Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.   Syfte: Få en förståelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvämlighetsurval. Resultat: Huvuddrag från resultatet bygger på bristande internkommunikation, många subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mängd kommunikationskanaler, otillräcklig socialisering samt icke nåbara rektorer med skiftande ledarskap. Slutsats: Undersökningen utgår från resonemanget att alla de informella processerna är lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stämmer helt och hållet, vår undersökning visar att det är kulturen som är den mest framträdande processen för internkommunikationen. Det fastslås av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte är anpassat till den nuvarande situationen.

Research on internal communication in organizations oftenfocus on communication in the various relationships in theworkplace, but there is very little research on communicationwith those who are on parental leave.The aim of this study is to examine the subjectiveexperiences of the employees on a parental leave regardingthe communication with their employer and to understandhow, when and if the employees wish communicate withtheir employers during their parental leave. By using theorieson role identification and employees as ambassadeurs fortheir organisations, I have identified and researched factorsthat influence and are influenced by the communication withand to the employees on parental leave, and the humanresources perspective provides a view of how to includeemployees on parental leave in communication with and asresources for an organization.A web survey was conducted which shows that theemployees' interest in communicating with their employerduring a parental leave is moderate. A majority experiencethat their employer has weak or no interest incommunicating with them. Communication with colleaguesis more frequent and uses more channels thancommunication with the employer which indicates theimportance of the informal communication. A majority seethemselves as resources for the employer, most of them findit important to share organizational information and theyexperience to a greater extent that the employer wants tocommunicate with them.

I en alltmer turbulent och ombytlig värld går det inte att leda dagens kundstyrda produktion med traditionellt ledarskap. Dagens ledare påverkas av olika faktorer som måste beaktas för att kunna styra ett framgångsrikt företag. Uppsatsens syfte är att utvärdera och analysera UAE-logistics ledarskap genom att undersöka deras internkommunikation utifrån en teoretisk grund. Metoden som används i undersökningen är en gap-analys som används för att se om det råder samstämmighet mellan gruppledarna och de anställda. I slutsatsen besvaras problemfrågan: Vilka faktorer måste den moderna ledaren på tjänsteföretag beakta i sitt ledarskap för att förbli konkurrenskraftig? En faktor som måste beaktas är att den interna kommunikationen måste fungera bra för att motivera, engagera och involvera anställda. En annan viktig faktor är att strategierna som är valda utifrån företagets situation måste vara förenliga med företagets idésystem, som är verkligheten där de anställda arbetar. Råder samstämmighet mellan dessa delar kan slutsatsen dras att den rådande organisationsformen är passande för att kunna omvandla företagets strategier, som är valda utifrån externa faktorer, till den tjänst som efterfrågas. En tredje faktor är att ledaren måste delegera ut mer ansvar till de anställda, eftersom de arbetar närmast kunden och behöver skräddarsy tjänsten för att skapa ett mervärde för kunden. Med det ökade inflytandet måste även ökad kunskap erbjudas, för att den anställde ska kunna ta kvalificerade beslut efter den aktuella situationen. En fjärde faktor, som den moderne ledaren måste ta hänsyn till, är vikten av att ha en god intern marknadsföring, som avser att effektivt träna, motivera, engagera och involvera sina anställda för att kunna uppnå större kundtillfredsställelse. Faktor nummer fem är vikten av att implementera kontinuerlig lärande för att företaget ständigt ska kunna anpassas till förändringar i omvärlden. Genom att ha ett kontinuerligt informationsflöde uppåt, från de anställda till ledningen, informerar den anställde som arbetar närmast kunden om nya trender, nya behov som kunder efterfrågar och ledningen kan använda informationen för att skapa nya tjänster som täcker kundens nya behov och företaget förblir konkurrenskraftigt. Den sjätte faktorn är vikten av att företagen använder sig utav styrformen processtyrning som betraktar arbetet som en öppen process som är mottaglig för kontinuerliga förändringar, som företagen måste anpassa sig till eftersom de externa faktorerna konstant förändras.

Titel: Lever varumärket hos anställda? – En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp Språk: Svenska År: 2010 Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemang Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation Resultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt. Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet   Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:   Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ? - Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden? -  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?   Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att Living the Brand efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur Living the Brand kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om Living the Brand ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.   Vi tror att om Living the Brand uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka arbetsgivarens kommunicerade Employer Brand och medarbetarnas uppfattningar om den förmedlade informationen samt vilka konsekvenser relationen kan leda till. Metod: En kvalitativ fallstudie med en empirisk grund där dataproduceringen har skett via intervjuer. Slutsats: Organisationen vill förmedla utrymme och uppmuntran till utveckling. En dissonans i vad för information som förmedlas och hur det tillämpas i verkligheten skapar besvikelse och omotiverad personal. Utveckling på arbetet sker inom ramen för förutbestämda metoder och regelverk som inte stämmer överens med personalens uppfattning innan anställningen. En stark företagskultur ter sig däremot rädda upp arbetsgivarvarumärket och skapar en homogen grupp som vidare ökar graden av personal som fullföljer sitt arbete.

No description available.

Titel: Internkommunikation - en analys av effektiviteten av internkommunikationen på Ängsdals förskola Författare: Johan Hansson och Erik Åkesson Mål: Målet med den här uppsatsen är att studera hur väl internkommunikationen mellan de anställda och ledningen på Ängsdals förskola fungerar väl. Om inte, vad är det som brister? Slutligen kommer ett antal förslag på åtgärder att presenteras. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa. 18 enkäter har delats ut på Ängsdals förskola och fyra djupintervjuer har genomförts, två med anställda och två med cheferna. Resultat: Studien visar att internkommunikationen på Ängsdals förskola fungerar tillfredställande i vissa avseenden medan den fungerar otillfredsställande i andra. Framförallt är det en brist i informationen från ledningen till de anställda som måste kritiseras. Detta gäller information om förskolans profilering Reggio Emilia såväl som information om vad som diskuteras på lednings- och styrelsemötena. Samtidigt fungerar kommunikationen uppåt i organisationen mycket väl och de anställda känner att de alltid har möjlighet att tala med någon av cheferna. Sidor: 55 Kurs: Examensarbete MKV05 Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Kristoffer Gansing och Gunnel Petersson Nyckelord: Kommunikation, internkommunikation information, organisation, kommunikationskanaler

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac. One of the main qualities with informal internal communication seems to be its quickness. Mainly three different types of communication media were used – face-to-face, telephone and email. The organizational structure and the informal internal communication correlate in many interesting ways. For example, most of the informal internal communication takes place inside formal work units. The main conclusion is that the informal internal communication supports the organization quite well.

Research in the field of organizational identification with the members of an organization is insufficient when it comes to the reasons for the lack of organizational identification. It is unclear whether it is a communicative problem or if the problem has other grounds. The purpose of this thesis was therefore to examine whether it’s possible for an organization to anchor their core values onto their employees, through internal communication, so that these possibly lead to organizational identification among the employees. Based on this purpose following research questions were designed: Do the sales representatives at GANT Sweden AB identify with the organization's core values? and What is / are the reasons that sales representatives have, or have not identified with the organization? To answer these two questions we chose to conduct qualitative interviews with sales representatives working for GANT Sweden AB, where there is an on going process of change that is aiming to incorporate revised corporate values onto the employees. The analytical framework has been gathered through a largely field research and through looking at the social identity theory and “the meaning perspective” of communication. Our main results with this study showed that a more equal and meaningful communication where the sales representatives feel included in the organization could possibly contribute to greater organizational identification among the sales representatives.