Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index. Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi. Vi har studerat portföljernas värdeutveckling under perioden september 2003 till december 2011 för att se om portföljernas olika likviditet påverkar avkastningen. Genom regressionsanalyser där aktieomsättningshastighet, betavärde samt storleken använts som oberoende variabler har vi försökt förklara portföljernas överavkastning mot AFGX. Resultat: Vi har kommit fram till att det inte existerar någon likviditetspremie på Stockholmsbörsen under vår valda undersökningsperiod. Det samma gäller under uppåt- respektive nedåtgående marknadstrend. Det enda fallet där en mer illikvid portfölj presterar bäst är under januari månad. / Background: Earlier studies have concluded that there is a connection between a stock’s liquidity and its yield. Proof of this connection has mainly been found on foreign stock exchanges. On the Swedish stock market, earlier studies have concluded that this connection may not exist. The authors therefore intend to do a liquidity study on the Swedish stock market on a partly new time period to see whether this liquidity premium exists or not. Aim: The aim with this study is to investigate if there is a possibility to achieve a higher yield by investing in a portfolio consisting of relatively illiquid stocks contrary a portfolio with highly liquid stocks. We also want to investigate if the factors: liquidity, beta value and company size have a significant impact on the portfolios possible excess return in relation to an appropriate index. Completion: In this study, the authors have constructed three different portfolios consisting of ten stocks, each which represent the least, middle, and highest liquid stocks according to our liquidity measure. This measure has a one-month lag to make it possible to use as an active investment strategy. The authors have studied the portfolios growth during the period September 2003 to December 2011 to investigate if the difference in liquidity has any impact on the return. Through regression analysis, where stock turnover ratio, beta value and company size has been used as independent variables, the study tries to explain the portfolios excess return over the AFGX index. Results: The study concludes that there is no significant liquidity premium during our chosen time period. The same conclusion is drawn on the sub-periods with both an up going and down going market trend. The only period during which an illiquid portfolio outperforms a liquid portfolio is during the month of January.

Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebär att det inte går att utnyttja systematiska avvikelser på marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare använder sig av för att generera överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning. Genomförande: Teori inom området har byggt upp en grundförståelse för problemet, empiri har sedan hämtats från de olika företagen för att få fram EV/EBITDA-multiplar till de ingående portföljerna i studien. Aktiekurser har även inhämtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jämförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen. Resultat: Av resultatet framkommer att det går att utnyttja en investeringsstrategi där investering görs i låga EV/EBITDA-multiplar. Effekten är tydlig på hela Stockholmsbörsen, samt i två av de undersökta branscherna, sällanköpsvaror och tillverkningsindustrin. Det spelar ingen roll vilken riskpreferens investeraren har då portföljer med låga multiplar genererar högst avkastning och även innehåller lägst betavärde. / Background: The efficient market hypothesis alleges that an investor cannot systematically earn excess return. However there are established investment strategies that are being used in the stock market to obtain this excess return Aim: The aim of the thesis is to examine if it is possible to earn excess returns by investing in companies that indicate a low or high EV/EBITDA multiple. The variables industry and risk will also be examined with the possible presence of an investment strategy where excess return can be obtained as a base. Completion: Theory within the field has built an understanding of the problem, empirics have then been gathered to obtain EV/EBITDA multiples and stock prices to perform the study. Portfolios of high and low multiples have been composed to analyze the result. The result has been compared to the development of the OMXSPI index and to the risk adjusted return for the portfolios. Result: The result shows that an investment strategy where investments are made in a low EV/EBITDA-multiple can be used to earn excess return on the Swedish stock market. The effect is most present at the Stockholm stock exchange and in the manufacturing industry and industry for durable goods. The investors risk aversion does not affect the decision, thus low multiples generate the highest return with the lowest beta value.

Bakgrund: Den effektiva marknadshypotesen är ett vida accepterat begrepp inom den finansiella sfären men trots sin centrala roll har den fått motstå mycket kritik. Ett flertal anomalier har identifierats vilka är en kritik till marknadens effektivitet. I takt med anomaliernas framväxt har intresset för investeringsstrategier ökat. Går det att generera en överavkastning genom en förbestämd strategi där marknadens ineffektivitet utnyttjas? Vi finner det därför av intresse att studera Greenblatts (2010) Magic Formula och om det är möjligt att generera en överavkastning genom att tillämpa investeringsstrategin. Syfte: Studien syfte är att analysera huruvida investeringsstrategin Magic Formula kan generera överavkastning jämfört med den globala aktiemarknaden samt om det föreligger några prestationsskillnader mellan de olika europeiska aktiemarknaderna. Vidare ämnar studien analysera hur ombalanseringsfrekvensen samt val av tidsperiod påverkar Magic Formula-portföljens avkastning. Metod: För att genomföra studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats använts. Det har genomförts en tidsserieundersökning där portföljer har konstruerats och analyserats baserat på dess avkastning och risk som statistiskt säkerställts genom parvisa t-test samt regressioner. Studien har genomförts på den europeiska marknaden under tidsperioden 2007-04-01 till 2017-04-01. Slutsats: Av 18 Magic Formula-portföljer presterar 14 portföljer sämre än jämförelseindex, sett till årliga medelavkastning samt total avkastning. Tre av de 14 portföljerna gav en signifikant lägre avkastning. Finanskrisen hade stor påverkan på resultaten. Exkluderas denna tidsperiod presterade endast 11 portföljer sämre, dock utan statistisk signifikans i resultaten. Studie har även funnit att en längre tidsperiod mellan ombalanseringarna tenderar att generera en högre avkastning. / Background: The efficient market hypothesis is a widely spread concept throughout the financial sphere, but despite of its central roll it have had to withstand a lot of criticism. Anomalies have been identified which are a criticism against the markets efficiency. The interest of investment strategies has grown as of the emergence of the anomalies. Is it possible to generate abnormal returns through a pre-determined strategy, where the market inefficiency is exploited? We therefore find it interesting to study Greenblatt’s (2010) Magic Formula and if it is possible to generate abnormal returns by implementing the investment strategy. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether the investment strategy Magic Formula can generate abnormal returns compared with the global stock market, and if it is possible to identify any performance differences between the European stock markets. Furthermore, the study aims to analyze how the re-balancing frequency and the time period effects returns from the Magic Formula. Methodology: To implement the study we have used a quantitative strategy with a deductive design. We have implemented a time series analysis where portfolios have been constructed and analyzed based on its return and risk. The results have been statistically tested through pairwise t-tests and regressions. The study is conducted on the European market from 2007-04-01 to 2017-04-01. Conclusion: 14 of the 18 Magic Formula portfolios have performed worse than the benchmark, according to annual average return and total return. Three of the 14 portfolios have had a significant lower return. The financial crisis affected the results greatly. If we excluded this time period only 11 portfolios performed worse, however without statistical support behind the results. Our results also suggest that a less frequent re-balancing of the portfolio generates higher return than a more frequent re-balancing.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

Denna uppsats undersöker om två olika momentumstrategier applicerat på mindre bolag i Sverige kan generera överavkastning. Momentumstrategier är investeringsstrategier som bygger på historisk prisdata och enligt den effektiva marknadshypotesen ska dessa inte kunna ge en överavkastning på en svagt effektiv marknad. Flertalet studier har dock hittat bevis för att dessa fungerar, och även att momentumavkastningen ofta är större för mindre bolag än stora bolag. Studiens urval är samtliga bolag som är noterade på NASDAQ Stockholm under tidsperioden 2007-2016. Vi följer Fama och Frenchs (2008) storleksdefinitioner och sorterar in bolagen i tre kategorier efter deras börsvärde (stora, små och mikrobolag) och vi bygger sedan portföljer med bolagen som kategoriseras som små. Portföljernas avkastning riskjusteras med Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell. Studien finner att ingen av momentumstrategierna genererar en statistiskt signifikant överavkastning på den svenska marknaden under perioden.

No description available.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Bakgrund: Det finns olika investeringsstrategier som investerare kan använda sig av, att investera i låga multiplar är en strategi som har studerats väl. Genom att använda sig av låga multiplar kan investerare finna undervärderade bolag som på sikt genererar en överavkastning gentemot marknaden.  Syfte: Studiens syfte är att analysera hur väl P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA och EV/S multiplarna skulle kunna appliceras som investeringsstrategi på Stockholmsbörsen. Vidare ämnar studien åt att analysera om det är möjligt att generera en högre avkastning än vad indexet OMXSPI har avkastat under tidsperioden 2008-2018. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsstrategi där två portföljer för respektive multipel har sammanställts. Portföljerna viktas om årligen och både den verkliga och den ackumulerade avkastningen beräknas fram. Vidare utvärderas portföljerna enligt utvärderingsmåtten Sharpekvot, M^2, Treynorkvot och Jensens Alpha. Resultat: Investeringsstrategin är implementerbar för tre av sex multiplar. Låga P/B, EV/EBIT och EV/EBITDA genererade en överavkastning och slog både index samt respektive hög portfölj. Medan för de resterande multiplarna P/E, P/S och EV/S resulterade det i att investeringsstrategin inte är implementerbar. EV/S hade den högsta riskjusterade överavkastning och presterade bäst av samtliga sex multiplar. Studieresultatet för samtliga multiplar kan statistiskt säkerställas med en signifikansnivå på 5%. Den månatliga portföljavkastningen är inte slumpmässig, utan marknadsavkastningen har en viss påverkan. / Background: There are several investment strategies investors can use, where the strategy to invest in low multiples is well studied. By using low multiples investors can find undervalued companies to generate an excess return. Previous studies have been focusing on the P/E and EV/EBITDA- multiples, and not as much on other used multiples in relative valuation. Therefore an interest exists to also analyze multiples such as P/B, P/S, EV/EBIT and EV/S. Purpose: The study’s purpose is to analyze how well the multiples P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA and EV/S can be applied as an investment strategy in the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the study aim to analyze the possibility to generate a higher return than the index OMXSPI during the time period 2008-2018. Method: The study uses a quantitative research strategy, where two portfolios for each multiple has been created. The portfolio has been reinvested once a year, both the real and accumulated return was calculated. Also, the portfolios’ performance has been evaluated by adjusting it to risk by using the Sharpe ratio, M^2 , Treynor ratio and Jensen’s Alpha. Result: The investment strategy can be implemented for three of six multiples. The low P/B, EV/EBIT and EV/EBITDA generated a higher return than both index and their respective high portfolio. The other multiples P/E, P/S and EV/S cannot be used as an investment strategy. The high EV/S portfolio had the highest risk adjusted excess return meanwhile P/S had the highest accumulated return. The result of all multiples has been found to be statistically significant, therefore the market return has an effect on the portfolios’ monthly return.

Bakgrund: Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH). Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation. Slutsats: Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX). Så kallade värdebolag, det vill säga bolag med låga värden på P/BV-, P/E- och P/S-talen, är de som genererat högstavkastning. / Background: The small firm-effect was first demonstrated by Banz (1981) and Reinganum (1981) who found that small caps generated higher returns than large companies during the same period. The effect also seemed stable over time, which is not compatible with the Capital Asset Pricing Model (CAPM) and the efficient market hypothesis (EMH). Aim: The purpose of this study is to examine whether there is any evidence of a small firm-effect on Nasdaq OMX Stockholm and whether it in such case has been constant over the study period. Furthermore, the study aims to examine whether relative valuation of small caps can be successfully used to generate excess returns. Methodology: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The required data is collected and compiled and then used to create portfolios which are then studied and analyzed based on their respective performance. Results: The study has not been able to detect a small firm-effect throughout the study period. During the boom, however, a small firm-effect could be detected. Furthermore, this study has shown that relative valuation of small caps generates both absolute and risk adjusted excess returns compared to the market index (AFGX). So called value stocks, companies with low values on the P/BV, P/E and P/S multiples, are the ones that generated the highest returns.

Background: Investing in stocks seems to be more widespread than ever. The question is whether there are strategies that mean that investors systematically and over a longer period of time can generate excess returns. Proponents of the efficient market hypothesis believe that this is not possible as a higher return than the market is obtained only as a result of fortuity or a higher risk-taking. In contrast, there are those who believe that investment strategies, by exploiting market inefficiencies, can generate excess returns. This study examines whether this is possible by applying an investment strategy based on theoretically derived multiples. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether an investment strategy based on theoretically derived multiples can generate excess returns by identifying mispricings in the Swedish stock market. Methodology: This study has been conducted with a quantitative research method and deductive approach to be able to achieve the purpose of the study. The study's measurement period extends from 2007-2022 and is limited to companies that have been listed on the OMX Stockholm Large Cap. During the measurement period, the investment strategy has been applied with three different investment horizons for the multiples P/E, P/BV, EV/EBITDA and EV/S. To examine the strategy's ability to generate excess returns, the return and risk of constructed portfolios have been analyzed in relation to OMXSPI. Result: The results of the study show that the strategy should be applied with a longer investment horizon. All portfolios with an investment horizon of one or three years have generated a higher return than the study's benchmark index. The strategy thus seems to be able to generate excess returns, even though the results indicate that it works better during periods of upturn in the market. As the proportion of shares developed in line with the forecast was over 50% for all multiples, the excess return also seems to be explained by the fact that the strategy works well for identifying mispricings.