Diss. Göteborg : Univ., 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Invandrarnas integration har alltid varit ett viktigt ämne i det svenska samhället. För att lyckas med integration finns det olika vägar och åsikter. Syftet med denna uppsats är att belysa etablerade invandrares perspektiv om vilka faktorer som bidrar till, respektive försvårar integrationen i det svenska samhället. Studien är kvalitativ, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och analyserades senare genom en tematisk analysmetod. Den teoretiska referensramen består av Diaz integrationsmodell samt tidigare forskning. Resultatet visar på att språk är huvudnyckeln till integration i samhället, samtidigt som det kan vara det största hindret för integration. Det kan trots allt övervinnas med vilja och motivation. Den andra största faktorn för invandrarnas integration är arbete. Arbete leder till god ekonomi och delaktighet i samhället. Arbete kan även ge upphov till ett större socialt nätverk, vilket vidare är en plattform för individen att lära sig samhällets normer och värderingar.

<p>Summary</p><p>The numbers of students in higher education with foreign background are still lower than expected. The universities around the country are increasingly committed to attract students among this group. Many of investments and researches have been done to explore new approaches. There is need to understand how students evaluate their choices. These studies will help marketing the educations which are more responsive to student's expectations. I based my investigation to three university students. The major focus concerned the factors which affect the choices in getting into the higher educations for students with foreign backgrounds. In a qualitative method I interviewed three Kurdish students in age group under 25 years old. The results showed that the attitude of parents, environment, language, independent life style and the personal ambitions are among the main decision making factors. It is believed that the characteristics of native culture, independent life style and personal ambitions are positive factors. Nevertheless the language difficulty can create obstacle for many students as well.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Andelen studenter med utländsk bakgrund på högre utbildning är fortfarande underrepresenterad. Universitet och högskolor runt om i landet satsar allt mer på att rekrytera studenter bland dessa grupper. Allt mer investeras i forskning på den arenan. Man vill få kunskap om hur studenter utvärderar sina val. Genom att får reda på dessa kunskaper kan man marknadsföra utbildningar som lever upp till gymnasisternas förväntningar. I studien har jag undersökt tre ungdomar som studerar på universitet. Syftet med undersökningen var att studera de faktorer som underlättar för ungdomar med utländsk bakgrund att komma in på högre utbildning. I en kvalitativ undersökning har jag intervjuat tre kvinnliga kurdiska studenter i årskullar under 25 år. Resultatet visar att föräldrarnas inställning och attityd, miljö, språk, självständighet och ungdomarnas egna ambitioner är faktorer som har sina effekter. Det tycks att hemkulturen med sin inställning och sitt krav, självständighet och ungdomarnas ambition är underlättande faktorer, men att språksvårighet och utanförskap kan utgöra hinder för många.</p>

Summary The numbers of students in higher education with foreign background are still lower than expected. The universities around the country are increasingly committed to attract students among this group. Many of investments and researches have been done to explore new approaches. There is need to understand how students evaluate their choices. These studies will help marketing the educations which are more responsive to student's expectations. I based my investigation to three university students. The major focus concerned the factors which affect the choices in getting into the higher educations for students with foreign backgrounds. In a qualitative method I interviewed three Kurdish students in age group under 25 years old. The results showed that the attitude of parents, environment, language, independent life style and the personal ambitions are among the main decision making factors. It is believed that the characteristics of native culture, independent life style and personal ambitions are positive factors. Nevertheless the language difficulty can create obstacle for many students as well. / Sammanfattning Andelen studenter med utländsk bakgrund på högre utbildning är fortfarande underrepresenterad. Universitet och högskolor runt om i landet satsar allt mer på att rekrytera studenter bland dessa grupper. Allt mer investeras i forskning på den arenan. Man vill få kunskap om hur studenter utvärderar sina val. Genom att får reda på dessa kunskaper kan man marknadsföra utbildningar som lever upp till gymnasisternas förväntningar. I studien har jag undersökt tre ungdomar som studerar på universitet. Syftet med undersökningen var att studera de faktorer som underlättar för ungdomar med utländsk bakgrund att komma in på högre utbildning. I en kvalitativ undersökning har jag intervjuat tre kvinnliga kurdiska studenter i årskullar under 25 år. Resultatet visar att föräldrarnas inställning och attityd, miljö, språk, självständighet och ungdomarnas egna ambitioner är faktorer som har sina effekter. Det tycks att hemkulturen med sin inställning och sitt krav, självständighet och ungdomarnas ambition är underlättande faktorer, men att språksvårighet och utanförskap kan utgöra hinder för många.

The main purpose of this study is to gain a better understanding of how first and second generation immigrants from former Yugoslavia experience and precive their national identity. Furthermore to understand differences and similarities between first-generation and second-generation immigrants based on inbetweenship. Previous research has shown that people with one or more cultural backgrunds tend to develop more fluid identity in comparson to people who only have one cultural backgrund. Furthermore, previous research has also shown that people with immigrant background or a multi-ethnic background tend to end up in betweenship, to greater extent. To achieve the study`s purpose and answer the research questions I have chosen to conduct a qualitative interview study based on semi-structured interviews with first and second generation immigrants from former Yugoslavia living in Sweden. The theories used in the study to analyze the result were inbetweenship and national identity as a grounded conceptual definition.  The results showed that first-generation immigrants from former Yugoslavia did not perceive themselves as Swedes, but in all cases referred to their ethnic origin when speaking about their national identity and identity perception. The results also showed that second-generation immigrants partly experienced their identity in similar way. However, second-generation immigrants tended to experience their identity as Swedish and not in relation to their ethnic origin in half of the cases.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ metod få en förståelse till vilka strategier invandrare väljer att använda sig utav för att etablera sitt liv i ett nytt land. Frågeställningarna i denna studie är: Hur upplevs förändringsprocessen från flyktingskap till etablering i ett nytt samhälle? Vilka utmaningar upplever människor i dessa processer?

<p>Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan. En del av föräldrarna tyckte även att språket och de många frågor som förskolepersonalen ställde kring deras religion utgjorde en svårighet i mötet med den svenska förskolan. Oron att förlora sina barn totalt till den svenska kulturen och att barnen ofta hamnade i kläm mellan den egna och den svenska kulturen fanns också där bland föräldrarna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter. Uppsatsens intervjuer visar att muslimska kvinnor bemöts diskriminerande och fördomsfullt i vardagen. De fördomar som orsakar detta kan skapas eller förstärkas av mediernas framställning.</p>