En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Titel: Bolags CSR-arbete och kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Stefan Högdahl & Mikael Lindqvist  Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Juni  Syfte: Forskningen kring CSR är omfattande och kan ta en mängd olika inriktningar. Denna studie studerar sambandet mellan bolags CSR och deras ESG-betyg i förhållande till deras kostnader för räntebärande skulder för att se om dessa kan ge ekonomiska fördelar. Vidare studeras även CSR-redovisningens samband uppdelat mellan okänsliga och känsliga sektorer med bolags kostnader för räntebärande skulder. Metod: Studien utgår från en kvantitativ och deduktiv utgångspunkt inom den positivistiska forskningsfilosofin. Datan är hämtad från Refinitiv Eikon och innehåller information från 2539 företag. Denna data har sedan behandlats och analyserats via IBM SPSS. Resultat och slutsats: Utifrån de genomförda regressionsanalyserna framkommer det förväntade negativa sambandet mellan CSR och skuldkostnad och hypoteserna styrks. Företag som utför ett bra CSR-arbete och erhåller ett högt ESG-betyg kan därmed enligt studiens resultat minska sin skuldkostnad genom lägre räntor. Regressionsanalyserna visade även på att företags CSR-redovisning är av större vikt inom känslig sektor. Detta kan ge en grund för företag att motivera kostnaderna för hållbarhetsarbete. Examensarbetets bidrag: Genom att undersöka sambandet mellan CSR och skuldkostnad har studien bidragit till att klargöra detta förhållande. Därmed kan företag lättare motivera ett arbete med CSR. Sambandet tyder också på att långivare är medvetna om företags CSR-arbete och tar hänsyn till det i sin riskbedömning vid sättande av räntor. Förslag till fortsatt forskning: Att långivare tar hänsyn till CSR-arbete visar sig i studien. Vidare forskning kan undersöka på vilket sätt CSR ingår som en del i riskanalysen hos dessa. Vidare forskning kan även undersöka hur stor påverkan denna ränteskillnad får på bolagens ekonomiska resultat och huruvida det är ett tillräckligt stort incitament för att satsa på CSR. / Title: Companies work with CSR and the cost of interest-bearing liabilities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Stefan Högdahl & Mikael Lindqvist Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - Juni Aim: The research on CSR is extensive and can take a wide variety of orientations. This essay studies the relationship between companies' CSR and their ESG-ratings in relation to their costs for interest-bearing liabilities to determine if these can provide financial benefits. Furthermore, the relationship between CSR accounting is also divided into insensitive and sensitive sectors with companies' costs for interest-bearing liabilities. Method: The study is based on a quantitative and deductive vantage point within the positivist research philosophy. The data is taken from Refinitiv Eikon and contains information from 2539 companies. This data was then processed and analyzed via IBM SPSS. Result and Conclusions: Based on the regression analysis carried out, the expected negative relationship between CSR and cost of debt emerges and the hypotheses are substantiated. Companies that perform good CSR work and receive a high ESG rating can thus, according to the results of the study, reduce their debt costs through lower interest rates. The regression analysis also show that companies' CSR accounting is of greater importance in the sensitive sector. This can provide a basis for companies to justify the costs of sustainability work. Contribution of the thesis: By examining the relationship between CSR and cost of debt, the study has helped to clarify this relationship. This makes it easier for companies to motivate work with CSR. The connection also indicates that lenders are aware of companies' CSR work and take this into account in their risk assessment when setting interest rates. Future research: The fact that lenders take CSR into account when setting interest rates is shown in the study. Further research can investigate the way in which CSR is included as part of their risk analysis. Further research can also examine how much impact this interest rate difference has on the companies' financial results and whether there is a sufficiently large incentive to invest in CSR.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet.   Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag.    Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats. / Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value   Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS.   Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value.   Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution.   Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.

Syfte: I takt med att hållbarhet blir allt viktigare, erhåller företagen en betydelsefull roll i arbetet för ett hållbart samhälle. Vilket medfört ett stort intresse för hur ESG-betyget påverkar de finansiella aspekterna av verksamheten i både företagsvärlden och den akademiska världen. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på välutvecklade marknader när denna relation studerats, till följd av detta riktar denna studie in sig på tillväxtmarknader. I denna kontext har institutionella faktorer bidragit till att resultaten från tidigare forskning är motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar denna relation på tillväxtmarknader. Metod: Studien har en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ metod. Med hjälp av regressionsanalyser undersöks sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar det studerade sambandet på tillväxtmarknader. Urvalet består av 2 287 företag från 19 tillväxtmarknader fördelat över 11 sektorer. Samtliga data avser år 2022 och är hämtade från Refinitiv Eikons databas. Sekundärdata har analyserats genom univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultaten antyder ett positivt samband mellan ESG-betyg och ROE, samt mellan G-betyg och finansiell prestation. Samtidigt som inget samband observeras mellan E- och S-betyg och finansiell prestation. Vidare antyder resultaten att financial slack inte påverkar relationen mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny och ökad kunskap beträffande sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Dels genom att en relativt outforskad kontext, i form av tillväxtmarknader studeras, dels då de tre dimensionerna av ESG och dess effekt på den finansiella prestationen undersöks var för sig. Förslag till framtida forskning: Med bakgrund mot studiens begränsningar föreslås att framtida forskare tillämpar en longitudinell forskningsdesign när sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation studeras, detta för att fånga upp förändringar över tid. Ett ytterligare förslag är att använda marknadsbaserade mått för att mäta finansiell prestation. / Aim: As sustainability becomes increasingly important, companies are given a significant role in the work towards a sustainable society. Which has led to a great deal of interest in how the ESG-rating affects the financial aspects of the business in the corporate community as well as in the academia. Much of the previous research has focused on developed markets when studying this relationship, as a result this study focuses on emerging markets. In this context, institutional factors have contributed to conflicting results from previous research. The purpose of the study is to investigate the relationship between ESG-score and financial performance, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. Method: The study has a deductive research approach and uses a quantitative method. Using regression analyses, the relationship between ESG-score and financial performance is examined, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. The sample consists of 2 287 companies from 19 emerging markets, operating in 11 different sectors. All data refer to the year 2022 and are retrieved from Refinitiv Eikon's database. The secondary data has been analyzed through univariate, bivariate and multivariate analysis in the statistics program IBM SPSS. Results and conclusions: The results indicate a positive relationship between ESG-score and ROE, as well as between G-score and financial performance. Meanwhile, no relationship is observed between E-, and S-score and financial performance. Furthermore, the results suggest that financial slack does not affect the relationship between ESG-score and financial performance. Contribution of the thesis: The study contributes with new and increased knowledge regarding the relationship between ESG-score and financial performance. By studying a relatively unexplored context, in the form of emerging markets, and by examining the three dimensions of ESG and its effect on financial performance individually. Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested that future researchers apply a longitudinal study design when investigating the relationship between ESG-score and financial performance, so that changes over time can be observed. Another suggestion is to use market-based key ratios to measure financial performance.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.