<p>Titel: Lever varumärket hos anställda? – <em>En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ</em></p><p>Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan Halmstad</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)</p><p>Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>Språk: Svenska</p><p>År: 2010</p><p>Syfte: Studera <em>Living the Brand</em>:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden</p><p>Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, <em>Living the Brand</em>, Maslows behovstrappa, engagemang</p><p>Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation</p><p>Resultat: <em>Living The Brand</em> fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.</p><p>Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet</p><p><strong> </strong></p><p>Det blir allt viktigare för organisationer att<strong> </strong>stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av <em>Living the Brand</em> som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med <em>Living the Brand </em>och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur används strategin <em>Living the Brand</em> i Friskis&Svettis och MQ?</strong></p><p><em>- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?</em></p><p>-  <em>På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? </em></p><p>-  <em>Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?</em></p><p><em> </em></p><p>Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att <em>Living the Brand </em>efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur <em>Living the Brand</em> kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om <em>Living the Brand</em> ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.</p><p> </p><p>Vi tror att om <em>Living the Brand </em>uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.</p>

<p>Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.</p>

Organisationer måste anpassa sig till omvärldsförändringar för att överleva. Tidigare analyser av förändringsarbeten har visat att brister i internkommunikationen är den främsta orsaken till att organisationsförändringar misslyckats. Föreliggande studie hade ett medarbetarperspektiv som utgångspunkt där syftet var att öka förståelsen för vilka aspekter av internkommunikationen som är av betydelse vid organisationsförändringar. Tretton intervjuer genomfördes och analyserades sedan med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade på vikten att kommunicera fortlöpande med medarbetarna. Vidare är det viktigt att ledningen i dialog med medarbetarna kartlägger förväntningar och samtidigt delger tydlig information samt besvarar eventuella frågor. Men att internkommunicera med medarbetarna på ett effektivt sätt är svårt. I en förändringssituation är det dock viktigt att medarbetarna får känna sig delaktiga i förändringsprocessen. I de allra flesta fall är känslan av att kunna påverka viktigare än att de facto påverka. Vad som framkom under intervjuerna samstämmer till stora delar med den begränsade tidigare forskningen på området.

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation. Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts. Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation. När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in dem gemensamma värderingarna (One SEB).

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare. Ett hinder var att budskap tolkades utifrån den egna yrkesrollen. Detta resulterade i att de två grupperna inte uppfattade varandras prioriteringsordningar i kommunikationsärendena. Vidare, visade undersökningen att i operativa kommunikationsärenden var det betydelsefullt att kontinuerligt tillämpa personliga möten, eftersom deltagarna kunde lära känna varandra och få en samsyn. I strategiska kommunikationsärenden uppfattades personliga möten som mest angelägna i början och slutet av ärendet. / The purpose of this study was to examine what kind of obstacles and possibilities managers and HR co-workers experience in the internal communication within the Organization. Another aim was to examine which communication channels were best suited for the Organization’s communication. Four fictitious cases in the strategic and operative communication matters were discussed in two focus groups interviews with six managers and six HR co-workers. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The study showed that both managers and HR co-workers considered the internal communication as vital. Though, they experienced some hindrance in the internal communication between managers and HR co-workers. Sometimes they interpreted messages from their professional role. This resulted in a different prioritization in the communication matter. Furthermore,  in the operative communication field the most significant communication channel was personal meetings, because, that they have the opportunity to get a better understanding of each other and share a common opinion. In strategic communication matters, personal meetings were perceived as most important in the beginning and the end of matters.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna. Resultatet tyder på att ansvariga på Uppsala brevterminal teoretiskt har tagit bra beslut men att medarbetarna är missnöjda med internkommunikationen och att ett motstånd finns mot förändringen.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it’s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad. It is important to understand how the co-workers in one of the shift teams at the fire department evaluate the communication that takes place during routine staff meetings. To help understand this we have examined how the meetings at the fire department are structured, and how the co-workers interpret the communication in both formal and informal meetings. We have also examined the importance of sensemaking communication in meetings at the fire department. Karl E. Weicks’ theories about sensemaking serve as a foundation to the theoretical framework of our study. We focus on sensemaking for both formal and informal meetings and our study was conducted by eight qualitative interviews with co-workers at the fire department at the Emergency services in the region of Karlstad. The conclusions of the study show that informal meetings contribute to communion at the work place, this because the co-workers get to know each other. In addition informal meetings serve as a scene for interpreting information. When the co-workers discuss the information in informal meetings they exchange experiences and opinions, and information that might have lacked context instead makes sense. Good information is that kind of information that is associated with the co-workers’ everyday reality. The study also shows that the information given in formal meetings relatively often is perceived as meaningless, and that the opportunity to raise questions and additional dialogue is often ignored. Key words: sensemaking, internal communication, formal, informal, meetings, Emergency services, fire department

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.

This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization’s different units and integrate their work, in order to reach the common goals. The objective of the study is to examine how the internal communication functions, and is perceived, by the employees in Region Värmland. We have based our study on previous research on communication in relation to organizational structure, communication networks- and channels. Three main issues have been focused on to lead us to an answer to our purpose. These questions were formulated based on what can be considered core components of a functioning internal communication. How are the channels of communication used and perceived by the employees? How do the employees perceive the functions of the vertical communication in the organization? How do the employees perceive the functions of the horizontal communications between the various units of the organization? For our study we have implemented a methodological triangulation, through a questionnaire and four qualitative interviews. The study has shown that the most used communication channels among the employees are meetings and informal communication with colleagues. The employees feel that the communication with their immediate manager is well-functioning – that they feel free to express work-related opinions, and that they are involved in decision making processes. However, it turned out that there are gaps in the horizontal communication between the units, and that they are too isolated from each other. The intranet is not as widely used as desirable, and needs to be developed in terms of its communicative qualities, to gain a more significant role in communication and coordination between the units in the organization. Key words: communication channels, horizontal communication, internal communication, vertical communication