Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

Bakgrund: Franchising som företagsform har haft en uppåtgående trend de senaste åren med både ökad omsättning och sysselsättning. Det existerar dock statistik som visar på motsatsen. Varannan franchisekedja i Storstockholm har fallande lönsamhet och ett betydande antal misslyckas med sin franchiseverksamhet. Franchiserelationer i sig är asymmetriska, vilket leder till att relationsproblematik ofta uppstår mellan parterna. Vilka faktorer som kan förklara franchiserelationers misslyckanden är ännu ett outforskat ämne inom svensk forskning. Bristen på forskning om franchising på den europeiska marknaden i kombination med avsaknad av kunskap rörande användningen av styrinstrument motiverar att fler studier behövs i en svenskeuropeisk kontext. Syfte: Studiens syfte ämnar identifiera de faktorer som kan förklara och ge upphov till misslyckanden i franchiserelationer. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer med franchisegivare och franchisetagare ligger till grund för insamlingen av empiriska data, med syftet att lyfta fram båda parters perspektiv. Slutsats: Studien identifierar sju faktorer som kan leda till att relationsproblematik i franchiserelationer uppstår. Beroende på hur faktorerna varumärke, val av partner, parternas mål och maktutövande hanteras så skapas olika förväntningar hos parterna, vilket utgör den femte faktorn. Faktorerna tillsammans påverkar franchiserelationen. I anknytning till relationen har faktorerna kommunikation och förändringsbenägenhet identifierats som väsentliga. Tas inte dessa faktorerna i beaktande, kan var och en eller ett antal tillsammans förklara samt ge upphov till misslyckade franchiserelationer. / Background: In recent years, franchising has shown a positive trend with increased turnover and employment. However, there are statistics that show the opposite. Every other franchised chain in Stockholm has declining profitability and a significant number of them are forced to discontinue franchising. Franchise relationships are asymmetric, which often causes problems between the parties. The key elements explaining franchising failures are yet an unexplored subject within Swedish studies. The lack of research regarding franchising on the European market, in combination with a lack of knowledge in the use of management control mechanisms, points to the fact that more studies in a Swedish-European context is needed. Purpose: The study aims to identify key factors which can explain and be the cause of failures in franchise relationships. Design: The study is a qualitative case study with a deductive approach. The gathering of empirical data is done through semi-structured interviews with franchisors and franchisees in order to highlight both of the parties’ perspective. Conclusion: The study identifies seven factors that can lead to problems in the franchise relationship. Depending on how the factors brand, selection of franchisee, parties’ objectives and exercise of power is being handled, different expectations form, which will affect the relationship. Expectations together with communication and receptiveness are the three additional factors. If these factors are not being managed, each one of them or a few together can explain franchise relationship failures.

<p>This thesis has its point of departure in the identified knowledge gap, which includes the importance of the information systems (IS) outsourcing relationship for studying the success of IS outsourcing. This research study, therefore, is structured with the belief that the disregard of the client-IS supplier relationship when studying IS outsourcing is paradoxical. Paradoxical since the impact of the relationship on the overall IS outsourcing can make the difference between success, less success and even failure. In contrast to the majority of prior research, which has focused IS outsourcing in its entirety, this research study percieves IS outsourcing as a process. Because prior research shows that the success or failure of IS outsourcing is connected to its implementation, this thesis focuses the post-contract stage of the IS outsourcing.</p><p>The purpose chosen and addressed is to develop a conceptual framework for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process using a relationship perspective. To approach this purpose, a literature review study is conducted. The literature review study includes the integration of three theoretical fields: IS, interorganisational business relationships and IS outsourcing. The knowledge domains of particular interest are 'strategies, approaches and frameworks for the IS life cycle', 'the interaction approach' and 'IS outsourcing success'.</p><p>The purpose is focused through the identification of key conditions, dimensions and interrelations among dimensions. These identified elements, constituting the core elements of the conceptual framework, are a result of the conducted literature review study. The key conditions are identified according to their influence on the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. Due to the large amount of key conditions identified, they are categorised into nine dimensions: Atmosphere, Behaviour, Contract, Environment, Interatction, IS, Management, Organisation and Outcome. The identified interrelations among these dimensions are fruitful since they provide insights and a favourable point of departure for studying the degree of successful outcome of IS outsourcing processes.</p><p>The main contribution of this thesis is the conceptual framework for the IS outsourcing process. The key conditions, dimensions and interrelations constitute the conceptual framework as a result of their potential for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. The application of the conceptual framework provides managers with core elements to be considered during IS outsourcing decision-making and subsequent design of IS outsourcing. Its usage, moreover, is believed to support managers during the operationalisation of the post-contract stage of IS outsourcing processes. Finally, the conceptual framework is a fruitful 'tool' for future empirical research. Fruitful in the sense that it can provide useful and important insights into how different key conditions infuence the degree of successful outcome of IS outsourcing processes and how these key conditions are interrelated.</p>

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner. / Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.

Bakgrund: Kvalitetsbrister inom utkontrakterad äldreomsorg har ofta uppmärksammats av svenska media. Anledningen till detta har många gånger relaterats till dålig uppföljning av kontrakt och verksamhet. Svenska kommuner har bristande kunskaper kring hur de bör styra och följa upp verksamheter. Misslyckande grundas ofta i svårigheterna i att styra och kontrollera utkontrakterade verksamheter. Tidigare forskning har belyst denna problematik och konstaterat att styrningen måste anpassas efter verksamheters komplexitet men hur uppföljningen bör användas kvarstår att undersöka. Syfte: Syftet är att ta reda på hur kommuner använder styrning och uppföljning vid utkontraktering av verksamheter av olika komplexitet samt identifiera faktorer av betydelse för användandet. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats men med inslag av induktion. En flerfallstudie har genomförts av tre fall av utkontrakterade verksamheter av olika komplexitet. Två kommuners verksamheter har studerats tillsammans med de tillhörande privata leverantörerna. För insamling av data till den empiriska referensramen har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Slutsats: Hur kommuner använder styrning och uppföljning bör anpassas efter verksamhetens komplexitet. De faktorer som är av betydelse för användandet varierar beroende på komplexiteten. Studiens resultat visar på att det finns ett flertal faktorer som spelar roll för om uppföljningen kommer att bidra till förbättrad kvalitet och minskad risk för misslyckande. Det är således inte endast uppföljningen i sig som är problemet. Forskningsbidrag: Denna studie har bidragit till att öka förståelsen för hur kommuner kan använda sig av styrning och uppföljning samt hur uppföljningen bör utformas beror på verksamhetens komplexitet. Studien har identifierat att det finns ett behov av vidare forskning kring hur olika komplexa verksamheter bör styras och följas upp. / Background: Quality deficiencies in outsourced elderly care have often been highlighted by Swedish media. The reason for this has often been related to poor monitoring of contracts and operations. Swedish municipalities have insufficient knowledge about how to control and monitor activities. Failure is often found in the difficulties in controlling outsourced operations. Previous research has highlighted this problem and found that governance must be adapted to the complexity of operations, but how this and the monitoring should be used by municipalities remains to be investigated. Purpose: The purpose is to investigate how municipalities use management control and monitoring when outsourcing activities of different complexity and to identify factors of importance for the use of management controls. Implementation: The study is of qualitative nature with a deductive approach with elements of induction. A multiple case study has been conducted with three cases of outsourced activities of different complexity. The activities of two municipalities have been studied together with the associated private suppliers. For the gathering of data interviews and document studies have been conducted. Conclusion: How municipalities use management controls and monitoring should be adapted to the complexity of the outsourced activity. The factors that are important for use vary depending on the complexity. The study's results indicate that there are a number of factors that play a role for if the monitoring will contribute to improved quality and reduced risk of failure. Research contribution: This study has helped to increase understanding of how municipalities can use management control and monitoring and shown that there is a need for further research.

This thesis has its point of departure in the identified knowledge gap, which includes the importance of the information systems (IS) outsourcing relationship for studying the success of IS outsourcing. This research study, therefore, is structured with the belief that the disregard of the client-IS supplier relationship when studying IS outsourcing is paradoxical. Paradoxical since the impact of the relationship on the overall IS outsourcing can make the difference between success, less success and even failure. In contrast to the majority of prior research, which has focused IS outsourcing in its entirety, this research study percieves IS outsourcing as a process. Because prior research shows that the success or failure of IS outsourcing is connected to its implementation, this thesis focuses the post-contract stage of the IS outsourcing. The purpose chosen and addressed is to develop a conceptual framework for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process using a relationship perspective. To approach this purpose, a literature review study is conducted. The literature review study includes the integration of three theoretical fields: IS, interorganisational business relationships and IS outsourcing. The knowledge domains of particular interest are 'strategies, approaches and frameworks for the IS life cycle', 'the interaction approach' and 'IS outsourcing success'. The purpose is focused through the identification of key conditions, dimensions and interrelations among dimensions. These identified elements, constituting the core elements of the conceptual framework, are a result of the conducted literature review study. The key conditions are identified according to their influence on the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. Due to the large amount of key conditions identified, they are categorised into nine dimensions: Atmosphere, Behaviour, Contract, Environment, Interatction, IS, Management, Organisation and Outcome. The identified interrelations among these dimensions are fruitful since they provide insights and a favourable point of departure for studying the degree of successful outcome of IS outsourcing processes. The main contribution of this thesis is the conceptual framework for the IS outsourcing process. The key conditions, dimensions and interrelations constitute the conceptual framework as a result of their potential for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. The application of the conceptual framework provides managers with core elements to be considered during IS outsourcing decision-making and subsequent design of IS outsourcing. Its usage, moreover, is believed to support managers during the operationalisation of the post-contract stage of IS outsourcing processes. Finally, the conceptual framework is a fruitful 'tool' for future empirical research. Fruitful in the sense that it can provide useful and important insights into how different key conditions infuence the degree of successful outcome of IS outsourcing processes and how these key conditions are interrelated.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer. Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m. Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete. / The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&amp;D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad participation between employees and management. The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc. The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.

<p>Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer.</p><p>Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till</p><p>teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m.</p><p>Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.</p> / <p>The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad</p><p>participation between employees and management.</p><p>The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc.</p><p>The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.</p>

Syfte: Molnbaserade tjänster har blivit allt vanligare i redovisningsbranschen. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för små och medelstora redovisningsbyråers adoptionsbeslut vid implementeringen av molnbaserad klientredovisning. Metod: Studien utgår ifrån den hermeneutiska forskningsfilosofin med en abduktiv ansats då tidigare studier inom området varit få och att vi söker förståelse för motiven bakom människors handlingar. Rent praktiskt har elva semi-strukturerade intervjuer hos små och medelstora redovisningsbyråer genomförts. En modifierad EDI-adoptionsmodell har använts som en del av studiens teoretiska utgångspunkt. Resultat och slutsats: Faktorer som påverkar beslutet följer till stor del den modifierade EDI- adoptionsmodellen. Däremot hade organisatorisk beredskap inte lika stor påverkan som övriga tre kategorier. Dessutom upptäcktes en ny faktor, trygghet. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse för vilka faktorer som är av betydelse vid adoption av molnbaserade redovisningssystem. Det bör vara av intresse för leverantörer, men även ge stöd åt redovisningsbyråer som står inför ett sådant beslut. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse i framtiden när molnbaserad redovisning är mindre nytt, hur byråer påverkas efter implementeringen samt hur relationerna med klienterna och lönsamheten påverkas. Vidare hade det varit önskvärt att undersöka den nytillkomna faktorn, trygghet, och se om den bör läggas till som en del av en ny modifierad EDI-adoptionsmodell. / Aim: Cloud computing is more interesting now than ever before, especially in the accounting industry. Therefore, this study aims to examine which factors motivate small and medium sized accounting practices to adopt cloud-based client accounting. Method: This study assumes a hermeneutic research philosophy with an abductive approach because of the lack of previous studies in the field and that we are seeking to understand motives behind people's actions. Eleven semi-structured interviews were conducted with employees from small and medium-sized accounting practices. A modified EDI-adoption model was used as a part of the study's theoretical framework. Results and conclusions: The results show that most of the factors follow the modified EDI- adoption model but the organisational readiness didn ́t have as much impact on SMP:s decision as the others. A new factor, safety, was also discovered. Contribution of the thesis: The study contributes to an understanding of which factors that have an impact on SMP:s decision to adopt cloud-based client accounting. The findings should be of interest to different cloud accounting providers such as Fortnox, as well as accounting practices that are thinking about adopting cloud-based client accounting. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to study which factors have an impact on SMP:s in the future when cloud-based accounting isn ́t seen as something new and how the client relationships and profitability of the practices will be affected by the adoption. Also, it would be interesting to examine the new factor, safety, and see if it should be a part of the future EDI-adoption model.

The Swedish Public Employment Service's reform based on the so-called January agreement from 2019 has since its initiation been an ongoing issue in the Swedish public debate. As a result of the reform, several municipalities have expressed experiences that the operational cooperation in individual cases has deteriorated. The experiences are significant, as cooperation between the Swedish Public Employment Service, municipalities and other actors has been described as a prerequisite for realizing labor market policy. The purpose of the thesis is therefore to study what the operational labor market policy cooperation in individual cases looks like in four Swedish municipalities and how municipal officials perceive that the conditions for this cooperation are affected by the Public Employment Service's reform. This through a qualitative interview study, with a strategic selection of municipalities. The study is thus based on a local perspective and the selection of municipalities is made in order to cover several contextual factors that could potentially affect the municipal experiences. The theoretical starting points are taken from the theory of interorganizational cooperation. The result shows consistent experience in all the municipalities interviewed that the conditions for the interorganizational operational cooperation in individual cases at the local level being negatively affected by the Swedish Public Employment Service's reform. Both in terms of cooperation between the municipalities and the Public Employment Service as well as between the municipalities and independent actors (in cases where they cooperated before the reform). The main reason for the deteriorating cooperation is described as a changed local presence, reduced contact areas and reduced personal relationships at the administrator level. These factors have also been identified by the municipal representatives as the most important factors to address in order for there to be an appropriate and well-functioning cooperation. / Arbetsförmedlingens reformering med utgångspunkt i den så kallade Januariöverenskommelsen från 2019 har sedan dess initiering varit en pågående fråga i den svenska samhällsdebatten. Till följd av reformen har flera kommuner uttryckt erfarenheter av att det operativa samverkan i individärenden försämrats. Erfarenheterna är betydelsefulla eftersom samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer beskrivits som en förutsättning för att realisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur den operativa arbetsmarknadspolitiska samverkan i individärenden ser ut i fyra svenska kommuner samt hur kommunala tjänstepersoner uppfattar att förutsättningarna för denna samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering. Detta genom en kvalitativ intervjustudie, med ett strategiskt urval av kommuner utifrån kommunernas geografiska position och hur Arbetsförmedlingen valt att arrangera myndighetens lokala närvaro. Studien utgår därmed från ett lokalt perspektiv och urvalet av kommuner görs i syfte att täcka in flera kontextuella faktorer som potentiellt kan påverka de kommunala erfarenheterna. Studiens resultat visar på samstämmiga erfarenheter hos de intervjudade kommunföreträdarna om att förutsättningarna för den interorganisatoriska operativa samverkan i individärenden på lokal nivå påverkats negativt av Arbetsförmedlingens reformering. Både när det gäller samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen samt mellan kommunerna och fristående aktörer (i de fall de samverkat innan reformen). De främsta orsakerna till den försämrade samverkan beskrivs vara Arbetsförmedlingens förändrade lokala närvaro, minskade kontaktytor och minskade personliga relationer på handläggarnivå. Faktorerna har utifrån de intervjuade kommunföreträdarna identifierats som viktiga för att främja en ändamålsenlig och välfungerande samverkan.