas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlättar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill säga en sämre fungerande internkommunikation. Utifrån detta kan vi rekommendera företagen till utöka användandet av elektroniska kanaler, förtydliga målen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar på hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget.

No description available.

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla.  Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor. Våra teoretiska utgångspunkter är receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat. Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda. Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur. Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna.

In organizations today Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming a common means to try to gain legitimacy and credibility for their business. A successful CSR strategy has the potential to generate positive outcomes for a company and reaching out to stakeholders about the corporation’s contribution in the field is an important part of the work. In this study I examine how the employees at Max Hamburgare receive the corporation’s efforts within sustainability, how it is perceived and what this means to the employees. The study is based on qualitative interviews with employees and the CSR manager at Max Hamburgare, and through a wider survey among employees. The result reveals that organizational members receive information about CSR through both direct and indirect channels. Moreover the employees indicate appreciation towards oral communication about the corporation’s commitment within sustainability. The employees at Max Hamburgare perceive the corporation’s CSR activities as credible and the results show that the work within sustainability contribute to the employees’ organizational identification. The result from this study of how the employees’ communicate about sustainability also seems to add value and strengthening the corporate culture. / Det har blivit allt vanligare att företag engagerar sig i frågor som rör CSR (Corporate Social Responsibility) som på svenska kan översättas som socialt ansvar. Engagemanget kan ses som ett medel för att uppnå legitimitet och förtroende för sin verksamhet bland ett företags intressenter. En lyckad CSR-strategi sägs kunna generera positiva resultat för företag. För att gynnas av sitt arbete inom CSR gäller det att nå ut med sina åtaganden till sina intressenter. I den här studien undersöks hur de anställda på Max Hamburgare tar del av information angående företagets hållbarhetsarbete, hur det uppfattas och vilken betydelse det har för de anställda. Studien har inletts med en förstudie med genomförda kvalitativa intervjuer med Max Hamburgares CSR- och hållbarhetschef och anställda på företaget. Vidare är det empiriska materialet baserat på en enkätundersökning som skickats ut till företagets samtliga restaurangchefer och biträdande restaurangchefer. Resultatet av undersökningen visar att de anställda på Max Hamburgare tar del av information genom dels direkta kanaler och dels via indirekta kanaler samt att de uppskattar muntlig kommunikation i frågor angående hållbarhetsarbetet. Företagets arbete inom det sociala ansvaret uppfattas bland de anställda som mycket trovärdigt och resultaten av studien pekar mot att hållbarhetsarbetet bidrar till att de anställda identifierar sig med organisationen. Hur de anställda på Max Hamburgare pratar om hållbarhetsarbetet tyder på att stärka företagskulturen.

Internal communication is an important factor in organisations today. For many system development teams it’s critical that the communication works well. Without communication, success would be impossible. This study aims to highlight the effect communication has on the members of agile project teams. The theoretical data is gathered from a literature study in the fields of relevance. The empirical data in this study is gathered from interviews and observations at three different companies, all working with agile development methods. The results from the interviews and observations presents that all respondents were affected by the internal communication in their work. Our analysis show a clear resemblance between the empirical data and the data gathered in our theoretical study. Our conclusion show that internal communication has an effect on the agile project teams. A factor that became very clear is that the project teams feel more effective because of the communication. But our conclusion also shows that the internal communication improved relations, work became more fun, and the atmosphere in the project teams got more familiar. Communication helped the project teams spread their knowledge between each other in the project teams. The communication also created a common language for the system developers which meant they could understand the requirements better and easier, which leads to more effective communication.