Tidigare forskning diskuterar utvecklingen av hållbarhetsredovisningar och hur intressenter på olika sätt engageras i utvecklingen samt innehållet i redovisningen. Det diskuteras även kring betydelsen av intressenters påverkan. Freemans (1984) definition av intressentbegreppet ligger till grund för tidigare forsknings utveckling inom ämnet. Intressentbegreppet är brett och olika forskare har olika definitioner, detta har lett till att begreppet problematiserats.Syftet med studien är att lyfta fram hur hållbarhetsredovisningar förändrats över tid och hur företag engagerar sina intressenter i redovisningarna. Resultatet ska bidra till ökad kunskap om företags sätt att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en innehållsanalys där vi analyserat information från hållbarhetsredovisningar och hemsidor samt en ordanalys.Studien omfattar tre olika företags hållbarhetsredovisningar från 2008 och 2013 och information från deras hemsidor som behandlar intressenter och deras hållbarhetsarbete. Den innefattar även GRIs riktlinjer som ligger till grund till företagens hållbarhetsredovisningar. Resultatet visar att två av företagen som ingår i studien har utvecklat sin kommunikation med sina intressenter under de analyserade åren, detta blir tydligt genom antalet gånger deras olika intressentgrupper framkommer i ordanalysen i 2008 respektive 2013 års redovisningar. Företagen har identifierat sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt och även förklarat hur de engagerar dem i sitt hållbarhetsarbete. / Former research discusses the development of sustainability reporting and the way stakeholders are being engaged in the development and the content of the reports. The importance of stakeholders influence is also discussed. Freeman´s (1984) definition of the stakeholder concept sets the foundation for former research within the subject. The stakeholder concept is broad and different researchers define the concept differently, which results in a problematization of the concept.The purpose of this study is to enhance the development of sustainability reporting over time and how companies engage their stakeholders in the reports. The result will contribute to higher knowledge about the company’s ways to engage their stakeholders in their sustainability reports. To answer our purpose and research questions we´ve used a content analysis where we analyzed information from sustainability reports, websites and carried out a word analysis.The study includes three different companies’ sustainability reports from 2008 and 2013 and information from their websites which includes stakeholders and their sustainability work. The study also includes GRI´s guidelines which sets the foundation for the company’s sustainability reports. The result shows that two of the companies that are included in the study have developed their communication with their stakeholders during the years that were analyzed. This becomes clear by the amount of times their different stakeholder groups are mentioned through a word analysis in the reports from 2008 and 2013. The companies have identified their stakeholders in their sustainability reports in different ways and also described how they engage them in their sustainability work.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

Under de senare åren har fenomenet CSR blivit oerhört aktuellt bland både företag, intressenter och samhället i övrigt. Det har framställts att det numera berör hur utvecklingen av CSR påverkar företags beslutsfattande. Här finns två sidor som talar emot varandra, dels en där forskarna menar på att CSR har en påverkan på beslutsfattande medan den andra sidan anser att CSR inte påverkar beslutsfattandet i någon vidare utsträckning. Syftet med denna studie är att utforska kring hur CSR påverkar företags beslutsfattande. Koncernen som kommer att beaktas i studien är ICA-Gruppen. Med hjälp av en abduktiv metod jämför vi en tidigare teori och vårt empiriska insamlade material för att finna mönster och förståelse av verkligheten.  Genom studiens kvalitativa metod har fem semistrukturerade intervjuer genomförts hos olika ICA-handlare då vi eftersträvar en djupare förståelse av hur CSR integreras i beslut. Intervjuerna fortlöpte utefter en intervjuguide som i sin tur baserades på vår teoretiska referensram. Avslutningsvis analyserades empiriskt material mot utvalda begrepp. Vår slutsats kring studien är att främst fem faktorer avgör hur CSR integreras i beslut där beslutets storlek har en avgörande aspekt. Dessa faktorer observeras i en modell i analysen. Ett framtida forskningsförslag är hur CSR påverkar investeringsbeslut. Intressant hade även varit att se hur beslutsstorlekens inverkan på CSR.  Vårt bidrag med denna studie är att öka förståelsen kring hur beslutsfattare, i vårt fall ICA-handlare, tar hänsyn till CSR när beslut ska fattas. Vi anser att resultatet kan i viss mån vara överförbart till andra branscher och företag men man får ta viss faktorer i beaktande. / During these past years the phenomena CSR has become highly topical to companies, stakeholders as well as common society. It has been determined that development of CSR affects companies decision making. However, there are two sides to this. While some researchers claim that CSR affect the decision making, some also mean that CSR’s influence to decision making is not very strong. Our purpose with this study is to investigate, analyze and increase the comprehension of how CSR affect decision making among companies. The group that will be observed in the study is ICA- Gruppen. Using an abductive method we compare an earlier theory and our empirical collected material to find patterns and understanding of reality. In order to attain a deeper understanding of how CSR affect decisions, through the study’s qualitative method, five semi structured interviews was made with different ICA retailers. The interviews were conducted with help of an interview template which we based on our theoretical references. In conclusion, empirical material was analyzed to selected terms. Our conclusion of the study shows that mainly five factors determine how CSR will be integrated in decisions where the decision size has a crucial aspect. These factor are observed in the study. Future research proposals would be to understand how the decision size affect CSR. Our contribution with this study is to provide increased understanding of how decision makers, in this case ICA retailers, take CSR into account. We think the results could be implemented in other trades and organizations, however certain factors must be taken into account.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information. Årsredovisningarna är ett effektivt verktyg där företagen kan kommunicera med omvärlden, och förklara hur företagen arbetar med dessa frågor. Syfte: Syftet med studien var att förklara vilka faktorer som påverkar företag att redovisa frivillig information om hållbarhet och om kvaliteten på denna information hade ökat efter att företagen utstått negativ publicitet i media. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats med syfte att söka förståelse för varför dessa företag valde att redovisa frivillig information om hållbarhet. Tre av Sveriges största klädföretag studerades. En flerfallstudie med fokus på dokumentundersökning, utgjorde grunden för detta arbete. Slutsats: Kvaliteten på hållbarhetsinformationen ökade i samtliga fallföretag efter den negativa publiciteten i media. Det kan vidare inte bekräftas att ökningen av kvaliteten berodde på den aktuella händelsen.

Titel: Corporate Social Irresponsibility och Finansiell Prestation - En kvantitativ studie om relationen mellan Corporate Social Irresponsibility och finansiell prestation   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Malin Månsberg   Handledare: Catherine Lions   Datum: 2018 – maj   Syfte: Många forskare har undersökt hur företags sociala ansvarstagande (CSR) påverkar den finansiella prestationen (FP). Denna studie riktar istället fokus på den negativa motsvarigheten, Corporate Social Irresponsibility (CSI), som länge varit i skuggan av de positiva effekter som CSR påstås ha på företagens lönsamhet. Studiens syfte är att undersöka om socialt oansvariga handlingar påverkar företags finansiella prestation, ur både intressentteorin och den neoklassiska teorins perspektiv. Frågeställningar som tas upp är: Är det viktigt att undvika kontroverser? Får CSI ekonomiska konsekvenser? I så fall, vilka?   Metod: Som följd av en positivistisk tradition har en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod baserat på sekundärdata och en tvärsnittsdesign använts för att undersöka sambandet mellan CSI och FP. Hypotesen prövas genom multivariatanalys och förväntas kunna besvara frågan om det existerar ett samband och om så, vilken riktning sambandet har.   Resultat & slutsats: Resultatet bekräftar att CSI leder till en högre finansiell prestation. Således gynnas företag som är inblandade i kontroverser på ett ekonomiskt plan. Resultatet indikerar att den neoklassiska teorin är mer användbar för att förklara relationen än vad intressentteorin är. Av det kan slutsatsen dras att omgivningen inte är benägen att ”straffa” företag som beter sig illa, eftersom resultatet indikerar att CSI leder till en högre finansiell prestation.   Examensarbetets bidrag: Resultatet utmanar den rådande trenden att undersöka CSI utifrån intressentteorin. Den positiva korrelationen bekräftar även att CSI är ett eget fenomen vars effekter inte är analoga med CSR, vilket vidgar den tidigare forskningen om socialt ansvar.   Förslag till fortsatt forskning: Studien begränsning finns främst i att CSI ofta hålls dolt. Effekten av CSI som inte uppmärksammas i media kan därför ha en annan relation till FP.   Nyckelord: Corporate Social Irresponsibility (CSI), Financial Performance (FP), Intressentteorin, Neoklassisk teori

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.

Företag handlar emellanåt ansvarslöst gällande miljömässiga och sociala aspekter vilket skapar reaktioner hos intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier på den amerikanska aktiemarknaden har funnit att aktiekursen påverkas negativt vid offentliggörandet av ansvarslösa handlingar. Syftet med studien är att undersöka huruvida offentliggörande av ansvarslösa handlingar, gällande miljööverträdelser och sociala överträdelser, har en direkt negativ effekt på aktiekursen för företag på den svenska aktiemarknaden samt se om det finns en fördröjd effekt av reaktionen. Studien bidrar således med ett svenskt perspektiv men även med forskning om den fördröjda effekten gällande miljömässiga och sociala överträdelser vilket det saknas forskning om idag. För att kartlägga effekten genomförs en eventstudie och för att testa signifikansen tillämpas ett z-test. Resultaten indikerar att aktiekursen påverkas negativt vid eventdagen men är inte av statistisk signifikans vilket gör att inga säkra slutsatser kan dras. Däremot finner studien belägg för att det finns en fördröjd negativ effekt av offentliggörandet.

Sammanfattning En debatt som ständigt är aktuell inom redovisning är angående utvecklingen av företags finansiella rapportering för att öka transparensen av information till de externa intressenterna. Externa intressenter har ofta bara företags finansiella rapporter att grunda sina beslut, detta medför att en konsekvent rapportering är av stort intresse för dem. Rapporteringen av leasing är ett ämne som är aktuellt. Det finns för närvarande två former av leasing reglerade i IAS 17, finansiell och operationell leasing. Företag väljer ofta att utforma leasingavtal som operationella leasingavtal och undgår på det viset att rapportera sina leasingavtal som tillgångar och skulder vid tillämpning av IAS 17. För att utveckla en konsekvent rapportering väljer IASB att utge en ny standard gällande leasing vid namn IFRS 16. Standarden syftar till att endast ha en form av leasing och kommer ersätta standarden IAS 17. IFRS 16 är planerad att implementeras den 1 januari 2019.   Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader tillämpningen av IFRS 16 får på företags finansiella rapporter jämfört med IAS 17. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa skillnader kan påverka företags intressenter. Syftet avgränsas till att undersöka skillnader i leasetagares finansiella rapportering och skillnadernas påverkan på dess intressenter. Undersökningen är relevant eftersom många företag använder leasing och en kommande förändring i redovisningen av leasing kommer således påverka både företag och dess intressenter. För undersökningen används fyra konstruerade typfall där varje typfall belyser olika effekter på företags finansiella rapporter vid tillämpning av IFRS 16. Typfallen analyseras därefter med relevanta teorier i form av bland annat principal-agent teorin och intressentteorin.   Studien påvisar att tillämpningen av standarden IFRS 16 kommer öka företags tillgångar och skulder då de enligt IFRS 16 måste redovisa rättigheterna och skyldigheterna enligt leasingavtalet i balansräkningen. Vidare kommer värderingen av leasingavtal vid tillämpningen av IFRS 16 skilja sig mot IAS 17 då det inte tas någon hänsyn till vad det leasade objektet har för verkligt värde utan värderingen baseras endast på de diskonterade framtida betalningarna för leasingen. Ökningen av tillgångar och skulder kommer medföra att företag uppvisar en större risk i sina finansiella rapporter jämfört med om företag tillämpar IAS 17. Risken i företag ökar dock inte på grund av IFRS 16 utan standarden ger endast en förbättrad transparens av företags risker i de finansiella rapporterna, risken har hela tiden funnits i företagen men den har inte uppvisats i de finansiella rapporterna vid tillämpning av IAS17. Intressenterna kommer behöva förnya sina analyser av företag för att anpassa sig till IFRS 16 då alla företag som tillämpar IFRS och innehar operationella leasingavtal kommer öka sina skulder och tillgångar. Resultatet av studien påvisar att den nya standarden IFRS 16 ger en mer rättvisande bild av leasetagares finansiella rapporter i jämförelse med IAS 17. Implikationerna av skillnaderna i företags finansiella rapporter resulterar i att informationsasymmetrin mellan företagsledningen och intressenterna kommer minska, detta då de finansiella rapporterna ger en mer rättvisande bild av företaget till intressenter.

Hållbarhet och socialt ansvarstagande är inget nytt koncept för företag, men dess popularitet och bredare användning växer i takt med ökad medvetenhet om företags och människors miljöpåverkan. ESG-betyget har blivit ett av de mest välkända måtten för att mäta ett företags prestation i hållbarhet och konceptet för större uppmärksamhet hos investerare runt om i världen. Energisektorn i USA står inför stora utmaningar såsom växthusgasutsläpp, jämställdhet och konkurrens från teknologisk utveckling. Samtidigt ställer investerare högre krav på sektorns hållbarhetsarbete. Det återstår fortfarande behov av forskning på sambandet mellan ESG och företags finansiella prestation då tidigare forskning uppvisat varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka vilket samband som finns mellan ESG-betyg och finansiell prestation hos amerikanska energibolag. I studien analyseras finansiell prestation genom det marknadsbaserade måttet, Tobin’s Q och det redovisningsbaserade måttet, ROA. I studien undersöks det även vilket samband som finns mellan de tre pelarna i ESG-konceptet (miljö, social och bolagsstyrning) enskilt med finansiell prestation. För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes multipla regressionsanalyser för åren 2009–2018 på 68 amerikanska energibolag. Slutsatserna från resultat är att hållbarhetsaktiviteter, avspeglat i ESG-betyg, har ett negativt signifikant samband med redovisad prestation (ROA) samt ett neutralt samband (varken signifikant positivt eller signifikant negativt samband) med marknadsbaserad prestation (Tobin’s Q). Resultatet visar också att ingen av E-, S och G-betyget individuellt har något positivt signifikant samband med varken Tobin’s Q eller ROA. Resultatet från studien går i linje med den traditionella aktieägarteorin där företag enbart bör engagera sig i aktiviteter som vinstmaximerar för dess aktieägare. Resultatet utmanar samtidigt intressentteorins synsätt där företag, enligt teorin, vinstmaximerar genom att fokusera på en större grupp av intressenter än bara aktieägarna. Resultatet implicerar att amerikanska energibolag, enligt aktieägarteorin, inte bör engagera sig i olönsamma aktiviteter eftersom det innebär en kostnad för aktieägare. Ingen tidigare studie på området har hittats på amerikanska energibolag och studien kompletterar således ett forskningsområde som visat varierande resultat med en bransch och landspecifik studie.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.