No description available.

Punctuation is an indispensable element in formal and literary texts as well as everyday writing. Studying punctuation is therefore necessary in order to understand written language. Still, it does not fit easily into descriptions of language as an abstract, given system, composed of lexicon and grammar. Within the framework of Bakhtinian dialogism, however, linguists have started to study languaging as an interactive, situated process, meaningful in concrete, embodied utterances. While many such studies have focused on spoken language, this PhD dissertation is an attempt to study written language from a dialogical perspective. The aim of the study is to explore the functions of punctuation and to integrate the analysis of punctuation into a broader theoretical under­standing of written language. This is achieved through qualitative analyses of three contemporary Swedish novels: DIVA by Monika Fagerholm (1998), Förvandling by Eva Adolfsson (2005) and Fadevår, tack för ljuset! by Fredrik Ekelund (2010). In order to discover the rich meaning of specific instances, linguistic details are studied in relation to different aspects of context: the local co-text of the sentence, paragraph, chapter and novel as a whole, relevant intertextual contexts, and, to some extent, contemporary literary movements and technological developments, etc. In all of the three novels, punctuation is an integrated element of style and characterization, and important thematic aspects of each novel are visible at the level of punctuation. General patterns are also to be seen, the most important of which concern, firstly, how punctuation divides the units of written language, and regulates the relationship between these units, and secondly, how shifts in voice and tone are constructed in the novels with the help of punctuation. Furthermore, punctuation can create visually iconic references. The results have many implications for further research. Punctuation is a necessary and integrated part of written meaning-making and should not be overlooked in text analyses. Moreover, punctuation plays a crucial role in the construction of aspects like viewpoint and discourse presentation, which can no longer be ignored. On the spatial surface of text, writers and readers create complex interplays of voices.

Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.

Uppsatsens syfte är att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att därigenom också föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framåt. Undersökningens material består av runstensinskrifter från danskt område och från Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjälp av termer och metod lånade från grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begränsar sig främst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mån de syntaktiska gränsernas nivåer bestämmer hur interpunktionen används. Till viss del berörs även andra funktioner, till exempel textavgränsning, med utgångspunkt i innehållet. Undersökningens resultat visar framförallt på en mycket varierad användning av interpunktion. Till stor del kan bruket förstås som betingat av nivån på de syntaktiska gränserna. Avvikelser finns, dels som resultat av att interpunktionen haft andra funktioner, dels på grund av att en viss interpunktionstyp inte tycks ha använts med någon särskild funktion alls. Samband mellan interpunktionens form och funktion kan i vissa fall fastställas inom den enskilda inskriften. Dessa funktioner kan bestå i att en bestämd form av interpunktion endast markerar en viss typ av syntaktisk gräns, eller att interpunktionen förutom en syntaktisk gräns också markerar en tematisk. I Götaland visar det tidigaste materialet upp en relativt enhetlig princip utifrån vilken inskrifterna interpunkteras; i första hand markeras satsgränser med interpunktion. Det tidiga danska materialet uppvisar däremot en större variation. Utvecklingen i både det danska materialet och det från Götaland går mot att så gott som varje syntaktisk gräns interpunkteras.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur frågetecknet används i sociala medier i förhållande till etablerade skriftspråksnormer på svenska beträffande skiljetecken. Uppsatsen syftar också i förlängningen till att diskutera språknorm kontra språkbruk i sociala medier. Två exempel på sociala medier, Facebook och Flashback, ligger till grund för materialet. Fokus är att studera hur användningen av frågetecken i dessa forum avviker från skriftspråksnormerna. Inlägg från forumen har samlats in som korpusar via sökverktyget Språkbanken Korp samt direkt från Facebook. Metoden är huvudsakligen kvantitativ, men med kvalitativa inslag eftersom ett urval exempel ur respektive korpus näranalyseras. Resultatet visar att de vanligaste förekommande avvikelserna är att man ersätter frågetecknet med ett annat skiljetecken, och att man oftast sätter punkt istället för frågetecken i frågeformulerade satser. En annan vanlig förekomst är att man utelämnar skiljetecken helt och hållet.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen. / This master’s thesis consists of a translation from Japanese to Swedish of Yasutaka Tsutsui’s Toki wo kakeru shoujo (The girl who leapt through time), and a commentary of the translation process. The purpose is to examine which problems may arise when translating reported discourse, punctuation and interjections, and what strategies can be used to solve these problems. The translation is performed with an orientation towards acceptability and the target culture, to try and conform the text to the norms and expectations of the target culture.

No description available.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils’ use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils. The study is a follow-up of Per Ledin’s (1998) study of pupils’ use ofpunctuation in the low and intermediate levels of compulsory, and therefore the resultsof this study are compared with those obtained by Ledin. This study shows that in thisrespect L1 and L2 pupils produce texts that do not differ to any great extent. The mostprominent differences between the types of text are that the narrative texts have aclearer flow and a seemingly more logical link between sentences and clauses than theanalytical texts. The results of this study largely agree with Ledin’s results.

Denna uppsats analyserar tal- och ljudboksadaption av en tryckt källtext som en form av intersemiotisk, intralingval översättning och jämför dess likheter med och skillnader från interlingval översättning, med ett särskilt fokus på grafisk och prosodisk rytm. Denna rytm – avgörande för den fysiska audiella uppfattningen av litteratur i skrift och tal – spelar en viktig roll i Virginia Woolfs fiktiva biografi Orlando, som med oortodox syntax och interpunktion gång på gång adderar friktion till berättelsens annars så blanka yta. Genom jämförelse mellan romanen i text och ljud, i originalets engelska och i översättning till svenska, analyseras en kort excerpt i detalj. Från en litteraturvetenskaplig, översättningsvetenskaplig och lingvistisk utgångspunkt visar uppsatsen på hur denna översättning mellan medier – liksom översättning i allmänhet –förändrar, lägger till och skapar nya lager av mening. Ur ett bredare perspektiv kan denna studie tjäna till att introducera ett nytt analysverktyg för det ständigt växande ljudboksmediet. / This essay analyzes talking book and audiobook adaptions of a printed source text as a type of intersemiotic, intralingual translation, examining its similarities with and differences to interlingual translation, with a particular focus on graphic and prosodic rhythm. This rhythm — integral to the physical, auditory perception of literature in text and audio — plays an important role in Virginia Woolf’s faux-biography Orlando, where unorthodox syntax and punctuation time and again add friction to the smooth surface of narration. Through comparison of text and audio of Orlando, in English as well as in translation into Swedish, a short excerpt is analyzed in detail. Building on a foundation of literary theory, translation theory and linguistics this essay indicates how audiobook adaption — much like translation in general — changes, adds to and creates new layers of meaning. At a broader level the study may serve to introduce a new tool for analysis of the ever-growing audiobook landscape.