Titel: Harmonisering av global hållbarhetsredovisning - vilka möjligheter och hinder finns det? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emma Magnfält och Martina Bäckstedt Handledare: Asif M. Huq Datum: 2024 – Maj  Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheter och hinder för harmonisering av global hållbarhetsredovisning med utgångspunkt i intressenters remissvar till IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar en innehållsanalys av 39 remissvar avseende feedback på första utkastet av IFRS S1. En jämförelseanalys av utkastet och den utfärdade standarden IFRS S1 har utförts. Resultat och slutsats: Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader i de åsikter intressenter har på utkastet till IFRS S1. Skillnader mellan geografiska områden kan hänföras till institutionella faktorer vilka bottnar i tvingande isomorfism och länders olika utvecklingsgrad, medan skillnader mellan intressentgrupper hänförs till normativ isomorfism. Likheter hänvisas till tendenser av normativ isomorfism. Det visade sig även att ISSB kategoriserar intressenter och till viss del tillgodoser intressenternas behov. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ett aktuellt perspektiv över förutsättningarna för harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Bidrag ges även i form av teoretiska insikter i hur såväl tvingande som normativ isomorfism påverkar möjligheterna till harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Studien möjliggör ett bredare perspektiv av ISSB:s standardsättarprocess. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan undersöka intressentgruppers synpunkter mer djupgående än vad denna studie fick möjlighet att göra, samt undersöka utfallet av den globala hållbarhetsredovisningen som efterföljer den utfärdade IFRS S1.  Nyckelord: Harmonisering, hållbarhetsredovisning, intressentteorin, institutionell teori, isomorfism, country-of-origin effekt / Title: Harmonization of global sustainability reporting - what are the opportunities and obstacles? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emma Magnfält and Martina Bäckstedt Supervisor: Asif M. Huq Date: 2024 – May  Aim: The purpose of the study is to investigate opportunities and obstacles for harmonizing global sustainability reporting based on stakeholders' comment letters to IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Method: In this study, a qualitative method with an abductive research approach has been applied, which includes a content analysis of 39 comment letters regarding feedback on the first draft of IFRS S1. A comparative analysis of the draft versus the issued standard IFRS S1 has been made. Results and conclusions: The results of the study showed similarities and differences in the feedback stakeholders left for the draft of IFRS S1. Differences of opinions in geographical areas stems from institutional factors created by coercive isomorphism and countries' different developmental stages. Differences between stakeholder groups relate to tendencies of normative isomorphism. Similarities of opinions also depend on normative isomorphism. The study also revealed that ISSB categorizes stakeholder groups and accommodates stakeholder needs to a certain degree. Contribution of the thesis: The study contributes with an updated perspective of harmonizing global sustainability reporting. Theoretical contributions are given through the insights in how coercive and normative isomorphism affects the possibilities for harmonizing global sustainability reporting. The study brings insights into ISSB's standard-setting process. Suggestions for future research: Future research can examine the views of stakeholder groups in more depth than this study was able to, as well as investigate the outcome of global sustainability reporting that follows the issued IFRS S1. Key words: Harmonization, sustainability reporting, stakeholder theory, institutional theory, isomorphism, country-of-origin effect

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv. Dessa fyra perspektiv är intressentteorin, legitimitetsteorin, signalteorin och IC disclosure motivations. Studien är utformad som en kvalitativ innehållsanalys och empirisk data i studien utgörs av årsredovisningar från åtta bolag i IT-branschen listade på marknadsplatsen Nasdaq OMX Nordic Stockholm (Stockholmsbörsen).Resultatet av studien visar att det kan finnas olika incitament för företag att kommunicera sitt IK genom årsredovisningen beroende på vilken teori som används som analysperspektiv. När det gäller intressentteorin kan företagens incitament i stor utsträckning ta sin utgångspunkt i intresset att kunna bedöma företagets risknivå. Utifrån legitimitetsteorin skulle ett incitament bakom rapportering kunna vara att visa att företaget använder sina resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Signalteorin kan erbjuda en möjlighet för företagen att skicka positiva signaler till marknaden även om önskan att inte lämna för mycket information till konkurrenter kan sätta vissa begränsningar. Utifrån modellen för IC disclosure motivations förefaller företagen ha incitament att använda kommunikationen av IK genom årsredovisningen som ett medel för att bland annat stärka sina varumärkens position bland sina intressenter. / Program: Civilekonomprogrammet

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter. En anledning till detta kan vara att det inte finns ett internationellt ramverk för hur hållbarhetsrapporterna skall se ut, att det är företagets egna ambitioner för hur mycket resurser de vill lägga ner på forskning och utveckling.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag. Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess. Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data. Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder. / Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April 2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation. Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process. Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature studies have been done to gather secondary data. Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be spread out on all corporation customers

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

<p>Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av revisionen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.</p><p>Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även den</p><p>har använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod. Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med representanter</p><p>från Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank. Ovanstående respondenter har även svarat på en enkät i syfte att komplettera med kvantitativ mätbar information. Utöver detta har litteraturstudier gjorts för att inhämta sekundär data.</p><p>Slutsats: Banker kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av revisionspliktens avskaffande. Direkta kostnader på grund av ökad risk kommer överföras på de enskilda bolagen i form av ökade krav medan dolda kostnader på grund av längre handläggningstid kommer spridas på samtliga företagskunder.</p> / <p>Background: Since 1988, Swedish private limited corporations have been prescribed by law to have their accounts reviewed by a qualified auditor, something that soon will be changed. In an ongoing government investigation, a proposal presented the 3rd of April</p><p>2008 suggested that 96 percent of all private limited corporations should be eased from the auditing duty as of 1st of July 2010. The background to this proposal is that advantages for the small corporations are not considered to compensate the disadvantage with auditing.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the change for banks in the credit rating process in the case of an abolition of the auditing duty and how these changes will affect the relation between bank and corporation.</p><p>Frame of references and theory: To analyse the empirical findings the authors have used the stakeholder theory, the principal-agent theory and information asymmetry theory which all are well established theories. The theory of trust is a relatively new theory that has</p><p>been used in purpose to explain the importance of trust in the business world. The frame of references provides information about auditing and its basic principles as well as describing banks as creditors and their credit rating process.</p><p>Method: In order to achieve the purpose, a case study consisted of both a qualitative and a quantitative collection method, have been conducted. The qualitative part consists of interviews with representatives from Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The representatives above have also answered a questionnaire in purpose to complement the interview with quantitative measurable information. In excess of this, literature</p><p>studies have been done to gather secondary data.</p><p>Conclusion: As a consequence of the abolition of the auditing duty, the costs for banks will increase. Direct costs due to a greater risk will be transferred to the particular corporations as greater demands while hidden costs due to longer office turnaround time will be</p><p>spread out on all corporation customers</p>

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar / Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

Equity crowdfunding, which has primarily been developed by private operators, is considered as an alternative financing form where capital is raised from a group of individuals through digital platforms. In the absence of formal regulations and existing high information asymmetries between businesses and crowd-investors, businesses need to build up legitimacy and trust through social actions. In this way, knowing the main participants and developing good relationships with them, become key factors for crowdfunding success. The purpose of this thesis is to examine equity crowdfunding and its context by identifying and describing stakeholders that interact there. In particular, this thesis aims to describe relationships that are being developed between businesses and their crowd-investors. The data has been collected through interviews with both businesses and investors that have experience in using equity crowdfunding in a Swedish context. The interview data have been analysed by using the stakeholder theory. This has helped us to identify and characterise several stakeholders that exist in the context of equity crowdfunding. Especially, two stakeholder management approaches – arm length- and fairness approach - have been chosen as the analytical tools for this thesis. These categories have primarily been used to analyse relationships that are being developed between businesses and crowd-investors. Our discussion highlights equity crowdfunding as a new and alternative type of capital market, where participants act more cooperatively and have versatile roles. As a financial tool, equity crowdfunding opens up possibilities for closer interaction between businesses and investors. As a consequence of high information asymmetries, developing relationships and creating a transparent environment through active communication, become particularly important for businesses. However, our data has shown us that in reality the collaborative relationship depends on how much businesses allow to be influenced by investors as well as how much the investors request participation.

Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå. / Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

Bostadsbolag i Sverige kan vara kommunalt eller privat ägda och styrs utifrån olika lagarberoende på ägarform. Deras olika förutsättningar till värdeöverföring gör det intressant att undersöka skillnader mellan ägarform i bostadsbolag. Kommunala bostadsbolag ska finnas för att verka för allmännyttan samtidigt som de ska drivas under affärsmässiga principer. Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsbolag när det kommer till deras redovisning av värdeöverföringar och investeringar. För att besvara studiens två frågor om hur det skiljer sig mellan kommunalt respektive privatägda bostadsbolag när det kommer till värdeöverföring och investering och hur redovisningen av värdeöverföring och investering kan tolkas utifrån intressenternas kontra ägarnas perspektiv, har en kvalitativinnehållsanalys valts som metod. Det insamlade materialet kommer vara både kvalitativ och kvantitativ data som hämtas från bostadsbolagens årsredovisningar. Resultatet visar på att kommunala och privata bostadsbolag investerar mer än vad de delar ut. Däremot delar kommunala bostadsbolag ut mer än vad de enligt lag får göra om undantagbortses. Vilket innebär att kommunala bostadsbolag använder sig utav undantagsregel för att få dela ut mer än vad som först är tillåtet. Både kommunala och privata bostadsbolag väljer att beskriva sin utdelning på liknande sätt hänfört till lag. Däremot vad gäller investeringar beskrivs det mer fritt vad de gör för investeringar och varför. Det varierar därför betydligt mer i hur de uttrycker sig kring investeringar än vad det gör med värdeöverföringar. Resultatet visar även att företagsledningar prioritera sina intressenter efter deras grad av kontroll på bolagets resurser. Detta uppmärksammas tydligast vid redovisning av investeringar eftersom bolagens olika sätt att beskriva dessa kan tyda på att de försöker tillgodose olika intressenter. Utifrån ägarperspektivet prioriteras utdelning i störst grad av de privata bolagen än det kommunala. Medan investeringar förespråkas av kommunala bostadsbolaget eftersom de har ett ska bidra till allmännyttan. De privata bostadsbolagen investerar mer om det anses vara ekonomiskt gynnsamt för ägarna i framtiden. / Housing companies in Sweden can be municipal or private owned and are regulated by different laws depending on ownership. Their different presumptions make it interesting to investigate the differences between ownership in housing companies. The municipal housing companies purpose is to work for the public good and simultaneously operate under business principles. The aim with this study is to compare municipal and private housing companies regarding their reporting of value transfers and investments. The study aims to answer the two questions: How do municipal and private owned housing companies differ in their value transfer and investments? How can the accounting of value transfers and investment be interpreted from the stakeholders versus the owners perspective? To answer the questions a qualitative content analysis has been chosen as a method. The collected data will be both qualitative and quantitative and will be retrieved from the housing companies annual reports. The results show that municipal and private housing companies invest more than they are transferring. However the municipal housing companies are also transferring more than they are able to according to the law, if exceptions are ignored. This means that municipal housing companies are using the exception rule to transfer more than what is allowed according to the main rule. Both municipal and private housing companies are describing their value transfers in a similar way with reference to law. On the contrary investments are usually described more openly about what kind of investments they are doing and why. Therefore, it varies considerably more in how they express themselves in terms of investments compared to value transfers. The results also show that company managements prioritize their stakeholders according to their degree of control over the company's resources. This is more clear when reporting investments, as the companies different ways of describing these may indicate that they try to satisfy different stakeholders. From the ownership perspective, dividends are prioritized more by the private companies than the municipal ones. While investments are advocated by the municipal housing company because they must contribute to the community. The private housing companies invest if it is considered to be financially for the owners in the future. This study is written in Swedish.