I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

<p>EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.</p><p>Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.</p><p>De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.</p>

<p>Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.</p>

<p>Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. </p><p>Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. </p><p>Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. </p><p>Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.</p>

Two of the strongest mechanisms behind the extensive structural change in trade are the rapid growth of digitalization and e-commerce. New opportunities have changed the purchasing behavior as well as the trading structures. In order to remain competitive on the market, companies need to change their traditional structures, become more agile and start collaboration with external actors in so-called network organizations. Many e-tailers therefore choose to outsource activities such as warehousing and deliveries in order to be able to focus on their core competence. Dropshipping as a logistic business model enables direct delivery from the supplier without any physical involvement from the e-tailers. Consequently, the parties are to a large extent depending on each other's knowledge, resources and good intentions. This study has been designed to investigate how e-tailers how they relate to their supplier relationships when dropshipping is used as a supply strategy. The aim of the study is also to create a deeper understanding of how dropshipping affects the intensity and dependency of supplier relationships and how e-tailers handle any conflicts that arise. The study shows that technical integration might replace personal interaction and the cooperation will mainly be focused on technical solutions. Technical integration will thus become the main source of a deeper cooperation and likewise be important for the financial outcome. The majority of the respondents express that the dropshiping process does not require personal interaction, but might be necessary when it comes to solve problems that may arise. The participating companies primarily try to solve any problems and conflicts through dialogue. If a conflict arises and the problem cannot be solved, the e-tailer will most likely end the business relationship anyhow. For a e-tailer who has access to an internal warehouse, repeated conflicts with the supplier might lead to the products being taken into its own warehouse instead. The study shows that the supplier's commitment and willingness to adapt to the e-tailer's needs, is closely associated to the e-tailer 's purchasing power. The relative negoatiating power will thus have a direct impact on the business development. / Digitaliseringen och e-handelns starka tillväxt är två av de mest centrala drivkrafterna bakom den omfattande strukturomvandlingen som pågår inom handeln. Nya förutsättningar har förändrat såväl köpbeteende som handelsstrukturer. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver företag bli mer agila och istället samarbeta med externa aktörer i så kallade nätverksorganisationer. Många e-handlare väljer därför att outsourca aktiviteter såsom lagerhållning och leverans för att istället kunna fokusera på sin kärnkompetens. En allt vanligare varuförsörjningsstrategi inom e-handeln är dropshipping. Denna strategi innebär att varorna skickas direkt från leverantören till slutkunden utan att behöva passera e-handlaren. Detta får till följd att parterna i hög grad blir beroende av varandras kunskaper, resurser och intentioner. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur e-handlare bygger upp sina leverantörsrelationer när dropshipping används som försörjningsstrategi men också att skapa en djupare förståelse för hur dropshipping påverkar intensiteten och beroendeförhållandet i leverantörsrelationerna. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där e-handlare som använder sig av dropshipping som varuförsörjningsstrategi har intervjuats. Studien visar att teknisk integration kan ersätta personlig interaktion och att samarbetet främst kommer att kretsa kring tekniska lösningar. Dessa lösningar stärker inte bara e-handlarens känsla av kontroll utan är också en förutsättning vid en ökad orderingång. Teknisk integration blir därmed den främsta källan till ett fördjupat samarbete och kommer ha betydelse för det ekonomiska utfallet. Majoriteten av respondenterna upplever att personlig kontakt är mindre viktigt i ett dropshippingsammanhang men att det kan vara nödvändigt för att lösa problem som uppstår. De medverkande företagen uppger att de i första hand försöker lösa eventuella problem och konflikter genom dialog. De bakomliggande orsakerna till att en konflikt uppstår kan anses vara mindre viktiga och om problemet inte kan lösas kommer e-handlarna med största sannolikhet att avsluta affärsrelationen. För ett företag som har tillgång till ett internt lager kan upprepade konflikter leda till att produkterna istället tas in i eget lager. Studien visar att e-handlarens köpkraft har stor betydelse för leverantörens engagemang och vilja att anpassa sig till e-handlarens behov. Förhandlingspositionen kommer därmed att få en direkt inverkan på relationens utveckling.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.

EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer. Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess. De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.

Den hårdnande konkurrensen mellan företag och jakten efter kostnadsbesparingar har fått vissa företag att outsourca sina stödfunktioner vilket kan vara hela eller delar av ekonomifunktionen. Av mindre företag i Sverige outsourcar cirka ett av tre och andelen är i stigande enligt Exido(2007). Trenden gäller även för stora företag enligt Deloitte (2014). Genomgångna studier, framförallt studier av outsourcingrelationer mellan större företag, utförda antingen explicit på outsourcingrelationer eller det bredare begreppet interorganisatoriska relationer visar att det finns områden som är återkommande i forskningen. De benämns som nyckelområden i denna studie och är kontrakt, kontroll, relation, förtroende, kostnad, kvalitet och kompetens. Jag har beskrivit och analyserat fyra outsourcingrelationer där hela eller delar av ekonomifunktionen outsourcas från det outsourcande företagets synvinkel med syfte att undersöka om det finns nyckelområden som är viktigare än andra för att outsourcingen ska anses lyckad. Empiriska data har samlats in genom intervjuer med fyra personer i ledande befattningar hos outsourcande företag i Sundsvallsområdet. Resultatet tyder på att det finns nyckelområden som anses vara viktigare än andra vilket för respondenterna i denna studie är kompetens, framförallt, och kvalitet. Anledningen till att kompetens bedöms som det viktigaste nyckelområdet är att kompetens saknades internt och att den anses driva andra nyckelområden som t.ex. kvalitet. Det minst viktiga området för en lyckad outsourcingrelation visade sig vara kontraktet. / The increasing competition between companies and the hunt for cost savings have driven some companies to choose outsourcing for a part of or all of the support functions within the financial function. For smaller companies in Sweden one out of three are outsourcing and the trend is increasing according to Exido (2007). The increasing trend also applies to big companies according to Deloitte (2014). Outsourcing studies reviewed, mainly studying the outsourcing relationship between big companies, either explicit on outsourcing relationships or the broader concept of interorganizational relationships have shown that there are areas of outsourcing relationships that are recurring in the field of research. These are referred to as key areas in this study and are contract, control, relationship, trust, cost, quality and competence. I have described and analysed four outsourcing relationships from the perspective of the company using outsourcing with the purpose to investigate whether there are key areas that are more important than others for the outsourcing to be deemed as successful. Empirical data have been collected through interviews with persons in management position at companies that use outsourcing in the Sundsvall area. The result of this study indicates that there are key areas that are more important than others for companies utilizing outsourcing. For the participants in this study these are foremost competence and secondly quality. The reason why competence is the most important key area is that the companies lacked internal competence and because competence is deemed to drive other key areas, e.g. quality. The least important key area for a successful outsourcing relationship turned out to be the contract.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.