Förmågan att kunna kommunicera är av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det är också nödvändigt för en organisation att kunna förändra sig för att förbli effektiv. Motivation är det som sätter tankar i handling och därför bör det vara en viktig aspekt när det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgår förändringar.      Uppsatsen baseras på en fallstudie av en organisationsförändring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, där kvalitativa intervjuer använts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 då förändringsprocessen var i sitt slutskede. Intervjuer utfördes med både informanter och respondenter anställda vid Karlstads universitet.   Syftet med uppsatsen är att undersöka internkommunikationens betydelse för hur medarbetare motiveras till en organisationsförändring. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: (1) Hur önskar medarbetare vid Karlstads universitet att information kommuniceras internt vid en organisationsförändring? (2) Överensstämmer medarbetares och implementeringsgruppen vid Karlstads universitets uppfattningar om hur information om en organisationsförändring bör kommuniceras? (3) Hur anser medarbetare vid Karlstads universitet att motivation skapas inför en organisationsförändring genom internkommunikation?   Resultatet från de intervjuer som genomförts har analyserats utifrån teorier som till exempel transmissionsmodellen, goal setting teorin och McLuhans teori om kanalval.  Denna undersökning visar att den närmsta chefen ses som den viktigaste informationskanalen. Det kommer även fram att medarbetarna tycker det är viktigt att organisationen använder sig av många olika kanaler när de kommunicerar och att muntlig kommunikation ses som en nödvändighet. Resultatet visar även att intern- och externkommunikation bör ses som lika betydelsefulla för en organisation och därför borde lika mycket energi och resurser läggas på de två. Uppsatsen presenterar utifrån dessa resultat en tankemodell på hur organisationer kan se på kommunikationsprocessen kring en organisationsförändring. / The ability to communicate is of utmost importance for an organization to be functional. It is also important for an organization to be able to change in order to stay effective. Motivation is what puts thoughts in to actions and should therefore be an important part of the internal communication in large organizations going through changes.   This paper is based on a case study of an organizational change at Karlstad University that took place the 1st of January 2013. The method used in this case study was qualitative interviews. The study took place during November and December 2012 when the process of change was coming to an end. The interviews was conducted with both informants and respondents employed at Karlstad University.   The aim of this study is to examine internal communications importance in motivating employees during an organizational change. There is also three questions of issue that has been examined further: (1) How do employees at Karlstad University wish that information gets communicated internaly in the organization during an organizational change? (2) Do employees and managers at Karlstad University share ideas of how information about the change at hand should be communicated during an organizational change? (3) How do employees at Karlstad University consider that motivation gets created through internal communication facing an organizational change?   The result from the interviews was analyzed through theories such as the transmission model, McLuhan’s theory about mediums and the goal setting theory. This study shows that the immediate supervisor is the most important channel for communication. It also shows that employees considers it important that the organization communicates through a variety of channels and that oral communication is a necessity. The result also shows that internal and external communication should be seen as equally important for the organization. And equal amounts of energy and money should be spent on both internal and external communication. The paper presents a conceptual model of how organizations should look at the communication process surrounding an organizational change. The model is based on the results of the study.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation. I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun. Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen. Istället har de olika förvaltningarna själva skapat visioner och mål som de anställda i de flesta fall känner sig engagerade i. Dessa visioner och mål går i linje med den utarbetade huvudvisionen enligt informanterna, men den är i dagsläget inte är helt kommunicerbar. När det kommer till kanaler har cheferna och respondenterna en relativt delad syn på vilka kanaler som fungerar bäst. Det största problemet är kommunens intranät som används flitigt av en del anställda men inte alls av andra. Hur man då ser till att samma information når alla är ett problem som uppdagades. Medarbetarna på kommunen har störst tillit till kanaler där personlig kontakt förekommer. Genom en välfungerande internkommunikation, rätt val av kanal och en öppenhet på arbetsplatsen skapar man delaktighet i en organisation. Om man specifikt ser på hur man skapar engagemang och delaktighet via internkommunikation är begreppet dialog något centralt. Att ha en tvåvägskommunikation där cheferna till lika stor del lyssnar som talar är något som cheferna menade var viktigt och som de arbetade för att uppnå i en del förvaltningar. Ett problem inom organisationen och det resultat som vi valt att basera vår fråga om vidare forskning på handlar om mängden information. Att vara välinformerad handlar inte om att man vet allt, utan att veta tillräckligt. / Within organizations, set goals are often communicated in the form of a vision. In order to reach an organization's vision, it is important for everyone in the organization to work together to achieve the goals. This study aims to examine how a public organization works to create commitment and participation among its employees through internal communication. The paper provides a case study of Karlskoga municipality which will be analyzed on the basis of theories in organizational communication and internal communication. In the paper two different methods were set against each other in a so-called triangulation. The triangulation includes four qualitative interviews with managers at various levels of the organization, and a quantitative survey. The survey was distributed both digitally and on paper to about 400 employees at three different departments at Karlskoga Municipality. The study shows that the main vision in the municipality is not very established among the employees in the organization. Instead, the various departments themselves have created their own visions and goals that employees in most cases feel engaged in. These visions and goals are in line with the main vision according to the informants, but it is in the current state not entirely communicable. When it comes to channels, managers and respondents has a relatively shared vision of what channels works the best. The biggest problem when it comes to communication channels is the municipality's intranet, which is used by some employees but not by others. One reason for this is that not all employees have access to computers and hence the intranet. How you then can make sure that information reaches all employees and to the same extent is a problem that was discovered. The staff of the municipality has the greatest confidence in the channels where personal contact is included. It is through a well-functioning internal communication, the right choice of channel and openness at the workplace that one can create involvement and participation in an organization. If we specifically look at how to create engagement and participation through internal communication the concept of dialogue is crucial. To have a two-way communication with equal listening and speaking is something that managers believe is important and something that they claim they work to achieve.

<p>Denna uppsats grundar sig på vetskapen om att stora internationella företag har uttryckta strategier för att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig också på ett uppdrag av IKEA. Syftet är att utveckla en prototyp för ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan stödja internationella medarbetarmobilitetsprocesser. Vidare är syftet att hitta förutsättningar för god praxis kring internationell medarbetarmobilitet.</p><p>Uppsatsen innehåller empiriska studier vid IKEA, Ericsson och Alteams Group. Tillsammans med våra teoristudier använder vi de empiriska resultaten för att diskutera kring hur företag kan använda gemensamma informationssystem för att stödja medarbetarmobilitetsprocesser. En prototyp för lagrings- och presentationsskikt av ett gemensamt informationssystem</p><p>utvecklas åt IKEA.</p> / <p>This paper based on the knowledge of that big international companies have strategies for mobilizing co-workers, crossing nation borders. It is also based on an assignment from IKEA. The purpose is to develop a prototype for a central computerized information system, which can support the process of mobilizing co-workers internationally. Furthermore the purpose is to find ways to create conditions for good praxis in international mobility of co-workers.</p><p>Our empirical work includes studies at IKEA, Ericsson and Alteams Group. We use the results from the empirical study together with our theoretical studies to discuss how companies</p><p>can use central computerized information systems to support the process of mobilizing co-workers. We also develop a prototype of a central computerized information system for</p><p>IKEA.</p>

A social intranet is an information and communication channel that is relatively new. There is still a small amount of research done around social intranet and what it is, and also on what organizations and their members may benefit from using such an intranet. Therefore, this paper was written with the purpose to em-phasize the reasons, possibilities and difficulties of implementing and using a so-cial intranet. With interview as method we took part of the experiences and views on social intranet from a number of organizations that are using or is about to establish a social intranet, and also from companies who deliver the service. Through the use of previous research in organizational communication, we then analysed the responses we received from our respondents. Our results and con-clusions show that social intranet are meant to open up a two-way communication in the organization and should be seen as a work tool. Employees get a chance to contribute information and knowledge on the intranet, which creates a greater participation and solidarity in the organization. The results also showed interest-ing differences in perceptions of social intranet between suppliers and clients. The big difference here was how far the employees would be involved in the process of creating a social intranet. Suppliers pushed more on employee involvement than some of the clients did. Differences that existed in both groups were also how they termed social intranets, and how they named the various groups that can be created in the social intranets. / Sociala intranät är en informations- och kommunikationskanal som är relativt ny och det finns ännu inte så mycket forskning kring sociala intranät, vad det är för något och vad organisationer och dess medlemmar kan ha för nytta av ett sådant intranät. Därför skrevs denna uppsats med syftet att belysa just orsaker, möjlig-heter och svårigheter med att införa och använda ett socialt intranät. Med intervju som metod har vi fått ta del av erfarenheter och åsikter om sociala intranät från ett flertal organisationer som använder eller ska införa ett socialt intranät, och även från företag som levererar tjänsten. Genom att använda oss av tidigare forsk-ning inom organisationskommunikation har vi sedan analyserat de svar vi fått av våra respondenter. Resultatet och slutsatserna visar bland annat att sociala intranät ska öppna upp för en tvåvägskommunikation i organisationen och ska ses som ett arbetsverktyg. Genom att de anställda får bidra med information och kunskap på intranätet skapar det en större delaktighet och gemenskap i organisationen. Resultatet visade även intressanta skillnader i uppfattningar om socialt intranät mellan leverantörer och beställare. Den stora skillnaden här var i hur stor utsträck-ning de anställa skulle vara delaktiga i processen av att skapa ett socialt intranät. Leverantörerna tryckte mer på de anställdas inblandning än vad några av bestäl-larna gjorde. Skillnader som fanns inom de båda grupperna var även hur de be-nämnde sociala intranät samt vad de kallade de olika grupper som går att skapa i de sociala intranäten.

Denna uppsats grundar sig på vetskapen om att stora internationella företag har uttryckta strategier för att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig också på ett uppdrag av IKEA. Syftet är att utveckla en prototyp för ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan stödja internationella medarbetarmobilitetsprocesser. Vidare är syftet att hitta förutsättningar för god praxis kring internationell medarbetarmobilitet. Uppsatsen innehåller empiriska studier vid IKEA, Ericsson och Alteams Group. Tillsammans med våra teoristudier använder vi de empiriska resultaten för att diskutera kring hur företag kan använda gemensamma informationssystem för att stödja medarbetarmobilitetsprocesser. En prototyp för lagrings- och presentationsskikt av ett gemensamt informationssystem utvecklas åt IKEA. / This paper based on the knowledge of that big international companies have strategies for mobilizing co-workers, crossing nation borders. It is also based on an assignment from IKEA. The purpose is to develop a prototype for a central computerized information system, which can support the process of mobilizing co-workers internationally. Furthermore the purpose is to find ways to create conditions for good praxis in international mobility of co-workers. Our empirical work includes studies at IKEA, Ericsson and Alteams Group. We use the results from the empirical study together with our theoretical studies to discuss how companies can use central computerized information systems to support the process of mobilizing co-workers. We also develop a prototype of a central computerized information system for IKEA.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlätta arbetet med miljöfrågor blir idag allt vanligare. Detta är ofta ett resultat av krav från externa intressenter och är avsett att stärka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tänkas utgöra den förenande länken inom ett företag som får miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den länken i så fall stärkas? Den här C-uppsatsen fokuserar på dessa frågor och ramas in av begreppet kommunikation. Frågorna rörde bl.a. hur de anställda upplever olika påverkande aspekter av miljöarbete samt hur de upplever att miljöarbetet kan utvecklas inom det egna företaget. Den interna kommunikationens betydelse lyfts även fram samt hur denna samspelar med miljöarbetets framgång. Det empiriska materialet hämtades huvudsakligen ur fyra intervjuer med personer från olika hierarkiska nivåer inom företaget. Materialet analyserades och diskuterades sedan utifrån en organisationsteoretisk syn på kommunikation. Slutsatserna från studien kan mycket övergripligt förklaras som att oavsett hur välutvecklade intentioner ett företag eller en organisation har om sitt miljöarbete, så kommer det aldrig att fungera bättre än de kommunikativa förutsättningarna tillåter. Den interna kommunikationen är en avgörande faktor för hur väl ett företag kan nå upp till uppsatta mål för miljöarbetet. Förslag till hur den kommunikativa delen av miljöarbetet skulle kunna utvecklas framkom genom önskemål om införande av diskussionsgrupper samt tydligare formella kommunikationskanaler.

Användningen av ledningsbloggar som verktyg för   internkommunikation har ökat, samtidigt som forskning visar att högsta   ledningen i många organisationer ser brister i sin kommunikativa förmåga.   Kombinationen av ett begränsat forskningsunderlag kring fenomenet   ledningsblogg och betydelsen av ett kontinuerligt och framgångsrikt förbättringsarbete   ger denna uppsats sitt syfte: Att bidra med kunskapsutveckling kring hur högsta   ledningen kan stimulera en organisation mot en högre grad av ständiga   förbättringar genom att kommunicera internt via en blogg. En kvalitativ studie utfördes i form av en   fallstudie på en organisation där ständiga förbättringar ingår i strategin   och utgör en del av visionen och 2016 års mål. Intervjuer genomfördes med   chefer på lägsta nivå kring deras upplevelse av den befintliga ledningsbloggen.   Resultatet från intervjuerna analyserades mot befintlig teori samt existerande   blogginlägg. Analysen utgick från Koenig och Schlaegels (2014) sex teman som beskriver   hur bloggens designkarakteristika påverkar läsarens upplevelse:   Innehållsvärde, Underhållsvärde, Styrning/Förvaltning, Användbarhet,   Interaktion och Marknadsföringsbudskap. Baserat på dessa sex teman har två fiskbensdiagram   tagits fram positiva och negativa upplevelser redovisas. Dessa upplevelser kan   påverka attityden och därmed beteendet och på så sätt utgöra stimulans   respektive hinder i arbetet mot en högre grad av ständiga förbättringar. Resultatet visar att rätt använd kan en intern   ledningsblogg vara ett effektivt verktyg för att påverka organisationskulturen,   men det krävs kunskap om retorik för att inte riskera att bloggen blir mer av   ett hinder än ett verktyg som stimulerar. För att uppnå positiv påverkan behöver   mottagaren ges en upplevelse av såväl nytta, enkelhet som nöje och resultatet   visar också att genom att fokusera på mottagaren kan olika typer av   kommunikationsbarriärer övervinnas. Ett antal aspekter som bör prägla bloggen   för att stimulera till ständiga förbättringar har identifierats, och även ett   antal aspekter som kan utgöra hinder. Analytisk generalisering av dessa   slutsatser bidrar till kunskapsutveckling inom området. Denna uppsats har resulterat i bekräftelse av   tidigare forskning, konkreta användarråd samt förslag på vidare forskning för   att ytterligare reducera det gap som finns kring detta område. / The use of   management blogs as a tool for internal communication has increased, at the   same time research shows that top management in many organizations sees   shortcomings in their own communicative ability. The combination of limited research   about the phenomenon of management blogs and the importance of a continuous and   successful improvement work gives this study it´s purpose: To contribute with   knowledge about how top management can stimulate an organization towards a   higher degree of continuous improvements by communicating internal through a   blog. A qualitative   study was conducted as a case study in an organization where continuous improvements   are part of the strategy and forms part of the vision and the objectives of   2016. Interviews were   performed with managers at the lowest level regarding their experience of the   management blog in the organization. The results of the interviews were   analyzed against existing theory and blog posts. The analysis was based on Koenig   and Schlaegel's (2014) six themes describing how the blog's design   characteristics affect the reader's experience: Content Value, Maintenance   Value, Management / Management, Usability, Interaction and Marketing. Based on these   six themes, two fishbone diagrams have been produced that report positive and   negative experiences. These experiences can affect the attitude and hence   behavior and thus constitute the stimulus's respective barriers in the work   towards a higher degree of continuous improvement. The result shows   that properly used, an internal management blog can be an effective tool for influencing   organizational culture, but knowledge of rhetoric is required to avoid   risking blogging becoming more of a barrier than a tool that stimulates. To   achieve positive impact, the recipient needs experience of both usefulness,   simplicity and pleasure and the result also shows that by focusing on the   recipient, different types of communication barriers can be overcome. A   number of aspects that should characterize the blog to stimulate continuous improvements   have been identified, as well as a number of issues that may constitute obstacles.   Analytical generalization of these conclusions contributes to knowledge development   in the area. This study has   resulted in confirmation of previous research, concrete user advice and suggestions   for further research to further reduce the gap that exists around this area. / <p>2017-06-28</p>

The mainstay of a successful organization is a well-functioning internal communication. Good internal communication creates a positive environment, togetherness, and community within the organization. A lack of internal communication can lead to an inefficient organization and can pose a threat to the organization's relationships, which is more common in international organizations. Since digital development, the internal communication is constantly evolving, which created a need to examine the area further. The purpose of this study was to create an understanding of how members in an international organization perceive internal communication. Löfberg’s internal communications were examined from the members’ perspective because their perception could give us a more honest and clearer view of what internal communication looks like within the organization. In this thesis, we had four research questions: “How do the members perceive the organizational culture within Löfbergs?", "How do the members perceive the communication channels at Löfbergs?", "To what extent do the members' perception of Löfberg's internal communication differ depending on position? " and "To what extent do members' perceptions of Löfberg's internal communication differ depending on whether they work within or outside Sweden?"       The theoretical framework in this thesis was covered by organizational culture, dissemination of information, and communication channels. Organizational culture affected the members' sense of belonging, motivation, and inclusion. Disseminating information explains how communication moved within the organization. The channels were investigated because they are the organization's tools for disseminate the information to all members. Based on previous research, we gained an understanding of the importance of horizontal and vertical communication within organizations, and how it worked. We also presented the difference between the manager role and the employee role, and how the image of these roles had changed over time. The survey was conducted with the help of a quantitative survey, where the population was a total sample of Löfberg's organizational members. The questionnaire was sent out via e-mail where members could answer 24 questions regarding internal communication. We received a total of 148 respondents out of 325 possible, from seven different countries. After analyzing the data collected from the survey, we were able to answer our purpose and our research questions. The results of the study showed that the members’ at Löfbergs generally experienced the communication as well-functioning. The majority of members enjoyed being with their colleagues, they experienced motivation to go to their work and they experienced being included within the organization. Further, members outside Sweden experienced internal communication as more well-functioning than those stationed in Sweden. Managers considered to a greater extent than employees, that they were allowed to take part in decisions that concerned the organization as a whole. Of the nine channels that were used in this thesis, we saw that mobile, e-mail, Teams chat function and the intranet were the most used channels. The channels that were not used as frequently were Yammer and the bulletin board. With the help of our results, we gained an understanding of how members within an international organization perceive internal communication. / Grundpelaren för en framgångsrik organisation är att det finns en bra internkommunikation. En bra internkommunikation skapar en positiv miljö, samhörighet och gemenskap inom en organisation. En bristande internkommunikation kan däremot leda till en ineffektiv organisation som kan innebära hot mot organisationens relationer, vilket är vanligare i större internationella organisationer. I och med den digitala utvecklingen, är internkommunikationen i ständig förändring, vilket skapade ett behov att undersöka området vidare. Syftet med denna undersökning var att skapa en förståelse för hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen. Löfbergs internkommunikation undersöktes ur ett medlemsperspektiv eftersom deras uppfattning kunde ge oss en mer ärlig och tydlig bild av hur internkommunikationen ser ut inom organisationen. Uppsatsen utgår från fyra frågeställningar: “Hur uppfattar medlemmarna organisationskulturen inom Löfbergs? ”, “Hur uppfattar medlemmarna kommunikationskanalerna på Löfbergs?”, “Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på position?” och ”Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på om de arbetar i eller utanför Sverige?”.  Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgick från organisationskultur, informationsspridning och kommunikationskanaler. Organisationskultur berörde medlemmars samhörighetskänsla, motivation och inkludering. Informationsspridning förklarade hur kommunikationen skedde inom organisationen. Kommunikationskanaler undersöktes eftersom de är organisationens verktyg för att kunna sprida information till alla medlemmar runt om i organisationen. Utifrån tidigare forskning fick vi en förståelse för hur viktig horisontell och vertikal kommunikation är inom organisationer samt hur den fungerar. Vi presenterade även skillnaden mellan chefsrollen och medarbetarrollen, och hur bilden av dessa har förändrats över tid.  Genomförandet av undersökningen gjordes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, där populationen var ett totalurval av Löfbergs organisationsmedlemmar. Enkäten skickades ut via mail där medlemmarna fick svara på 24 stycken frågor rörande internkommunikation. Vi fick totalt ihop 148 respondenter av 325 möjliga, från sju olika länder.  Efter att ha analyserat insamlad data från enkäten kunde vi svara på vårt syfte och våra frågeställningar. Studiens resultat visade att medlemmarna på Löfbergs generellt upplevde kommunikationen som välfungerande. Majoriteten av medlemmarna trivdes med sina kollegor, kände sig motiverade till att gå till arbetsplatsen och kände sig inkluderade i organisationen. Medlemmar utanför Sverige upplevde internkommunikationen som mer välfungerande än de som var stationerade i Sverige. Chefer ansåg till högre grad att de fick vara med att ta belsut som rör hela organisationen än vad medarbetare gjorde. Av de nio kanaler som studerades i undersökningen, kunde vi se att de kanaler som användes mest var mobil, e-post, Teams chattfunktion och intranätet. De kanaler som inte användes lika frekvent var Yammer och anslagstavla. Med hjälp av vårt resultat har vi fått en förståelse hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen.

Vi har nog alla någon gång varit medlem i en organisation. Och vad är mer frustrerande än att som organisationsmedlem inte få ta del av all den information som florerar runt? Som medie- och kommunikationsstudent får man snabbt lära sig vikten av att förmedla ut information på rätt sätt och i rätt forum, inte minst på grund av hur samhället idag är överöst med information och budskap. Även inom akademins underbara värld florerar det konstant information om både stort och smått. Allt från beslut som fattas på universitetet till enskilda kommentarer på examinerande uppgifter. Frågan som här uppstår är om forskare och undervisande personal i praktiken gör på det sätt som lärs ut till studenterna? För man kan, med all rätt, anse dessa som experter inom området. Eftersom tidigare forskning främst har riktat in sig på organisationer inom olika yrkesområden, är syftet med denna uppsats grundat i den kunskapslucka som finns gällande internkommunikationen mellan lärare och studenter. Syftet med den här studien är därmed att undersöka hur väl den interna kommunikationen fungerar på medie- och kommunikationsprogrammen på Karlstads universitet, och då ur ett studentperspektiv. Huvudfrågeställningen som då uppstod var Hur väl, utifrån studenternas perspektiv, fungerar den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Karlstads universitet, inom programmen för medie- och kommunikationsvetenskap på grundnivå? För att få en uppfattning av hur den interna kommunikationen upplevs inom området medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet, var det naturligt för oss att vända oss till de studenter som studerar inom området. Det bästa sättet att försöka få en uppfattning och en bred bild av detta var att konstruera och distribuera ut en enkät till de studenter som är registrerade på den olika programmen.  I tidigare publiceringar kan vi se att forskning har bedrivits inom kommunikationsområdet som stort, men också mer detaljerat inom internkommunikation. Bland dessa publiceringar finner vi bland andra Ruck &amp; Welch (2012) som lyfter den problematik som fortfarande existerar inom organisationer, som innebär att betydelsen av organisationsmedlemmarnas behov av information och kommunikation lätt förminskas. En annan välkänd profil inom forskningsområdet är Mats Heide, som framhäver kommunikationen som en viktig grundpelare för organiseringsprocessen och meningsskapandet (Heide, Johansson &amp; Simonsson, 2012). Forskning och teorier pekar även på att den utvecklade teknologin, och därmed också de utvecklade medierna, spelar en allt större roll inom organisationer. Vad som här lätt glöms bort är att dessa teknologiska funktioner inte bara ska vara moderna och snygga, utan också användarvänliga. Det råder också en övertro till informations- och kommunikationsteknik, IKT, som riskerar att organisationer erbjuder teknologiska lösningar som varken är önskade eller används av medlemmarna. Sist men inte minst bör man aldrig underskatta öga mot öga-kommunikationen. För oavsett moderna och högteknologiska lösningar för kommunikation, bör inte dessa ses mer än som ett komplement för öga mot öga-kommunikation (Heide, 2002). Den här studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät, som skickades ut till studenterna på medie- och kommunikationsprogrammens grundnivå vid Karlstads universitet. När resultatet sedan skulle samlas in kunde vi konstatera att en enkät inte är lika enkel att genomföra som den för blotta ögat kanske verkar vara. Risken för både externt- och internt bortfall är stort, vilket vi också fick erfara i vår enkät. Detta leder till, så även i denna studie, att man enbart kan uttala sig kring de resultat de faktiska svarande studenterna har givit oss. Resultat som visar att den interna kommunikationen i största mån fungerar bra, trots några innehållande brister. / Most of us have been a part of an organization at some point. As a member of an organization, is there anything more frustrating than not getting to take part of all the information circulating? As students of media and communication you quickly learn the importance of distributing information in the right shape and place, especially on account of how society today is showered with information and messages. Even within the world of academics, there’s a constant circulation of information, big and small. Everything between decisions made at the university, to individual comments on exam assignments. The question here is if scholars and teaching staff effectively do as it is taught to the students? One can, quite rightly, consider these as experts within the field. Since earlier research primarily focus organizations within different professional fields, the purpose of this essay is based on the gap of knowledge regarding the internal communication between teachers and students. Consequently, the purpose of this study is to examine how well functioning the internal communication is within the programs for media and communication at Karlstad university, as seen from the students’ perspective. The main question rising is then; From the students’ perspective, how well functioning is the internal communication between teachers and students at Karlstad university, within the programs for media and communication on bachelor’s level? To get insight into how the internal communication is experienced within media and communications at Karlstad university, it was natural to turn to the students currently studying in the field. The best way to try to get insight and as broad a picture as possible, was to design and distribute a survey to the students currently registered on the programs. Earlier publications show that research has been practiced in the field of media and communication, both as a bigger whole, and in smaller detail within internal communication. Among these publications we have among others Ruck &amp; Welch (2012), that brings out the problem still existing within organizations, that the meaning of organizational members need for information and communication is easily diminished. Another well-known person within the field of research is Mats Heide, who projects communication as an important fundamental pillar for the organizational process and meaning (Heide, Johansson &amp; Simonsson, 2012). Research and theories also show that the evolved technology, and thereby also the evolved mediums, all play a bigger part within organizations. Something that is easily forgotten here is that these technological functions are not only meant to be modern and elegant, but also user-friendly. There is also an over-reliance to informational and communicational technology, that may risk organizations to offer technological solutions that are neither wanted nor being used by themembers. Last but not least, is the eye-to-eye communication not to be underestimated. Because regardless of how modern and hi-tech solutions for communication, are these not to be seen as more than a complement to eye-to-eye communication (Heide, 2002). This study was carried out through an online survey, that was sent out to the students of media and communication on bachelor’s level at Karlstad university. When the results were collected, we could also state that a survey is not as easy to carry out as it may seem to be. The risk for both external and internal loss of output is high, something we also got to experience in our case study. This means, even so regarding this study, that the assumptions made on the results, are solely on the actual responding students. These results show that the internal communication over all works well, despite some shortcomings.

Det har under flera århundranden pågått en process där människors arbetsplikt har ersatts av en efterfrågan av balans, meningsfullhet och kvalitet för individen på arbetet. Denna förändring har motiverat organisationer att utveckla sitt arbetsgivarvarumärke, då ”starka varumärken får sin kraft inifrån” (Parment, Dyhre &amp; Lutz, 2017, s. 28) vilket gör att det krävs en konsekvent organisationsidentitet som har sin utgångpunkt i gemensamma värderingar och kommunikationsstrategier (Parment, Dyhre &amp; Lutz, 2017, s. 13–30).   Värderingar som styrmedel innebär att ledningen styr organisationen med en utvald värdegrund för att uppnå uppsatta mål och skapa en önskvärd företagskultur. Tidigare forskning har visat att medarbetare som trivs och känner sig stolta över sin arbetsplats är en viktigare faktor för medarbetares motivation än vad ekonomiska förmåner är (Philipson, 2004, s. 56–58). Medarbetare som trivs och lever kulturen är ett viktigt strategiskt verktyg för att förankra kulturen inom organisationen (Falkheimer &amp; Heide, 2007, s. 90–91). Både kommunikation och värderingar som styrmedel kan hjälpa organisationer, om de används på rätt sätt. Vi valde därför att utföra en fallstudie på en statligt ägd organisation, som kommer att vara anonym i studien. En innehållsanalys på insamlad empiri från observationer, intervjuer och enkäter utfördes för att studera den interna kommunikationen genom olika kommunikationskanaler, för att se om värdeorden uppfattas som genuina av medarbetarna och därmed fungerar som ett styrmedel.   Slutsatsen visar att organisationen inte använder värdeord som styrmedel fullt ut men att värdeorden påverkar det mellanmänskliga interna beteendet. Kommunikationskanalerna används parallellt för att maximera och anpassa effekten av kommunikationen men då beslut som tas inom organisationen går stick i stäv med värdeorden uppfattas kulturen inte som genuin och fungerar därför inte fullt ut som ett styrmedel, vilket det har möjlighet att vara. / For several centuries, there has been a process where people's duty to work has been replaced by a demand for balance, meaning and quality for the individual at work. This change has motivated organizations to develop their employer brand, since "strong brands gain their power from within" (Parment, Dyhre &amp; Lutz, 2017, p. 28) which requires a consistent organizational identity that is based on shared values and communication strategies (Parment, Dyhre &amp; Lutz, 2017, p. 13–30).   Values as a means of management mean that the organization leads itself with a selected value base to achieve set goals and create a desirable corporate culture. Previous research has shown that employees who enjoy and feel proud of their workplace are a more important factor for employee motivation than financial benefits (Philipson, 2004, p. 56–58). Employees who thrive and live the culture are an important strategic tool for anchoring the culture within the organization (Falkheimer &amp; Heide, 2007, p. 90-91). Both communication and value management can help organizations, if used properly. We chose to conduct a case study on a Swedish state-owned organization, which will be anonymous in this study. A content analysis on collected empirical data from observations, interviews and surveys was conducted to study internal communication through various communication channels, to see if the employees perceive the values as genuine and therefor if the values are used ​​as a means of management.   The conclusion shows that the organization does not fully use value words as an instrument of management, but that the value words affect the interpersonal internal behaviour. The communication channels are used in parallel to maximize the effect of communication but since decisions are made within the organization that contradicts the values, the culture is not perceived as genuine and therefore does not function fully as a means of management, which it has the opportunity to be.