Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

<p>Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.</p><p>Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård.</p><p>Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.</p>

This is a case study which investigated the perceived consequences of the organizational change that was implemented in January 2013 at Karlstad University. The study aimed to explore the experiences of the employees concerning the changes in organizational structure and internal communication. This was done through a set of eight individual standardized qualitative interviews with members from different departments. A lot of effort and thought was given to the ethical implications and to create a comfortable and open climate during the actual interviews to ensure that the respondents felt free to speak openly and honestly about their personal opinions and experiences. It is evident that the overall vision was ambitious; aiming to create a more effective organization through cutting off excessive administrative personnel and streamlining decision paths. However according to the opinions of the respondents it was clear that the result was far from the desired goal. Essentially, efficiency was only achieved at the top level. Previous administrative tasks have been moved to new members and a major uncertainty has arisen. A critical reason for the failure was the lack of communication during the organizational change, which created lots of antagonism from the employees. The management was unsuccessful in making the members feel involved in the decision making, and a lack of transparency was apparent. The hopes of a transparent organization were then high after the change, but proved to turn out quite the contrary. Decision referrals have failed to reach the employees until after the final decision has been made. The decision paths are not considered to be more effective amongst the departments and a massive dissatisfaction has emerged since employees no longer can make their own decision on matters that involve them. This involves for example shaping their own syllabi, something which they were fully capable and successful in doing before the change. A massive micromanagement has thus been created, and it is not deemed adapted to the organization as a whole. This has created an impression amongst the members that they are no longer trusted or considered competent. The merging of departments has not been successful either. Some combinations are not considered logical and the desire to break new grounds has not been achieved. The old department groups instead appear to have grown stronger, and not the cooperation in-between them, not even within the newly combined departments. One reason for this may be that the idea and hope of increasing cooperation across department borders was a desire from the management, and not the departments themselves. Thus, there is uncertainty both in the current leadership structure and internal communication. The members are lacking proper instructions on how communication should pass both up and down. Therefore they desire more distinct guidelines and an explicit division of responsibilities. The conclusion is therefore unambiguous; improved effectiveness has only been achieved in the top layers of the organization, and not facilitated work or improved the situation of the employees. This consequence is pitiful at an organization such as a university with concurrent research, which definitely possesses the knowledge and competences within both organizational structures and internal communication. Conclusively, they have not managed in successfully converting their internal assets from theory to action. Key words: internal communication, organizational change, organizational structure / Detta är en fallstudie över konsekvenserna av omorganisationen som skedde i januari 2013 på Karlstads universitet. Syftet var att ta reda på medarbetarnas upplevelse av förändringarna inom internkommunikationen och organisationsstrukturen. Detta uppnåddes genom åtta stycken personintervjuer av strukturerad form med anställda ifrån olika institutioner. Stor vikt lades på de etiska övervägandena och för att skapa en trygghet och tillit under själva intervjutillfällena så att respondenterna kunde svara öppet och ärligt gällande sina åsikter och upplevelser. Det framgår att den ursprungliga visionen hade ambition; där man önskade effektivisering med hjälp av mindre administrativ personal och effektivare beslutsvägar. Enligt medarbetarnas uppfattning blev dock resultatet långt ifrån idealet. På det stora hela förbättrades effektiviteten i beslutsvägarna endast högt upp i hierarkin. Administrativa personalens uppgifter blev flyttade till nya medarbetare och en stor otydlighet uppstod. En avgörande anledning var att man misslyckades i kommunikationen under processens gång, vilket gjorde att många medarbetare motsatte sig förändringen. Man misslyckades då medarbetarna inte kände sig delaktiga i de beslut som fattades, och därmed upplevde processen som ogenomskinlig. Hoppet om en transparent organisation var stort inledningsvis vid omorganiseringen, men det har snarare blivit tvärt om då beslutsremisser inte kommer ut till medarbetarna förrän efter besluten är genomförda. Beslutsvägarna känns inte effektivare nere på ämnesnivå, och ett stort missnöje har uppstått då medarbetarna inte längre har rätt till att besluta kring saker som står nära dem, exempelvis sina egen kursplaner, något som de tidigare anser sig ha klarat av mycket bra själva. Det har således uppstått en detaljstyrning uppifrån som inte passar verksamheten och detta har skapat en känsla bland medarbetarna av att de inte längre är betrodda. Sammanslagningen av institutioner blev inte heller perfekt, då vissa kombinationer inte känns logiska och visionen om att bryta mark inte uppenbarat sig. Ämnena i sig har istället blivit stärkta snarare än samarbetet mellan dem, vilket kan grunda sig i att idén om samarbete inte kom som ett önskemål från ämnena själva utan uppifrån i hierarkin. Det finns således en otydlighet både i strukturen och kommunikationen. Det är oklart hur kommunikationen ska hanteras nerifrån och uppåt, och därför önskas tydligare riktlinjer och ansvarsområden. Slutsatsen är alltså entydig; effektiviseringen har enbart rört ledningen och inte underlättat eller förbättrat situationen för medarbetarna. Detta ifrågasätts då en organisation som ett universitet med aktiv forskning inom både organisationsstruktur och internkommunikation väl besitter kunskap och kompetenser, men inte lyckats omvandla dessa tillgångar från teori till praktik i sin egen verksamhet. Nyckelord: internkommunikation, organisationsförändring, organisationsstruktur

Syftet var att undersöka internkommunikation ur ett ledarskapsperspektiv i samband med organisationsförändring. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där nio chefer från olika hierarkiska nivåer intervjuades. För att undersöka fenomenet internkommunikation utgick vi från ett empiriskt fall, myndigheten Jordbruksverket. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisering vilket slutligen genererade i slutsatser gällande internkommunikation. Den vetenskapliga utgångspunkten var systemteorin och utifrån den framtogs tre relevanta fokusområden; kommunikation, ledarskap och förändring som varit genomgående teman i hela studien. Studien utgick ifrån tre frågeställningar där resultatet visade hur ledare arbetar med internkommunikation och vilket förhållningssätt ledare har till sitt kommunikativa uppdrag. / The aim with this study was to examine internal communication from a leader´s perspective in relation to organizational change. A qualitative method containing semi structured interviews was used and the empirical case was the Swedish Board of Agriculture. Nine leaders from different hierarchical levels were interviewed. The empirical material was thematised which lead on to several conclusions about internal communication. The scientific general systems theory of organizations was used and three topics were settled; communication, leadership and organizational change. These main themes were guidelines throughout the entire study. Three questions were formulated and the result showed how leaders are working with internal communication and which approach they take on in relation to their communicative assignment.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare. Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys. Från materialet i intervjuerna framkom även att de anställda föredrar muntlig kommunikation vid komplexa och komplicerade frågor och skriftlig kommunikation föredras vid snabb, tydlig och operativ kommunikation, men att de anställda i vissa fall kunde se fördelar med kombinationen skriftlig och muntligt kommunikation. Resultatet visar även att direktkommunikationen mellan ledningen och medarbetarna på anläggningarna är begränsad, men att de anställda ändå anser att möjligheten till dialog är god.  Slutsatsen är att många av kommunikationsproblemen i den undersökta organisationen beror på otydligheter i organisationsstrukturen vilket bland annat lett till att organisationen inte har någon tydlig kommunikationsstruktur med riktlinjer och informationspolicys. Vidare har vi även kommit fram till slutsatsen att flera av bristerna i informationsflödet delvis kan bero på ledningens sätt att hantera kommunikationen och informationen i den undersökta organisationen. / For an organization to be created, exist and develop, internal communication is a prerequisite, witch leads to the entire organization suffering if the communication fails. A good internal communication can lift an activity, motivate and increase the sense of participation among employees and generate job satisfaction and positive effect on employee job performance, which ultimately has a major impact on the organization's performance and success. The study is based on a qualitative survey of internal communication from a systems theory perspective on a medium sized automotive company in southern Sweden. Ten semi-structured interviews were conducted at two different sites with informants from all the organization levels. The study aims to increase knowledge about the communications structures, procedures and channels that creates the best conditions for an effective internal communication with focus on communication between management and employees. The result shows that it circulates large amounts of information daily in the organization. The employees demanded clearer communication structures, descriptions of communication responsibilities and information policies. The material in the interviews also revealed that employees prefer oral communication of complex and complicated issues and written communication is preferred for fast, clear and operational communications, although employees in some cases could see the advantages of the combination of written and oral communication. The results also show that direct communication between management and employees at the facilities are limited, but the employees still believe that the possibilities for dialogue are good. The conclusion is that many of the communication problems in the investigated organization is due to the vagueness of the organizational structure, which has led to that the organization does not have a clear communication structure with guidelines and information policies. Furthermore, we have also come to the conclusion that many of the deficiencies in the information flow may partly reflect management's way of handling the communication and information in the studied organization.

Forskningsfråga: Hur kan informationsbrus identifieras i organisationer? Syfte: Avsikten med uppsatsen är att identifiera och få kunskap om varför brus uppstår i den interna formella informationskommunikationen. Syftet är även att identifiera vilka faktorer som kan störa informationsflödet och påverkar mottagarnas/medarbetarnas tolkning av information ifrån sändaren/ledningen. Metod: En kvalitativ fallstudie med en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: För att identifiera brus krävs medvetenhet om vad som orsakar brus och att budskap kan tolkas olika. Undersökt organisation arbetar idag strategiskt med internkommunikation och nyligen implementerat internkommunikationsstrategier, vilket har gjort att vi har haft svårigheter med att identifiera brus i organisationen. Brus på Stena Recycling identifierades kunna uppstå i situationer där det blir överflöd av information, där medarbetare blir stressade och riskerar att missa relevant information. Vidare kan brus förekomma i organisationen genom missförstånd, viss ryktesspridning och att morgonmötenas korta tidsram vilket inte ger utrymme för djupa diskussioner. Missförstånd kan dessutom förekomma som brus i form av att inte uppfatta informationen som tydlig.

Purpose – The purpose with this report is to investigate how the pulse methodology can affect the internal information and communication flow in a manufacturing industry. To fulfill the purpose, four research questions have been formulated: What should the information visualized on the pulse board be based on? What kind of information can be communicated back and forth to the pulse methodology? What value-adding information can an employee miss on the pule board that affects the internal information and communication flow? How can the employees’ internal information and communication flow be affected by getting the missing information visualized on the pulse board? Method – To achieve the aim of this study different data collection methods has been used at the company HordaGruppen AB. The authors have used the methods interviews, surveys, observations and an experiment. The observations formed the basis for the interviews and surveys questionnaires and in order to get an overview of the internal information and communication flow. The experiment was designed from the result of interviews and surveys. The collected data was then analyzed together with the theoretical framework to form the result of the study. Findings – The study shows how significant the pulse methodology and the pulse board are in order to add value for the employees in the internal information and communication flow. In order to develop and make this activity more effective some Lean tools are important to create standards which continuously can be developed. In this study an interaction between verbal and nonverbal communication has taken place by visualization, which resulted in value-added information for the employees and their daily work. Implications – The theoretical contribution of the study is why companies should develop their internal activities in the same pace as their customers. The practical contribution of the study is how important the pulse methodology in a manufacturing company. The study has created a foundation and an understanding of how this key-function should developed and get more effective in the same pace the needs of employees and customers. The study has also a social contribution regarding the importance of continuously updating the pule board which facilitates employees’ daily work. Limitations – The study has been implemented at a chosen company in a limited amount of time. In this study the internal information and communication flow has been studied with value stream mapping and focusing on the daily pulse methodology. Keywords – Pulse methodology, Information and communication flow, Toyota production system temple, Lean, Visualization, Internal communication, Lean communication / Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur pulsmötet kan påverka det interna informations- och kommunikationsflödet i ett producerande företag. För att besvara syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad bör ligga till grund för den information som visualiseras på pulstavlan? Vad för information kan kommuniceras till och från ett pulsmöte? Vilken värdeadderande information kan medarbetaren sakna på en pulstavla som påverkar det interna informations- och kommunikationsflödet? Hur kan medarbetarens interna informations- och kommunikationsflöde påverkas genom att få den saknade informationen visualiserad på pulstavlan? Metod – För att besvara studiens syfte har triangulering använts, det vill säga flera datainsamlingsmetoder på valt fallföretag, HordaGruppen AB. De metoder författarna genomfört är intervjuer, enkäter, observationer samt ett mindre experiment. Observationerna låg till grund för att forma intervju- och enkätfrågor samt för att författarna skulle skapa sig en uppfattning av verksamhetens kommunikationsprocesser. Av de resultat intervjuer och enkäter gav formades det mindre experiment som genomfördes. Som komplement till ovanstående metoder har det även genomförts en teorigenomgång för att författarna skulle skapa sig en teoretisk bakgrund. Insamlad data har tillsammans med valda teorier analyserats för att forma studiens resultat. Resultat – Studien har påvisat att pulsmöten och pulstavlan är en betydande aktivitet för att skapa värde för medarbetaren i det interna informations- och kommunikationsflödet. För att utveckla och effektivisera denna aktivitet är Lean-verktyg av betydelse, genom att skapa standarder som ständigt kan utvecklas. I denna studie har det skapats ett samspel mellan verbal och icke verbal kommunikation genom visualisering, vilket resulterade i att synliggöra information som är värdeadderande för medarbetaren i dess dagliga arbete. Implikationer – Studiens teoretiska bidrag är varför verksamheter ständigt bör utveckla sina befintliga interna aktiviteter i takt med sina kunder. Studiens praktiska bidrag är förståelsen av vilken nyckelfunktion pulsmötet och pulstavlan fyller i ett tillverkande företag. Likaså har studien skapat underlag och förståelse kopplat till hur denna nyckelfunktion bör utvecklas och effektiviseras i takt med medarbetarnas och kundernas behov. Slutligen har studien även bidragit med ett socialt bidrag gällande vikten av att kontinuerligt uppdatera pulstavlan vilket underlättar medarbetarnas dagliga arbete. Begränsningar – Studien är genomförd under en begränsad tid på valt fallföretag. Under studien studeras och kartläggs det interna informations- och kommunikationsflödet, detta med fokus på det dagliga pulsmöte som sker. Nyckelord – Pulsmöte och pulstavla, Informations- och kommunikationsflödet, Toyota production system tempel, Lean, Visualisering, Internkommunikation, Lean-kommunikation

The purpose of this essay has been to study if the CEO of a specific ICA-store are using their employees in order to build the brand that they want for their specific store, and especially if they are using a strategy called employer branding. It is interesting to study this since almost everyone in Sweden gets affected of ICA in their everyday life and it is interesting to study how they have been able to build a brand that is so successful. But also, how they get people to build a relationship to their ICA-store. The research questions the study aim to answer are: -        Is the CEO of an ICA-store using employer branding in the work to build the stores brand? -        Does the CEO of an ICA-store put specific demands on the employees in how they talk and interact with the customers and is there any specific values the employees should represent? -        How does the internal communication take place and what is being communicated within the specific ICA-store? The theory that we have used for this study is a, from start, economic and human research theory called employer branding but used with a communicational point of view to understand the communication behind employer branding as a strategy to build a brand. The material of the study has been gathered through semi-structural interviews which in turn has been analyzed through thematisation analysis. The result of the study has shown how the strategy of how to build the specific stores brand depends on what vision the CEO of the store has for it. It is not decided through centralized rules from the central organization of ICA. How every specific store decides to build their brand is up to the specific store and what they want to achieve.

”Att använda intranät som informationskälla” är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystem Den kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät. Länken placerades på intranätet och skickades ut tillsammans med ett följebrev via e-post. De 82 inkommna svaren motsvarar en svarsfrekevens på 38%. Undersökningen var uppbyggd utifrån fem frågekategorier där de respektive frågorna är utformade för att svara på: -Hur användningen av intranätet ser ut i nuläget, -Vad medarbetarna önskar läsa om på intranätet, -Vem som medarbetarna tycker ska publicera information och nyheter, -Hur medarbetarna önskar att innehållet ska presenteras, formatet på information och nyheter samt -När medarbetarna önskar att information och nyheter publiceras. Valda teorier i form av bland annat kommunikationsmodellen och DeLone &amp; McLeanmodellen ställdes i relation till den insamlade empirin för analys och utifrån denna analys har vi dragit följande slutsatser: - En informationskvalitetsmedvetenhet behöver infinna sig hos ledningen – det som publiceras måste vara genomtänkt för att uppnå den eftersträvade effekten. - Ett holistiskt synsätt på den interna kommunikationen krävs – det räcker inte att en viss komponent håller måttet utan standarden måste vara hög på samtliga komponenter för att internkommunikationen ska fungera så som avsikten är.

Inom svensk äldreomsorg utgör hemtjänstens personal en essentiell arbetsgrupp, vars fysiska närvaro i hemmet hos äldre individer utgör smittorisken för covid-19. I enlighet med rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen infördes därför restriktioner om fysisk kontakt mellan hemtjänstens personal i ett flertal kommuner. För många verksamheter innebar detta en plötslig övergång från fysiska träffar till individuell distanskommunikation mellan kollegor och i kontakt med chef, utan möjlighet till fysiska träffar. Det är dock fortfarande okänt hur dessa organisatoriska förändringar har påverkat kvaliteten av hemtjänstens interna kommunikation. Vid situationer då normala kommunikationsmöjligheter inte längre är tillgängliga behövs ett effektivt internt kommunikationssystem som kan tillgodose personalens behov och önskemål. Ett vanligt problem är dock att arbetsgivare sällan känner till vilken information som anställda anser vara viktig för effektiv kommunikation. I detta arbete används en standardiserad kommunikationsnöjdhetsenkät samt kombinerad analytisk metod för att kvantitativt och kvalitativt analysera hur ökad social distansering har påverkat kommunikationsnöjdheten bland nio enhetschefer och 35 undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten. Resultatet visar att anställda upplever minskade kommunikationsmöjligheter sedan restriktioner om social distansering infördes och skillnader observerades mellan omsorgspersonal och enhetschefer. Dessutom observerades att anställda finner nuvarande kommunikationsvägar att vara otillräckliga. Dessa unika fynd kan informera effektiva strategier för att upprätthålla goda kommunikationsförutsättningar under rådande pandemi.