Införandet av NFRD syftade till att reglera hur information sammanställs i hållbarhetsredovisningar och därmed bidra till ökad kvalitet. Tidigare forskare är dock oeniga huruvida direktivet medfört positiva effekter. Studien ämnar att undersöka hur 15 svenska industriföretags kvalitet på hållbarhetsredovisningar utvecklats efter införandet av NFRD, och om det finns ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och hållbarhetsprestanda. Detta undersöks genom att använda en mognadsmatris som bedömer kvaliteten på hållbarhetsredovisningar, samt ESG-poäng vilka används som proxy för hållbarhetsprestanda. Ett t-test och ett chi-två-test tillämpas för att testa om kvaliteten på hållbarhetsredovisningar signifikant har ökat över tid och om det finns ett samband mellan kvalitet och prestanda. Studiens resultat bekräftar både att kvaliteten har ökat och att det existerar ett samband mellan de två studerade variablerna. Det kan alltså konstateras att NFRD har haft en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, och att företag med högkvalitativ redovisning tenderar att ha högre hållbarhetsprestanda.

Bakgrund och Problem: Hållbarhetsarbete blir allt viktigare för organisationer att ta hänsyn till för att möta intressenters krav och för att få legitimitet i samhället. Då hållbarhetsarbetet påverkar många delar av organisationen är det viktigt att arbetet integrerar alla dess delar. Idag är många organisationer aktiva med att implementera hållbarhetsarbete i verksamheten vilket ofta leder till att arbetssätten i organisationens olika enheter förändras. Syfte: Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur hållbarhetsarbetet i butikerna förhåller sig till den koncerngemensamma hållbarhetsstrategin. Teoretisk referensram: Studien utgår från intressentteorin, legitimitetsteorin, möjlighet och risker samt informella och formella styrverktyg. Metod: En fallstudie har gjorts på tre dotterbolag tillhörande Axfoodkoncernen. Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem semistrukturerade intervjuer samt Axfoods hållbarhetsstrategi “Mat 2030” som är koncernens vision för de nästkommande åren. Slutsats: På operativ nivå är det dagliga arbetet påverkat av hållbarhetsarbetet. Ute på enheterna arbetar man med att lyfta fram hållbara produkter, källsortera, informerar kunder och minska matsvinn. Arbetet på operativ nivå i de olika butikskedjorna skiljer sig åt på grund av att de riktar sig till olika kundgrupper. Axfood skapar dock genom utbildningar en enighet kring värderingar vad gäller hållbart arbete genom koncernens enheter. Detta bidrar till en företagskultur som lägger stor vikt i hållbarhetsarbete med grund i samhälleligt ansvar och legitimitet snarare än ekonomisk vinning. Nyckelord: Hållbarhetsarbete, Operativ nivå, Styrverktyg, Intressentteorin, Legitimitetsteorin. / Background and Problem: Sustainability work is becoming increasingly important for organizations to consider meeting stakeholder demands and to gain legitimacy in society. As the sustainability work affects many parts of the organization, it is important that the work is integrated in all its parts. Today, many organizations are active in implementing sustainability work in the business, which often lead to changes in the way the organization's various units work. Purpose: This study aims to gain a deeper understanding of how the sustainability work in the stores relates to the Group-wide sustainability strategy. Theoretical reference frame: The study is based on stakeholder theory, legitimacy theory, opportunity and risks and management tools. Method: A case study has been conducted on three subsidiaries belonging to the Axfood Group. The study is designed according to a qualitative research method and have a deductive research approach. The empirical material has been collected via five semi-structured interviews and Axfood's sustainability strategy “Mat 2030” which is the Group's vision for the next few years. Conclusion: At operational level, the daily work is affected by the sustainability work. Out on the units, work is being done to highlight sustainable products, source sort, inform customers and reduce food waste. Work at the operational level in the various retail chains is different because they target different customer groups. Through training, however, Axfood creates an agreement on values regardingsustainable work through the Group's units. This contributes to a corporate culture that places great emphasis on sustainability work against social responsibility and legitimacy rather than financial gain. Key words: Sustainability work, Operational level, Management tools, Stakeholder theory, Legitimacy theory.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vårt intresse för nyckeltalsanvändning inom ett relativt nytt område som hållbarhet. Vi läste på om hållbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom ämnet så blev vårt syfte att skapa en ökad förståelse kring den praktiska användningen samt nyttan med hållbarhetsnyckeltal, med avseende på TBL-modellen. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts på fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jämfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat på vilken praktisk användning samt nytta hållbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har därutöver också visat på att företag och organisationer aktivt talar om hållbarhet samt att hållbarhetsfrågor är integrerade i den dagliga verksamheten.

Bakgrund: Forskning visar att svenska idrottsföreningar besitter grundläggande värden som är att betrakta som samhällsnyttiga. Svenska idrottsföreningar erhåller likaså ett ekonomiskt stöd från den offentliga sektorn som ett erkännande av dess samhällsnytta. Likväl har svenska idrottsföreningar börjat arbeta med CSR likt företag för att bidra till samhället. En av dessa svenska idrottsföreningar är Brynäs IF som arbetar med ett omfattade CSR-arbete trots att deras kärnverksamhet, dvs. idrotten i sig, redan bidrar med samhällsnytta. Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse varför Brynäs IF arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan bidrar med samhällsnytta och om CSR-arbetet har betydelse för huvudsponsorerna. Metod: Forskningsdesignen som tillämpades var en fallstudie för att beskriva det enskilda fallet Brynäs IF. En kvalitativ metod med intervjuer användes som angreppssätt för att bidra med en ökad förståelse. Slutsats: Anledningen till att Brynäs IF arbetar med CSR beror på olika saker. Dels tillmötesgår de kraven från huvudsponsorerna. Dels erhåller de även ökade sponsorintäkter i och med CSR-arbetet. Studien visar även att CSR-arbetet är en väsentlig anledning till varför huvudsponsorerna sponsrar Brynäs IF. / Background: Research shows that Swedish sport organisations possesses socially useful values. Swedish sport organisations obtain as well economic support from the government as a recognition of their socially beneficial basis. However, Swedish sport organisations have begun working with CSR like companies in order to contribute to the society. One of these sport organisations is Brynäs IF, who is working with a comprehensive CSR despite their socially beneficial basis. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge why Brynäs IF working with CSR despite their socially beneficial basis and if CSR is essential for the main sponsors. Method: The research strategy adopted was a case study in order to describe the case of Brynäs IF. A qualitative method with interviews was used in order to increase the knowledge. Findings: The reason why Brynäs IF working with CSR depends on different motives. First of all, they meet the requirement from their main sponsors. Secondly, they obtain a higher amount of sponsorship revenue. This study also shows that CSR is an essential reason why the main sponsors is associated with Brynäs IF.

Syftet med denna studie var att undersöka Verkställande direktörers (Vd) föreställningar om Ansvarsfullt ledarskap och deras uppfattningar om socialt ansvar för intressenternas hälsa. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes bland ett ändamålsenligt urval av tio Vd:ar från företag som representerar olika sektorer. Innehållsanalys utfördes för att identifiera mönster och kategorier i data. Fyra kategorier identifierades i data. De intervjuade Vd:arnas föreställning om rollen som ansvarig ledare var att bidra, inkludera, skapa en gemenskap och struktur. Deras förståelse för CSR och intressenters hälsa och välbefinnande var i stor utsträckning begränsad till sin egen organisation (interna intressenter). Även om de kunde se att deras aktiviteter påverkat andra intressenter, så var det inte deras första prioritet. / The purpose of this thesis was to investigate CEO´s understanding of Responsible Leadership and their perceptions of Social Responsibility for stakeholders health. Semi-structured qualitative interviews were carried out among a purposive sample of ten CEO´s representing a variety of sectors. Content analysis was conducted to identify patterns and categories in the data.  Four categories were identified in the data. The interviewed CEO´s perceptions of the role of responsible leader were to contribute, inclusiveness, create a community and structure. Their understanding of CSR and stakeholder´s health and well-being was largely limited to their own organization (internal stakeholders). Although they could see that their activities affected other stakeholders, it was not their first priority.

Varje år går ca 6 000 företag i konkurs och det påverkar intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, anställda och staten i form av inställda amorteringar, betalningar, skatteskulder samt löneutbetalningar. Därav är intresset stort att kunna predicera samt identifierav arningssignaler för konkurs. Denna uppsats kommer att undersöka skillnader mellan de finansiella nyckeltalen mellan konkursade och icke konkursade företag i de två mest konkursutsatta branscherna i svenskt näringsliv. Syfte Syftet med studien är att få bättre inblick i finansiella nyckeltalens betydelse för företag som går i konkurs genom att studera sambandet mellan konkurs och nyckeltal på mindre aktiebolag i Sverige inom byggnad och detaljbranschen. Metod Vi har använt oss av en kvantitativ metod där vi analyserat data genom deskriptiv statistik, oberoende t-test, korrelationsanalys och en logistisk regressionsanalys. Urvalet har varit påmindre företag i Sverige som upprättar årsredovisning i enlighet med K2-regelverket. Urvalet på 45 konkursade företag och 90 icke konkursade företag per bransch gjordes genom ett systematiskt urval av varje bransch. Ur varje grupp gjordes ett systematiskt urval på var femte företag som matchade våra kriterier. Slutsats Vår studie visar att det i den univariata och bivariata analysen finns tydliga skillnader mellan konkursade och icke konkursade företag. Studien visar också att nyckeltalen har en negativ trend från en treårsperiod innan konkursen fram tills konkursförfarandet. Ett år innan konkurs var differensen mellan konkursade och icke konkursade företag i byggbranschen signifikant på samtliga nyckeltal medan detaljhandeln endast hade sex av åtta nyckeltal signifikanta. / Every year, about 6,000 companies go bankrupt and this affects stakeholders in the form of creditors, suppliers, employees and governments in the form of canceled repayments, payments, tax liabilities and salary payments. As a result, there is great interest in being ableto predict and identify warning signals for bankruptcy. This thesis will examine differences between the financial key figures between bankrupt and non-bankrupt companies in the two most bankrupt industries in Swedish business. Purpose The purpose of the study is to gain a better insight into the significance of financial ratios for companies that go bankrupt by studying the relationship between bankruptcy and financialratios on smaller limited companies in Sweden in the construction and retail industry. Method We have used a quantitative method where we analyzed the data through descriptive statistics, independent t-tests, correlation analysis and a logistic regression analysis. The sample has been smaller companies in Sweden that prepare annual reports in accordance with the K2 regulations. The selection of 45 bankrupt companies and 90 non-bankrupt companies per industry was made through a systematic selection. From each group, a systematic selection was made on every fifth company that matched our criteria. Conclusion Our study shows that in the univariate and bivariate analysis there are clear differences between bankrupt and non-bankrupt companies. The study also shows that the key figures have a negative trend from a three-year period in bankruptcy until the bankruptcy proceedings. One year before bankruptcy, the difference between bankrupt and non-bankrupt companies in the construction industry was significant on all key figures, while the retail tradehad only six out of eight key figures significant.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

ESG och hållbarhet är begrepp som har fått betydande uppmärksamhet under de senaste åren och utgör en viktig faktor som företag behöver beakta. ESG, en förkortning för Environmental, Social och Governance, avser att mäta hur företag hanterar och rapporterar om hållbarhetsfrågor och dess påverkan på såväl samhället som miljön. Företag utvärderas utifrån dessa faktorer och tilldelas individuella betyg för deras arbete gällande de individuella komponenterna E, S och G. Betygen för dessa tre komponenter slås sedan samman till ett helhetsbetyg - ett så kallat ESG-betyg. Det har genomförts omfattande forskning och studier för att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens finansiella prestation - dock har dessa tidigare studier visat på varierande resultat. Teknologiindustrin är en snabbt växande sektor med företag som redan i dagsläget besitter enorma mängder data. Trots att industrins idé i mångt och mycket grundas i ett immateriellt tillvägagångssätt, har den även en märkbar påverkan på vår planets fysiska miljö. Denna studies första syfte är att undersöka hur sambandet ser ut mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av både redovisningsbaserad och marknadsbaserad prestation, för dessa europeiska tech-bolag. Studiens andra syfte är att undersöka hur sambandet ser ut för de individuella E-, S-, och G-betygen och de europeiska tech-bolagens redovisnings- och marknadsbaserade prestationer.  Sammanfattningsvis visade studien att G-betyget har ett tydligt samband med både redovisad prestation och marknadsbaserad prestation, medan ESG-betyget i sig inte visade ett direkt samband med den finansiella prestationen. Detta understryker vikten av att inte bara fokusera på övergripande ESG-betyg, utan även att undersöka och analysera de specifika komponenterna i ESG-betyget för att få en mer detaljerad bild av deras påverkan på företagens prestation. Studien ämnar att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av hållbara investeringar för både företag och investerare.

Titel: Finns det något samband mellan ESG-score och finansiell prestation för företag  inom finansmarknaden i Europa? En kvantitativ studie på 52 banker i Europa. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hakki Arhan Altunsayar och Ensar BujupiHandledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – majSyftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ESG-score påverkar den finansiella  prestationen för företag inom finansmarknaden i Europa.  Metod: Denna studie har en positivistiskt forskningsfilosofi med en hypotetiskt- deduktiv ansats. Studien innefattar en kvantitativ strategi som har genomförts med data från 52 banker inom finansmarknaden i Europa för året 2021. Studiens data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon. Datan har sedan analyserats i statistikprogrammen SPSS och Minitab.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det förekommer ett svagt icke signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation i banker som är lokaliserade och verksamma inom Europa.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap där vi tar reda på om det råder ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom finansmarknaden i Europa, då tar vi specifikt hänsyn till bankerna inom marknaden, studien bidrar till forskningsområdet företagsekonomi med inriktning redovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Det krävs ytterligare forskning med andra typer av analyser och fler variabler. Detta för att kunna dra en mer omfattande slutsats om det förekommer samband mellan ESG-score och finansiella prestationer på finansmarknaden i Europa.  Nyckelord: CSR, Legitimitetsteorin, ESG, Intressentteorin, finansiella prestationer. / Title: Is there a relationship between ESG scores and financial performance of financial  market companies in Europe? A quantitative study of 52 banks in Europe Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Ensar Bujupi & Hakki Arhan Altunsayar  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May  Aim: The purpose of this study is to investigate how the ESG-score affects the financial performance of companies within the financial market in Europe.  Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. The study includes quantitative strategy that has been carried out with data from 52 banks in the financial market for the year 2021. The data for the study has been taken from Refinitiv Eikon database. The data has then been analyzed in statistical programs such as SPSS and Minitab.  Results and conclusions: The results of the study show that there is a weak non- significant negative relationship between ESG ratings and financial performance in banks located and operating within Europe.  Contribution of the thesis: The study contributes to filling a research gap where we find out if there is a relationship between ESG ratings and financial performance within the financial market in Europe, then we specifically take into account the banks within the market, the study contributes to the research area of business finance with a focus on accounting.  Suggestions for future research: Further research is required with other types of analyzes and more variables. This is to be able to draw a more comprehensive conclusion if there is a connection between the ESG score and financial performance on the financial market in Europe.  Key words: CSR, Legitimacy theory, ESG, Stakeholder theory, financial performance.

Skogen är en väsentlig del i Sveriges ekonomi och står för 10% av den totala varuexporten. Utöver att skogen bidrar finansiellt är det en resurs som påverkas starkt av klimatförändringar. Skogen kan ses som en obegränsad resurs om den hanteras rätt och därför är hållbarhetsredovisningen av särskild vikt för bolagen inom branschen. Förutom att varorna kan ersätta fossila material bidrar den även med att absorbera koldioxid. Om avverkningen inte sker hållbart försvinner dessa effekter och skadar istället klimatet. Skogsindustrin har en rad olika intressenter eftersom den påverkar klimatet i en sådan hög utsträckning. Den är en känslig och komplex bransch som generellt har ett lågt förtroende från konsumenter. Det leder till att företagen har ett stort ansvar att tillgodose intressenternas informationsbehov i deras hållbarhetsredovisning. Det är en komplex uppgift att uppnå balans mellan olika intressenters efterfrågan eftersom skogen påverkar både individer och samhället i stort. Däremot är det intressant att undersöka hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats över tid och om samhällsdebatten kring klimatet har bidragit med ett ökat fokus på miljön. Studiens syfte är att skapa förståelse för vad svenska börsnoterade skogsbolag rapporterar i hållbarhetsredovisningen och hur denna redovisning tillgodoser olika intressentgruppers informationsbehov. Det här för att bidra med kunskap om hur skogsbolagen prioriterar sina intressenters informationsbehov. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys och utgår från en deduktiv ansats. Tidigare forskning används som stöd för att kategorisera skogsbolagens hållbarhetsredovisningar. Genom det här bidra det till nya kunskaper om hur utvecklingen av rapporteringen ser ut inom branschen. Det globala ramverket Global Reporting Initiative används som referensram för kodningen tillsammans med tidigare forskning. Den kvalitativa innehållsanalysen sker genom att undersöka fyra börsnoterade skogsbolags hållbarhetsredovisningar för år 2011 och 2020. Studien undersöker utvecklingen med tio års intervall för att förändringen utläses tydligare över längre perioder. Studiens resultat visar på att det ökade intresset inom hållbarhet har skapat en förändring i skogsbolagens hållbarhetsredovisning. Resultatet framför hur kategorin miljöansvar har ökat kraftigt inom hållbarhetsredovisningen för de inkluderade företagen i studien. Utöver det här har studien visat på att både primära och sekundära intressenters informationsbehov tillgodoses, men att det också finns delar i hållbarhetsredovisningen som inte uppfyller deras efterfrågan. Resultaten visar på hur det finns en brist på ekonomiskt ansvar i hållbarhetsredovisningen inom skogsindustrin. Därför har studien funnit att informationsbehovet av miljörapportering är viktigare för de flesta intressenter. Studiens resultat ger dessutom stöd åt tidigare forskning som belyst att den etiska och positiva grenen av intressentteorin bör behandlas parallellt för att ge en rättvis bild av verkligheten Studiens slutsats är att hållbarhetsredovisningen hos de svenska börsnoterade företagen visade på att utvecklingen utifrån GRIs sex kategorier främst bestod av en ökning av kategorin miljöansvar. Det visade också att både år 2011 och år 2020 var fördelningen relativt ojämn då ekonomiskt ansvar har få observationer medans miljöansvar dominerar samtliga bolag båda åren. När rapporteringen presenteras enligt triple bottom line så är det en jämnare fördelning mellan miljöansvar och socialt ansvar. Däremot dras slutsatsen att information om miljön har utvecklats mest positivt enligt triple bottom line rapporteringen med. / Forests are an essential part of the Swedish economy and account for 10% of total exports of goods. In addition to contributing financially, forests are a resource that is strongly affected by climate change. Forests can be seen as an unlimited resource if managed properly and therefore sustainability reporting is of particular importance for companies in the sector. As well as being a substitute for fossil materials, it also helps to absorb carbon dioxide. If harvesting is not done sustainably, these effects disappear and instead damage the climate. The forest industry has a range of stakeholders because it has such a large impact on the climate. It is a sensitive and complex industry with generally low consumer confidence. As a result, companies have a major responsibility to meet the information needs of stakeholders in their sustainability reporting. Achieving a balance between different stakeholder demands is a complex task as forests affect both individuals and society at large. However, it is interesting to examine how sustainability reporting has evolved over time and whether the social debate on climate has contributed to an increased focus on the environment.  The aim of the study is to gain an understanding of what Swedish listed forest companies report in their sustainability reports and how these reports meet the information needs of different stakeholder groups. This is to contribute knowledge on how forest companies prioritize the information needs of their stakeholders. The study method is a qualitative content analysis and is based on a deductive approach. Previous research is used to support the categorisation of forest companies' sustainability reports. Through this, it contributes to new knowledge about the development of reporting in the industry. The Global Reporting Initiative global framework is used as a frame of reference for the coding along with previous research. The qualitative content analysis is conducted by examining the sustainability reports of four listed forestry companies for the years 2011 and 2020. The study examines trends at ten-year intervals so that change is more clearly inferred over longer periods.  The results of the study show that the increased interest in sustainability has created a change in the sustainability reporting of forestry companies. The results highlight how the category of environmental responsibility has increased significantly within the sustainability reporting of the companies included in the study. In addition to this, the study has shown that the information needs of both primary and secondary stakeholders are being met, but that there are also elements in the sustainability report that do not meet their demand. The results show how there is a lack of financial accountability in the sustainability reporting of the forest industry. Therefore, the study has found that the information needs of environmental reporting are more important for most stakeholders. Moreover, the results of the study support previous research that highlighted that the ethical and positive branches of the stakeholder theory should be treated in parallel to provide a fair picture of the reality  The study concludes that the sustainability reporting of Swedish listed companies showed that the development based on the six GRI categories consisted mainly of an increase in the category of environmental responsibility. It also showed that in both 2011 and 2020 the distribution was relatively uneven, with financial responsibility having few observations while environmental responsibility dominating all companies in both years. When the reporting is presented according to the triple bottom line, there is a more even distribution between environmental and social responsibility. However, it is concluded that information on the environment has developed most positively according to the triple bottom line reporting.