Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.

<p>Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.  </p><p> </p><p>Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.</p><p> </p><p>Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.</p><p> </p><p>Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.   </p><p> </p><p>Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. </p><p> </p> / <p>Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.</p><p> </p><p>Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.</p><p> </p><p>Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line. </p><p> </p><p>Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog. </p><p> </p><p>Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.</p>

Denna studie fokuserar på företagsstorleks inverkan på sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet är att mäta om effekten av CSR på CFP skiljer sig mellan små och stora företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras är åren 2006-2009 samt år 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan på sambandet tillämpas modererande regressionsanalys som går ut på att fastställa huruvida någon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar även för variablerna bransch och tid. Efter exkluderingar och bortfall består urvalet av 286 företag listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap under den studerade tidsperioden. Resultaten visar att företagsstorlek påverkar sambandet mellan CSR och CFP, även om det är oklart på vilket sätt. Olika mått på CFP påvisar skilda riktningar av interaktionseffekten. / This study focuses on the interaction effect of firm-size on the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Corporate Financial Performance (CFP). The main purpose is to determine if the effect of CSR on CFP differ between small and large firms listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm. The studied period is the years between 2006 and 2009 plus 2011. In order to investigate if firm-size moderates the relationship between CSR and CFP, we apply moderated regression analysis which is used to determine whether or not an interaction effect is present. We also control for other variables such as industry and time. We consider a final sample of 286 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap during the observed time period. The results show that firm-size does have an interaction effect on the relationship between CSR and CFP, even though it is not clear in which way. Diverse measurements of CFP yield different direction of the interaction effect.

Hållbarhetsredovisning speglar företagens samhällsansvar vilket inom näringslivet idag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Företagens samhällsansvar berör ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. En ledande organisation som upprättar ramverk för hållbarhetsredovisning är Global Reporting Initiative (GRI). G3.1 är deras tredje version av riktlinjer som består av både redovisningsprinciper och vägledning samt standardupplysningar som ska anges i hållbarhetsrapporter. Standardupplysningarna omfattar företags strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer. GRI:s riktlinjer är inte lagstadgade utan endast rekommendationer som företag kan välja att tillämpa. Detta är en av många orsaker till att företags hållbarhetsrapporter kan skilja sig från varandra. Tidigare forskning har visat på att det finns internationella skillnader inom traditionell redovisning varav vissa kan kopplas till anglosaxisk respektive kontinental redovisningstradition. Denna studie inkluderar därför företag från länder tillhörande respektive redovisningstradition.Syftet med denna studie är att undersöka vilka internationella skillnader som förekommer inom hållbarhetsrapportering. En avsikt är att studera företags rapporterade resultat-indikatorer. Ytterligare en avsikt är att undersöka ett antal aspekter i hållbarhetsrapporterna på en djupare nivå, detta för att studera hur företagen delger information.Studien omfattar hållbarhetsrapporter utgivna av två amerikanska och två tyska företag inom bilsektorn. Hållbarhetsrapporterna är upprättade enligt G3.1 och utgivna för år 2012. Undersökningen genomfördes med innehållsanalys som tillvägagångssätt och inleds med en kvantitativ del där främst företagens rapporterade resultatindikatorer jämförs. Därefter presenteras en kvalitativ undersökning som berör hur informationen i hållbarhetsrapporterna är delgiven.Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de tyska och amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. Resultatet i den kvantitativa undersökningen tyder på att de amerikanska företagen har en social inriktning i sina hållbarhetsrapporter då de fokuserar på samhälls- och anställningsfrågor framför andra frågor. För både de tyska och amerikanska företagen var området med flest rapporterade resultatindikatorer den miljömässiga aspekten, detta är dock en naturlig följd av att indikatorkategorin miljömässig påverkan omfattar flest resultat-indikatorer. Inom ekonomisk påverkan kunde ingen anmärkningsvärd skillnad utläsas bland de tyska och amerikanska företagens fördelning av indikatorkategorier. Den kvantitativa undersökningen visar vidare att de tyska företagen redovisar en större bredd av fullständigt redovisade aspekter inom samtliga kategorier av resultatindikatorer.Den mest utmärkande skillnaden som framkom i den kvalitativa undersökningen var att de tyska företagens hållbarhetsrapporter präglas av intressentmodellen medan fokus fanns på aktieägarna i de amerikanska företagens hållbarhetsrapporter. I undersökningen av hur företagen delger information i sina hållbarhetsrapporter framkom att de amerikanska företagen använde sig av mer finansiell information än de tyska vilket kan tänkas vara en följd av att de söker legitimitet hos aktieägarna. De tyska företagen å andra sidan vänder sig till en bredare intressentgrupp vilket framkommer av att de redovisar mer övergripande information. De amerikanska företagen i studien redovisar således en högre detaljnivå än de tyska företagen, som istället i sina hållbarhetsrapporter redovisar mindre detaljerat men om fler områden. / Sustainability reporting reflects the corporate commitments which are commonly known as Corporate Social Responsibility (CSR). The corporate commitments include economic, environmental and social aspects. Global Reporting Initiative (GRI) is a prominent organization which establishes frameworks for sustainability reporting. Their third version is called G3.1 and consists of guidelines regarding reporting principles and guidance, and standard disclosures. The standard disclosures are divided in the company´s strategy and profile, management approach, and performance indicators. A consequence of the framework from GRI not being statutory, but just optional for companies to use, is that the sustainability reports will differ from each other. Previously research has shown that international differences within traditional accounting exist, and it has to some extent been linked with the Anglo-Saxon and continental European accounting tradition. Therefore, this study includes companies from countries originating from correspondingly accounting tradition.This study aims to examine what international differences occur within sustainability reporting. One purpose is to compare companies´ reported performance indicators. Another intension is to do an in-depth examination of a number of aspects in the sustainability reports, with the ambition to find out how the companies communicate the information.The study includes sustainability reports from two North American and two German companies. The sustainability reports are all prepared regarding to G3.1 and published for the year of 2012. The examination was conducted with a content analysis and begins with a quantitative part, where the primarily objective is a comparison with the companies reported performance indicators. A qualitative inquiry about how the information in the sustainability reports is communicated is thereafter presented.The result of the study shows that differences exist between the American and the German companies´ sustainability reports. The quantitative examination indicates a social orientation among the American companies which emphasizes areas regarding community and employment conditions, in their reports. Environmental aspects are the ones most reported in both the American and German companies´ reports; an expected consequence considering that the environmental performance indicators are the most comprehensive area. No perceptible variations between the companies could be found for the economic performance indicators. Finally, the quantitative examination discloses that the German companies report a greater width of completely reported indicators in all categories of performance indicators.The most distinctive difference revealed in the qualitative examination was the presence of a stakeholder model within the sustainability reports from the German companies, while the American reports are affected by a shareholder model. It was discovered that the American companies use more financial information than the German ones, which may be due to a need of legitimization from the shareholders. Since the German companies reaches for a wider group of stakeholders, they present more general information. To conclude the qualitative examination, the American companies in this study report a higher level of details and depth in their reports compared to the German companies, who instead has less details but reports about more areas.(This thesis is written in Swedish)

Titel: Lönsam CSR: Behöver företag immateriella tillgångar för att tjäna på CSR? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anita Johansson och Rikard Andersson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – maj Syfte: Syftet med studien var att undersöka om immateriella tillgångar förmedlar eventuella samband mellan CSP och CFP i båda riktningar. Syftet var också att undersöka om tillväxtfasen påverkar styrkan på sambandet. Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters. Studien är av longitudinell design där data har inhämtats från elva år och sedan analyserats i SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultatet ger bevis för att de immateriella tillgångarna agerar som en partiell medlande funktion i det positivt dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. De immateriella tillgångarnas påverkan på CSP eller CFP beroende på tillväxtfas visar dock inte något entydigt resultat och kan således inte styrkas. Examensarbetets bidrag: Studien ger bevis för att det finns en partiell medlande effekt från de immateriella tillgångarna i det dubbelriktade sambandet mellan CSP och CFP. Även om vårt resultat med tillväxt som variabel inte styrks kan detta ligga till grund för vidare forskning och har trots allt bidragit till mer kunskap. Vårt resultat bidrar till teoretisk kunskap som framtida forskning kan bygga vidare på samtidigt som företagsledare kan satsa på immateriella tillgångar och nå finansiella mål. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en studie som också inkluderar de företag som inte självmant lämnat in sin rapportering. Detta kan skapa ett mer jämförbart resultat. Eftersom vår studie inte får något resultat på företagets tillväxttakt hade det varit intressant om vidare forskning ser detta ur en annan aspekt. Eftersom det tar tid att bygga upp immateriella tillgångar och detta kan förklara varför företag i tillväxt inte har stärkt effekt från de immateriella tillgångarna. Således kan det vara relevant att göra ett urval av de företag som har haft tid att bygga upp sina immateriella tillgångar för att se om dessa företag visar starkare effekt under några år med hög tillväxt för att sedan visa sämre effekt vid en stagnerad tillväxt. / Title: Profitable CSR: Are intangible assets necessary to earn money on CSR? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anita Johansson and Rikard Andersson Supervisor: Jan Svanberg Date:  2018 – may Aim: The purpose of this study was to investigate whether intangible assets constitute the missing link in the bidirectional relationship between CSP and CFP. The aim was also to investigate if the growth phase affects the strength of the relationship. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. Secondary data have been collected from the database Thomson Reuters. Time perspective that has been used is called longitudinal design using data from eleven years and this data has been analyzed in SPSS. Result &amp; Conclusions: The result provides evidence that intangible assets act as a partial mediator of the positive bidirectional relationship between CSP and CFP. However, the impact of intangible assets in the bidirectional relationship between CSP and CFP depending on growth phase does not show any evident result and cannot be established. Contribution of the thesis: The study provides proof that there is a mediating effect from the intangible assets of the bidirectional relationship between CSP and CFP. Even though our result of growth as a variable is not strengthened, this can be the basis for further research and, in spite of everything, has contributed to more knowledge. Our results contribute to the theoretical knowledge that future research can build on while corporate executives can invest in intangible assets while achieving financial goals. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include private companies who are missing public sustainable reporting. If another selection is included, it can make the result more justified. Since our study did not bring an evident result about the impact of the growth phase it would have been interesting if further research could be a comparative study. Since it takes time to build up intangible assets a comparison between the same companies during a period of high growth to a period of stagnant growth, could show a more evident result of the impact of the intangible assets.

Hållbarhet har varit föremål för debatt de senaste decennierna. Företag har i olika stor utsträckning hängt med och anpassat sig till utvecklingen, fler och fler väljer att hållbarhetsrapportera. Med tiden kommer alltfler krav från samhället som företagen anpassar sig efter och en relativt ny trend som går att urskilja är den om extern granskning av hållbarhetsrapporter. Plötsligt räcker det inte längre med att enbart hållbarhetsrapportera utan det ska dessutom finnas en tredjepartsgranskning. Det vi kan se är att allt fler börsnoterade bolag låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. Syftet med denna studie är att studera varför börsnoterade bolag på OMX Nasdaq Stockholm, som hållbarhetsrapporterar enligt GRI, låter sina hållbarhetsrapporter bli granskade av en extern part. Studien är av kvalitativ karaktär och består av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska vara ansvariga för hållbarhetsrapporteringen i bolagen vilken har utvecklats i enlighet med GRI:s riktlinjer. Studien visar att legitimitetsteorin, intressentteorin och den institutionella teorin kan förklara varför de börsnoterade bolagen i studien låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. De svar som respondenterna har givit har bekräftats av teorierna. I studien kunde vi se att majoriteten av bolagen motiverar den externa granskningen på liknande vis. Trovärdighet, transparens och kvalitet är de faktorer som framstår som de största anledningarna till extern granskning. En annan slutsats som kan dras är att många av de studerade bolagen motiverar den externa granskningen med att intressenter värdesätter detta vilket leder till att många bolag väljer tredjepartsgranskning. Avslutningsvis framkommer det även att den externa granskningen av hållbarhetsrapporten inte enbart bidrar med något externt utan även internt i form av interna förbättringsområden, vilket motiverar börsnoterade bolag i denna studien till att låta hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. / Sustainability has been the subject of debate in recent decades. Many companies have more or less been involved in the development, and we have increasingly seen companies begin with sustainability reporting. Companies have more or less adapted to the development. More and more companies choose to report for sustainability. The demands from the society are increasing with time. Companies adapt to these demands and a relatively new trend that can be seen is the external review of sustainability reports. Suddenly, it is no longer sufficient to solely report sustainability, but there is also a need for a third party review. What we can see is that more and more listed companies allow their sustainability report to be reviewed by an external party. The aim of this study is to examine why listed companies on OMX Nasdaq Stockholm, of which report for sustainability in accordance with GRI, let their sustainability reports be externally reviewed by an external party. The study is qualitative in nature and contains eight semi-structured interviews. Respondents were selected on the basis that they should be responsible for sustainability reporting in the companies, of which has been developed in accordance with GRI guidelines. The study shows that legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory can explain why the listed companies in this study let their sustainability report be reviewed by an external party. The answers that the respondents have given have been confirmed by the theories. The study shows that the majority of companies motivate the external review in a similar manner. Credibility, transparency and quality are the factors that appear to be the main reasons for external reviewing. Another conclusion that can be drawn is that many companies motivate the external review with saying that stakeholders value it, which leads to many companies choosing third party review. Finally, it is also found that the external review of the sustainability report not only contributes with something externally but also internally in terms of internal improvement areas, which motivates the listed companies in this study to allow the sustainability report to be reviewed by an external party.

Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. / Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.

Redovisningen har för avsikt att ge underlag och information till samhället. Därför är det viktigt att redovisningen återger verkligheten. Den nuvarande leasingstandarden IAS 17 för europeisk internationell nivå har varit föremål för kritik eftersom den har sin ansats i en klassificering mellan finansiell eller operationell leasing. Företag i Sverige som tillämpar K3 kapitel 20 behandlar leasingavtal på samma sätt genom en klassificering. Detta har skapat möjligheter för företag att uppföra en redovisning där stora värden i form av tillgångar och skulder hamnar utanför balansräkningen genom operationella leasingavtal. Därav har det pågått en internationell diskussion mellan IASB och FASB under en längre tid om leasingavtal som klassificeras som operationella verkligen återger en rättvisande bild av företag som tillämpar IFRS standarder. Denna debatt handlar om en ökning av transparens inom redovisning och företagens finansiella rapportering är konstant närvarande i dessa debatter. Därför att denna finansiella information oftast är det enda intressenter har till sitt förfogande som beslutsunderlag. På grund av dessa problem och för att utveckla en rapportering som är mer konsekvent har IASB därav valt att skapa en ny standard för leasingavtal - IFRS 16 Leasing. IFRS 16 har ett annat tillvägagångssätt för leasing då den har sin ansats i en nyttjanderätt. Detta medför betydande förändringar för leasingtagare då de, baserat på nyttjanderätten, behöver rapportera leasingavtal som tillgångar och skulder i sina balansräkningar. IASB har redan implementerat IFRS 16 men däremot är det inte krav på att följa standarden fram tills 1 januari 2019 då IFRS 16 träder i kraft. Studiens syfte är att beskriva samt analysera vilka skillnader det finns mellan företag som tillämpar K3 kapitel 20 och den kommande standarden IFRS 16 gällande leasingavtal. Vidare är syftet med studien att med hjälp av typfall undersöka och åskådliggöra skillnader i finansiella rapporter samt relevanta nyckeltal och hur dessa effekter kan påverka företagets intressenter. Genom en kvalitativ forskningsmetod har det konstruerats fiktiva typfall för att kunna dra slutsatser som besvarar denna uppsats syfte och forskningsfråga. Studien behandlar vad för skillnader det finns vid behandling av klassificering, värdering och definition av leasingavtal. Därmed kan det konstateras och påvisa att vid tillämpning av den kommande leasingstandarden IFRS 16, medför det att en ökning sker av tillgångar och skulder i företagens balansräkning. Detta innebär betydande förändringar eftersom de måste redovisa ett leasingavtals nyttjanderätt och förpliktelser. Dessa förändringar får en väsentlig påverkan på olika finansiella mått. Vidare kan det konstateras att intressenter berörs och påverkas på ett väsentligt sätt eftersom förändringar i finansiella rapporter påverkar deras analyser och i slutändan beslutsunderlag. / Accounting intends to provide support and information to society. Therefore, it is important that the accounting reflects reality. The current lease standard IAS 17 for European international level has been criticized because it has its purpose in a classification between financial or operational leases. Companies in Sweden applying K3 chapter 20 treat leases in the same way through a classification. This has created opportunities for companies to invent an account where major values in terms of assets and liabilities are off-balance-sheet through operational lease agreements. Hence, there has been an international discussion between the IASB and the FASB for a long time if leases classified as operational really reflect a fair view of companies applying IFRS standards. This debate is about an increase in transparency in accounting and corporate financial reporting is constantly present in these debates. Because this financial information is often the only information which stakeholder has at its disposal as a basis for decision making. Due to these problems and to develop a more consistent reporting, the IASB has chosen to create a new lease agreement - IFRS 16 Leases. IFRS 16 has another approach to lease agreements as it is based on a right of use. This entails significant changes for lessees, as they, based on the right of use, need to report leases as assets and liabilities in their balance sheets. The IASB has already implemented IFRS 16, but it is not required to comply with the standard until 1 January 2019 when IFRS 16 enters into force. The purpose of the study is to describe and analyze the differences between companies applying K3 chapter 20 and the forthcoming standard IFRS 16 regarding lease agreements. Furthermore, the purpose of the study is to investigate and illustrate, by typical cases, differences in financial reports and relevant key ratios and how these effects may affect the company's stakeholders. Through a qualitative research method, fictional typical cases have been designed to draw conclusions that answer the purpose and research question of this paper. The study addresses what differences exist in the treatment of classification, valuation and definition of lease agreements. Thus, it can be established and demonstrate that, in application of the forthcoming leasing standard IFRS 16, an increase in assets and liabilities in the companies balance sheet is made. This implies significant changes as they must account for a lease agreements right of use and obligations. These changes have a significant impact on key ratios such as returnability, equity, debt ratio and leverage formula. Furthermore, the conclusion can show that stakeholders are affected in a significant way as changes in financial reports affect their analyzes and ultimately decision-making.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. / Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.