I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ. / At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Bakgrund Resultatmanipulering innebär att ledningen använder sig av redovisningsval för att justera bolagets resultat. Resultatmanipulering associeras i regel med något negativt. Hållbarhetsarbete däremot, anses ha en mer positiv innebörd och redovisning av hållbarhetsarbete är sedan tre år lagstadgat i Sverige. Det innebär att bolag har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar gentemot samhället. Frågan kring begreppens olika föreställningar ledde studien till att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete. Syfte Studiens syfte är att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete hos noterade svenska bolag med ett marknadsvärde över en miljard euro. Metod Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån teori. Datainsamling har skett genom sekundärdata via Thomson Reuters Eikon där två urvalsgrupper undersökts. Både longitudinell design och tvärsnittsdesign använts för att studera resultatmanipulering. Studien har använt både DeAngelo modellen och modifierade Jones modellen vid beräkning av resultatmanipulation. Resultat Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering mätt enligt DeAngelo modellen för en av urvalsgrupperna. Resterande tester för sambandet mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering visade ingen signifikans och det kan därför inte dras någon ytterligare slutsats. / Background Earnings Management (EM) is a term used for when management use accounting choices to manipulate earnings. Earnings Management is usually perceived as something negative while Corporate Social Responsibility (CSR) has a positive perception. CSR-reporting has been statutory in Sweden for three years and entails companies financial, social, and environmental responsibility towards society. Reflection upon their different perceptions has led the study to explain the relation between EM and CSR. Purpose This study aims to explain the relation between EM and CSR in Swedish listed companies with a market cap over one billion euro. Method The study is based on a quantitative method with a deductive approach where it intends to test hypotheses formulated based on theory. Data collection was done through secondary data via Thomson Reuters Eikon where two sample groups were examined. Both longitudinal design and cross-sectional design have been used to study EM. The study has used both the DeAngelo model and the modified Jones model when estimating EM Results The result of the study shows a significant positive correlation between EM and CSR measured with The DeAngelo model for one group. Remaining test  for the correlation between EM and CSR showed no significance and therefore no further conclusion can be drawn.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien ämnar även förstå dessa likheter och skillnader med hjälp av intressentteorin och institutionell teori. Studien kommer att bidra till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på hållbarhetsredovisningar upprättade för räkenskapsåret 2021. Urvalet bestod av 15 svenska onoterade företag fördelat på detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades deduktivt eftersom begrepp från Triple Bottom Line (TBL) låg till grund för studiens kodschema som tillämpades på studiens empiriska datamaterial. Slutsats: Denna studie visar att det finns likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien finner att det finns likheter i vilka hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om. Studien visar även att det finns likheter och skillnader i vilka underkategorier inom dessa hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om på ett framträdande sätt. Denna studie visar att likheterna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den normativa inriktningen inom intressentteorin. Studien visar även att skillnaderna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den positiva inriktningen inom intressentteorin. Originalitet/värde: Tidigare studier som har studerat företags hållbarhetsredovisning mellan olika branscher har främst studerat börsnoterade företag. Dessutom finns det en avsaknad av studier som har undersökt likheter och skillnader mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Denna studie har bidragit till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. / Purpose: The purpose of this study is to investigate what similarities and differences exist in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study also intends to understand these similarities and differences with the help of stakeholder theory and institutional theory. The study will contribute to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries.  Methodology: A qualitative content analysis was conducted on sustainability reports prepared for the fiscal year 2021. The sample consisted of 15 Swedish unlisted companies divided into the retail, energy, and real estate industries. The qualitative content analysis was applied deductively because concepts from the Triple Bottom Line (TBL) was the basis of the study's coding scheme that was applied to the study's empirical data material.  Findings: This study shows that there are similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study finds that there are similarities in the sustainability areas that the unlisted companies between the industries report on. The study also shows that there are similarities and differences in which subcategories within these sustainability areas that the unlisted companies between industries report on in a prominent way. This study shows that the similarities can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the normative branch within stakeholder theory. The study also shows that the differences can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the positive branch within the stakeholder theory.  Originality/value: Previous studies that have studied companies' sustainability reporting between different industries have mainly studied listed companies. In addition, there is a lack of studies that have examined similarities and differences between the retail, energy, and real estate industries. This study has contributed to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' corporate sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. This thesis is written in Swedish.

Att anamma hållbarhet och ta strategiska beslut har blivit allt viktigare för textilföretag idag då kraven på socialt och miljömässigt ansvar har ökat. Genom den roll som inköpare besitter och sin delaktighet i inköpsprocessen har de möjligheter att påverka flera beslut i företag som kan kopplas till hållbarhet. Trots detta är inköparens roll i textilföretags hållbarhetsarbete ett område som saknas i tidigare forskning. För att skapa mer hållbara inköpsprocesser krävs således en djupare förståelse för inköparens roll i textilföretag. Denna studie syftar därmed till att undersöka inköparens roll för hållbara inköp i svenska textil- och modeföretag genom att studera hur de kan påverka hållbarhetsbeslut och vad som påverkar deras möjlighet att arbeta med hållbarhet i inköpsprocessen. Teori: Studiens teoretiska referensram bygger på Van Weeles inköpsprocessmodell, inköpsorganisationsstruktur, sustainable supply chain management (SSCM) strategier samt intressentteorin. Metod: En etnografiskt inspirerad forskningsmetod har använts då materialet samlats in genom deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt bestod materialinsamlingen av intervjuer med sju inköpare från fyra textil- och modeföretag, samt åtta veckor av observationer inom inköpsfunktionen på ett av modeföretagen. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och reducerades för att därefter analyseras genom en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att arbete med social och miljömässig hållbarhet är en pågående process inom inköp och viktigt i alla led i textil- och modeföretagen. Arbetet syns i att studien identifierar fem SSCM-verktyg som inköparna använder sig av. Däremot har både organisationen och intressenter inflytande över inköparens möjlighet att påverka beslut kring hållbarhet i inköpsprocessen. Detta innefattar inköparens frihet i organisationen att ta beslut, de mål och krav företaget har, kundens villighet att betala mer, konkurrenters strategier samt leverantörers krav och utbud. Vidare spelar även inköparens egna intresse och kunskap om hållbarhet en avgörande roll. Diskussion: Studien bidrar till forskningen genom de tre områdena: inköparens strategiska roll för implementering av hållbarhetsstrategier, inköparens möjlighet i organisationen att ta beslut samt begränsningar för inköpare att välja mer hållbara inköpsalternativ. Slutsats: Genom att ta eget ansvar kan inköparen påverka hållbarhet i samtliga delar av inköpsprocessen. Detta innefattar att aktivt tänka på hållbarhet i alla beslut de tar, vara proaktiva och använda sig av de fem identifierade SSCM-verktygen. Samtidigt behöver de parera de begränsningar som finns. För att underlätta inköparens arbete är det viktigt att textil- och modeföretagen utvecklar kompatibla mål, utbildar inköparna i hållbarhet samt förenklar de hållbara processerna. / Embracing sustainability and making strategic decisions have become increasingly important for textile companies today as the demands for social and environmental responsibility have increased. Through the role that purchasers hold and their involvement in the procurement process, they have the opportunity to influence several decisions within companies that are connected to sustainability. However, the purchaser's role in sustainability efforts within textile companies is an area that is lacking in previous research. To create more sustainable procurement processes, a deeper understanding of the purchaser's role in textile companies is therefore required. Consequently, this study aims to investigate the purchaser's role in procurement in Swedish textile and fashion companies by examining how they can influence sustainability decisions and what factors affect their ability to work on sustainability in the procurement process. Theory: The study's theoretical framework is based on Van Weele's procurement process model, procurement organisational structure, sustainable supply chain management (SSCM) strategies and the stakeholder theory. Method: An ethnographically inspired research method has been used, with data that was collected through participant observations and semi-structured interviews. In total, the data collection consisted of interviews with seven buyers from four textile and fashion companies, as well as eight weeks of observations within the purchasing function of one of the fashion companies. All interviews were recorded, transcribed, and condensed, and analysed using a thematic analysis method. Results: The study shows that working on social and environmental sustainability is an ongoing process within procurement and is crucial at all levels in textile and fashion companies. The work is evident as the study identifies five SSCM-tools that purchasers utilise. However, both the organisation and stakeholders have influence over the purchaser's role in influencing sustainability decisions in the procurement process. This encompasses the purchaser's freedom within the organisation to make decisions, the goals and requirements set by the company, the customer's willingness to pay more, competitors' strategies, as well as supplier demands and offerings. Furthermore, the purchaser's own interest and knowledge about sustainability also play a decisive role. Discussion: The study contributes to the research through three areas: the purchaser's strategic role in the implementation of sustainability strategies, the purchaser's decision-making capability within the organisation, and the limitations on purchasers in selecting more sustainable procurement alternatives. Conclusion: By taking personal responsibility, the purchaser’s can influence sustainability in the purchasing process. This includes actively thinking about sustainability in all decisions they make, being proactive and using the five identified SSCM-tools. At the same time, they need to parry the limitations that exist. In order to facilitate the buyer's work, it is important that the textile companies develop compatible goals, educate the buyers in sustainability and simplify the sustainable processes.

Media is something the public comes in contact with on a daily basis. Through numerous platforms, their overall goal is to spread information, messages, and pique interest. The power that the media has also means that they have a great influence on the public's perceptions and opinions about what is right and wrong. At the same time, social media has also become an increasingly common approach to spread information in a faster way than before.   This study aims to investigate how corporate scandals are portrayed by the media. Furthermore, this study aims to examine how the media's reporting of corporate scandals has changed over the years. The study has adopted a social constructivist research approach as the study touches on what is considered right and wrong from an ethical perspective. The study is a document study that examines three different corporate scandals based on 105 Swedish articles. Each corporate scandal has 35 articles designed in three tables. The 105 Swedish articles are news articles from various morning- and evening newspapers.  A conclusion drawn in the study is that only one of the articles refers to social media and that social media thus has a low impact on the media reporting of these scandals. This is partly due to the fact that two of the scandals investigated took place during a period where social media was not as developed as it is today, but the third is important to point out the reason why social media influence exists at the time of the scandal. Furthermore, it is also concluded that it is primarily the company management who were portrayed as the culprits by the media, and that the focus shifted from the organization in question. The absence of social media means that only traditional media sources controls the story of the corporate scandals.This is clearly shown among the articles as they focus on blaming the individuals behind the scandals in order to apply the idea of the guilty towards the innocent which piques a greater interest and thus generates more income  A proposal for further research includes examining articles internationally in order to determine how they may differ from Swedish media and also to be able to shed light on the factors behind the differences.  This study is written in swedish / Media är något allmänheten kommer i kontakt med dagligen. Via olika plattformar är deras övergripande mål primärt att sprida information, budskap, och väcka intresse. Denna makt som media behärskar innebär även att de har en stor påverkan på allmänhetens uppfattningar och åsikter kring vad som är rätt och fel. Samtidigt har även sociala medier blivit ett alltmer vanligare tillvägagångssätt för att sprida information på ett snabbare sätt än tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur olika företagsskandaler framställs i media. Vidare syftar studien även till att undersöka hur medias rapportering av företagsskandaler förändrats genom åren. Studien har antagit en socialkonstruktivistiskt forskningsansats då studien berör vad som anses rätt och fel ur ett etiskt perspektiv. Studien är en dokumentstudie som undersöker tre olika företagsskandaler utifrån 105 svenska artiklar. Varje företagsskandal har 35 artiklar utformade i varsin tabell. De 105 svenska artiklarna är nyhetsartiklar från diverse morgon – och kvällstidningar.   En slutsats som dras i studien är sociala medier och dess påverkan på medias framställning av skandaler är svag eftersom endast en av de berörda artiklarna refererar till sociala medier.  Detta beror delvis på att två av de undersökta företagsskandalerna skedde under en period där sociala medier inte var lika utvecklat i den grad som den är idag, men den tredje är viktig att poängtera av den orsaken att sociala mediers påverkan existerade vid skandalens tidpunkt. Vidare dras även slutsatsen att det primärt är företagsledningen som framställs som de skyldiga av media, och att fokuset försvann från organisationen i fråga. Sociala mediers frånvaro bland rapporteringen innebär att enbart traditionell media styr narrativet av företagsskandalerna. Detta visas tydligt bland artiklarna då de fokuserar på att skuldbelägga individerna bakom skandalerna för att kunna applicera idén om de skyldiga gentemot de oskyldiga som väcker ett större intresse och därmed genererar fler intäkter.   Ett förslag på vidare forskning inkluderar att undersöka artiklar internationellt för att kunna avgöra skillnader gentemot svensk media och även kunna belysa de faktorer som ligger bakom skillnaderna.  Studien är skriven på svenska

Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.

Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.