Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

Public Relations-fältet (PR) har utvecklats enormt sen Grunig, Grunig och Dozier med flera lade fram paradigmet för fältet. Genom deras teorier kring Excellence PR har organisation efter organisation följt efter. Parallellt med PR-fältets framfart har sporten blivit än mer professionaliserad, något som borde innebära att sportorganisationer använder de PR-teorier som finns. Några som forskat på hur PR-arbetet ser ut i sportorganisationer är Bruce & Tini (2008) samt Xifra (2008). Dock inte på svenska sportklubbar. Modo Hockey åkte 1 april 2016 ned till den svenska andradivisionen, Hockeyallsvenskan. Det stod omedelbart klart att Modo skulle få problem med att klara den ekonomiska situationen. Klubben gick då ut med att annonsera en hårdare ekonomisk linje med uppsägningar och sänkta spelarlöner. Det skulle inte räcka utan man satte då hoppet till Örnsköldsviks kommun, som sedan tidigare gått in med mångmiljonbelopp i klubben. En politisk debatt blossade upp kring ifall kommunen skulle acceptera Modos ansökan om utökat stöd eller inte. Studiens kritiska diskursanalys visar att det aldrig riktigt var en fråga huruvida kommunen skulle gå med på stödavtalet, utan hur stort stödet skulle bli. Modo har en stark position i regionen och via sin ideologi påverkar de den allmänna opinionen såväl som kommunfullmäktige och deras beslut. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att sportredaktioner i hög grad är positivt inställda till Modo Hockey jämfört med nyhetsredaktioner. Den kvantitativa innehållsanalysen visar även att Modo i 70,3 procent av sina artiklar riktar sig till sina intressenter. Tillsammans ger trianguleringen av de två metoderna en redogörelse över hur Modo Hockey sköter sin PR. Det sker dels genom relationen till journalister och lokala beslutsfattare samt den allmänna opinionen, men också genom att rikta sig till sina supportrar som då fungerar som Modoambassadörer. Studien visar att gemenskapen kring Modo är viktig, stark och samlar ett starkt “vi”, samtidigt som det förutsätter ett “dem” enligt Hinchman & Hinchmans (1997) teorier om gemenskap. Studien visar samtidigt på att Modo Hockey tillämpar teorier som finns inom PR-fältets teoretiska ramverk. Bland annat genom att Modo Hockey själva skapar relevant innehåll på sin webbsida och sedan använder sociala mediekanaler där användare själva kan bidra med material till diskursen. Genom sin kommunikation har Modo till stor del lyckats knyta klubben till regionen, där ideologin stöpts till att skapa ett beroendeband mellan klubben, kommunen och invånarna, symboliskt som ekonomiskt. De har i och med det tagit en maktposition och stärkt sin ställning i, och gjort sig oumbärlig för, regionen. / The field of Public Relations (PR) has seen big leaps forward since Grunig, Grunig and Dozier among others laid out the paradigm for the field. A lot of organizations have used their theories regarding Excellence PR. Parallelly with the evolution of the PR field, there has been a professionalization within the field of sports. This should also mean that sports organizations are interested in using the relevant PR theories available. Bruce & Tini (2008) as well as Xifra (2008) have researched what the PR work looks like in sports organizations. This research however, has not been conducted on Swedish clubs. On April 1st 2016, Modo Hockey were defeated and sent down from the top league to the Swedish second division. Already then they knew that their economic situation would be more difficult. They had to downsize the salaries budget and let people working for the organization go. These measures weren’t enough. In August, Modo Hockey had to request for extra financial support from the municipality, even though they already have received economic support before. A discussion whether or not the politicians should allow the new, more generous, economic support package deal took place online in the community of Örnsköldsvik. The critical discourse analysis in this study shows that there never really was a doubt whether or not politicians should grant Modo economic aid or not, but rather how big the economic package should be. Modo have a strong position in the region and by using their ideology to influence the public opinion as well as the city council they have an impact on the political decisions in the region. On the other hand, the quantitative content analysis showed that the sport editorials are to a greater extent publishing positive articles compared to the news editorials. Together this triangulation of the two methods give an accounting of how Modo Hockey conducts its PR, partly through the relation to journalists, politicians and public opinion. Another important stakeholder is the supporters of the club that can act as ambassadeurs of Modo Hockey. The study shows that the Modo community is important, strong and unifies a strong “we”. At the same time this “we” also creates a “them”, according to Hinchman & Hinchman’s (1997) theories regarding community. The study also shows that Modo Hockey practice theories within the PR field. One example is that Modo Hockey create their own relevant content on their website and then use social media where users themselves can contribute with information to the discourse. With the communication Modo have succeeded associating the club to the region, where the ideology has created a dependency between the club, municipality and the residents. A dependency that is symbolical as well as economical. Due to that fact Modo have taken a power position within the region, a Örnsköldsvik without Modo would have dire consequences.

År 2011 konsulterade International Accounting Standards Board (IASB) med berördaintressenter och lokala standardsättare angående IASB:s agenda, vilket ledde fram till beslutom revidering av nuvarande föreställningsram. IASB avsåg revidera föreställningsramen medsyfte att uppdatera, förbättra och fylla de luckor som ansågs finnas. Revideringen mynnade uti ett antal tillägg och flera ändringar gällande skulddefinitionen. En av de mer betydelsefullaförändringar som gjordes var borttagningen av sannolikhetskriteriet, vilket var ett av deförslag som innefattas i IASB:s Exposure Draft som publicerades i maj 2015. Studiensproblemdiskussion visar på att nuvarande föreställningsram har erhållit mycket kritik, vilketlett fram till studiens syfte.Syftet med studien är att undersöka intressenters attityder till IASB:s revidering avskulddefinitionen i föreställningsramen, samt studera om intressenternas attityder till förslagetom ny definition skiljer sig mellan olika intressentgrupper. Studien ska hjälpa till att klargörahur organisationer förhåller sig till denna revidering och om det finns mönster iintressenternas attityder. Resultatet av studien ska sedermera hjälpa till att avgöra möjligakonsekvenser och om IASB bör fortsätta revideringen.Fram till 23:e januari 2017 hade sammanlagt kommentarer från 233 organisationer inkommittill IASB med synpunkter på revideringen. Urvalsprocessen medförde att 126 av dessa komatt ligga till grund för studiens empiri och analys. Eftersom avsikten med studien har varit attanalysera dokument för att tolka och skapa en djupare förståelse för intressenternaskommentarer har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Därefter har en abduktivforskningsansats anammats vilket innebär att studien har inslag av både deduktion ochinduktion.Resultatet av studien indikerar att en majoritet av respondenterna delar IASB:s uppfattningangående revideringen av skulddefinitionen. Av definitionens olika kriterier erhöll samtligafrämst positiva attityder, men inom varje kriterium fanns respondenter som motsatte sigIASB:s förslag. Endast en av totalt elva intressenter motsatte sig samtliga kriterier avskulddefinitionen. Den främsta kritiken riktades till IASB:s förslag att en skuld existerar omdet inte finns någon praktisk förmåga att undvika en överföring. Negativa attityder berördeockså att revideringen framstår otydlig och svårtolkad samt att vissa ändringar står i kontrasttill befintliga standarder.I studiens slutsatser framgår att det framkommer ett flertal mönster bland intressenternasattityder, däribland åsikten om att fler skulder kommer att recogniseras i balansräkningen.IASB anses därmed motsägelsefulla eftersom de förespråkar försiktighet, vilket kommer attminska då fler osäkra skulder recogniseras. Detta står i kontrast till vägledning i befintligastandarder och kan generera en hög grad av osäkerhet, vilket medför att finansiella rapportertolkas och framställs olika. Dessutom anses IASB motsägelsefulla med exkluderandet avsannolikhetskriteriet. Motsägelsen kring försiktighet och borttagningen avsannolikhetskriteriet kan också medföra negativa konsekvenser på den rättvisande bild företagbör redovisa. Utifrån dessa slutsatser bör IASB fortsätta revidera skulddefinitionen för attskapa tydligare riktlinjer och minska osäkerheten. / In 2011, the International Accounting Standards Board (IASB) consulted with interestedstakeholders and local standard-setters regarding the IASB agenda, which resulted in adecision to revise the current Conceptual Framework. The IASB aimed to revise theConceptual Framework with purpose of updating, improving and filling gaps. The revisionresulted in a number of additions and several changes regarding the liability definition. One ofthe more significant changes was the removal of the probability criterion, which was one ofthe proposals included in the IASB Exposure Draft, published in May 2015. The study showsthat the current Conceptual Framework has received a lot of criticism, which led to thestudy’s purpose.The purpose of this study is to examine stakeholders’ attitudes towards IASB’s revision of theliability definition in the Conceptual Framework and examine whether the attitudes ofstakeholders is different between stakeholder groups. The study should help clarify howorganizations relate to this revision and if there are patterns in stakeholder attitudes. The resultof the study will then help to determine possible consequences and whether the IASB shouldcontinue the revision.Until January 23rd of 2017, 233 organizations had comment on the IASB’s revision. Thesewere examined and a defined selection was made which resulted in 126 comments that werethe basis for this study. Since the purpose of the study has been to analyse documents tointerpret and create a deeper understanding of stakeholder comments, a qualitative contentanalysis has been conducted. Thereafter an abductive research approach was used, whichindicates that the study has elements of both deduction and induction.The result of the study indicates that a majority of respondents share the IASB's viewregarding the revision of the liability definition. The different criteria of the definitionreceived mostly positive attitudes, but each criterion had respondents who opposed theIASB’s proposal. Only one of eleven stakeholders opposed all the criteria of the liabilitydefinition. The main criticism was directed to the IASB's proposal that a liability exists ifthere is no practical ability to avoid a transfer. Negative attitudes also addressed the revisionto be unclear, and difficult to interpret, and that changes are in contrast to existing standards.The study’s conclusions show that there are a number of patterns among stakeholders'attitudes, including the view that more liabilities will be recognized in the balance sheet. TheIASB is therefore considered contradictory as they advocate prudence, which will decrease asmore uncertain liabilities are to be recognized. This contrasts the guidance in existingIVstandards and can generate a high level of uncertainty, which means that financial statementsare interpreted and produced differently. In addition, the IASB is considered contradictorywith the exclusion of the probability criterion. The contradiction of prudence and the removalof the probability criterion can also adversely affect the faithful representation. Based on theseconclusions, the IASB should continue revising the liability definition to create clearerguidelines and reduce uncertainty.

Bakgrund: Under de senaste åren har intressent för hållbarhet ökat bland företag men för investerare är intresset för hållbarhet tudelad. Flera källor visar att investerare har ett ökat intresse för hållbarhet medan andra visar det motsatta och inte rekommenderar att flytta gynnsamma investeringar från företag med negativa miljöpåverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur mycket investmentbolagen tar hänsyn till hållbarhet vid investering och hur investmentbolag bidrar till att deras företag ska arbeta mer hållbart.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod med tre semistrukturerade intervjuer över telefon.Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga investmentbolag anser att hållbarhet har en avgörande roll om de vill investera i företag eller inte. Anledningen är för att hållbarhet är en förutsättning för att företag ska överleva på långsikt och samtliga investmentbolag vill hitta företag som kan generera ett långsiktigt värde. Alla tre investmentbolag skrivit under riktlinjer och ramverk som ska hjälpa bolagen att verksamma mot en hållbar miljö och arbetsklimat samt påverka bolagen till ansvarsfull investering. Om något företag som investmentbolagen äger bryter mot de uppsatta riktlinjerna kan investmentbolagen välja att avsluta sitt ägande av företaget. / Background: In recent years, the interest in sustainability has increased among companies, but for investors, the interest in sustainability is divided. Several sources show that investors have an increased interest in sustainability, while others show the opposite and do not recommend moving favorable investments from companies with negative environmental impacts.Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how much investment companies take sustainability into account when investing and how investment companies contribute to increasing sustainable work in their companies.Method: The essay uses a qualitative research method with three semi-structured interviews over the telephone.Conclusion: The results of the study show that all investment companies believe that sustainability plays a decisive role whether they want to invest in companies or not. The reason is that sustainability is a prerequisite for companies to survive in the long term and all investment companies want to find companies that can generate long-term value. All three investment companies have signed guidelines and frameworks that will help the companies to operate towards a sustainable environment and work climate and influence the companies to responsible investment. If any company owned by the investment companies violates the established guidelines, the investment companies may choose to terminate their ownership of the company.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.

År 2010 avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag i Sverige. Detta resulterade i att en majoritet av icke-revisionspliktiga företag valde bort revision. Trots detta finns det ett antal företag som väljer frivillig revision. Revisionen kan medföra mängder av fördelar som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Därmed syftar denna studie till att undersöka skillnader och likheter i upplevd revisionsnytta mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag, samt de faktorer som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Med stöd av olika teorier samt tidigare forskning har olika indikatorer som kan påverka den upplevda revisionsnyttan identifierats samt sex hypoteser genererats. De teorier som lagt grunden för studien är i synnerhet den institutionella teorin, legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin. För att uppnå studiens syfte har ett kvantitativt metodval gjorts och en enkätundersökning genomförts. Totalt erhölls 168 svar som därmed utgör studiens empiriska underlag. Med hjälp av IBM SPSS har diverse statistiska beräkningar genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens resultat indikerar på att icke-revisionspliktiga företag upplever en högre revisionsnytta än vad de revisionspliktiga företagen gör. Resultatet visar även att revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag upplever revisionsnytta av olika anledningar. Eftersom studien är jämförande i sin natur görs ett empiriskt bidrag. Detta innebär att studiens empiri kan bistå framtida jämförelsestudier inom ämnet. Utöver det empiriska, tillför studien även ett teoretiskt samt praktiskt bidrag till diverse aktörer, akademiska likaväl som affärsrelaterade. / In 2010 the obligatory audit regulation was abolished for small companies in Sweden. This led to most non-statutory audited companies opting out of being audited. Despite this, there are still several companies that choose to be audited voluntarily. Being audited can bring numerous advantages that affect the perceived audit benefit. Thus, the purpose of this study is to investigate similarities and differences in the perceived audit benefits between statutory and non-statutory audited companies, as well as the factors that affect the perceived audit benefit. With the support of previous research, different indicators that can affect the perceived audit benefits have been identified, and six hypotheses have been generated. The theories that lay the foundation of the study are the institutional theory, the legitimacy theory, the stakeholder theory and the agency theory. A quantitative approach has been applied by using a questionnaire survey. 168 answers were acquired in total, which in turn constitutes the empirical data of the study. By using IBM SPSS, various statistical calculations have been performed to achieve the purpose of the study. The results of the study indicate that non-statutory audited companies experience a higher audit benefit than their counterparts. Another finding is that statutory and non-statutory companies experience audit benefits for different reasons. Because the study is comparative, the empirical content may contribute to future comparative studies within the context. The study also makes theoretical and practical contributions for various actors, both academic and business related.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.