Elementary teachers at a school in the southeastern United States received iPads and iPad training to improve teaching and learning in the content subject areas. Despite the iPad training provided by district technology personnel, teachers expressed a need for more content-specific training. Teachers need adequate and appropriate professional development to assist in preparing integrated computer-based technology instruction to increase student academic achievement. The purpose of this qualitative bounded case study was to explore the descriptions of 10 purposely selected 4th and 5th grade teachers who used iPads in content subjects and 1 instructional technology facilitator who provided district iPad training regarding the district's iPad professional development and implementation in instruction. The theoretical support for this study was the technological pedagogical content knowledge framework that provided an interaction among technology, pedagogy, and content knowledge. Data were collected from face-to-face interviews and lesson plans. Inductive analysis was used with hand coding to discover themes. Teachers recognized the need for ongoing professional development and collaboration with colleagues to create content-specific iPad integrated lessons. Based on these findings, a project was designed to provide teachers with a 3-day professional development to include modeled lessons, collaboration with colleagues, a shared Google Drive folder, and a schedule for ongoing professional development. These endeavors may promote positive social change by providing ongoing content-specific iPad professional development for elementary teachers that could improve computer-based technology instruction and student learning in content subject areas.

Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.

Studiens syfte är att undersöka sju tillfrågade lärares förutsättningar, gällande tillgång och kompetens, för användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och vidare att undersöka dessa lärares användning av digitala verktyg och lärarnas inställning till digitala verktyg, utifrån hur lärarna ser på verktygens inverkan på språkinlärningen. Studien har en kvalitativ ansats med en metodkombination innehållande semistrukturerade intervjuer med sju informanter och två observationer. Resultatet visar lärares varierande förutsättningar, användning och inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen. Studiens slutsats är att oavsett hur stor tillgång skolor har till digitala verktyg framgår det ur informanternas svar att kompetensen hos läraren är betydelsefull i arbetet med digitala verktyg. Informanterna anser även att det är viktigt att lärare använder sig av digitala verktyg, men att det samtidigt bör finnas en variation med andra arbetssätt och även att digitala verktyg används meningsfullt och att det främjar elevernas kunskapsutveckling.

Inledning Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads. Metod Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi. Resultat Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.

Visual Activity Schedules (VAS) are tools that present an abstract concept, such as time, in a more concrete and manageable form. VAS allow students to anticipate upcoming events and activities, develop an understanding of time, and facilitate the ability to predict change. Prior investigations have used VAS to increase on-task behavior while enhancing the student's ability to independently make transitions from one activity to another and are particularly appropriate as they capitalize on the visual strengths exhibited by many students with autism. Mobile devices such as the iPad are becoming a tool for teaching students with disabilities, and research is currently underway to determine the effectiveness of specific applications on student performance. This research examined the impact of VAS delivered via the iPad, compared to a paper-based VAS, on the percentage of on-task behavior and median transition time for students with autism spectrum disorder (ASD) during academic center activities in an inclusive classroom setting. An alternating-treatment, single-subject research design was used to determine whether a divergence exists between the paper-based VAS and the iPad VAS. This study included three student participants who (a) had a diagnosis of ASD as stated on the Individualized Education Plan (IEP), (b) were in grade level K-1, (c) received instruction through Language Arts activity centers taught within one classroom, and (d) had difficulty with independent on-task behavior as reported by the participant's teacher. Visual analysis of the data for on-task behavior revealed mixed results. Student 1 had a divergence between on-task behavior, with the paper-based VAS being a superior treatment condition to the iPad VAS 80% of the time. Student 2 also had a divergence between percentage of on-task behavior, with the iPad VAS being a superior treatment condition to the paper-based VAS 80% of the time. Student 3 had no clear divergence in percentage of on-task behavior between the iPad VAS and the paper-based VAS. All three participants had highly variable baseline and intervention data for transition time with a level stability range of 20% to 60%. Student 1 and Student 3 had no clear difference in transition time when comparing the paper-based VAS to the iPad VAS. Student 2 had a divergence in transition time data between the iPad VAS and the paper-based VAS, with the paper-based VAS being a superior treatment condition 90% of the time.

För att ge lärare på fritidshemmet ökad kunskap kring hur arbetet med digitala verktyg kan se ut, har iPads använts i denna studie för att öka motivationen till matematik bland elever på fritidshemmet. Studien grundar sig i en aktionsforskningsansats och en aktion har genomförts på ett fritidshem. Aktionen har inneburit en workshop med sju matematiska appar, samt en testperiod under fem veckor där eleverna fått möjlighet att arbeta med apparna. Fyra fritidslärare har intervjuats, två gånger var. Sammanlagt åtta intervjuer har genomförts, fyra nulägesintervjuer före aktionen och fyra utvärderingsintervjuer efter aktionen. De fyra fritidslärarna som intervjuats medverkar i aktionsforskningen och intervjuerna är genomförda på det fritidshem där aktionsforskningen utförs. Samtliga lärare arbetar på det fritidshem där studien genomförts. Aktionsforskningen resulterade i ökade frivilliga matematiska aktiviteter på fritidshemmet bland eleverna samt ett en ökad kunskap och trygghet bland fritidslärarna om hur användandet av digitala verktyg kan se ut. / To give teachers in after-school programs increased knowledge about activities involving digital tools, this study is using iPads to increase students’ motivation to work with mathematics in the after-school program. The study is based on action research and an action has been made in an after-school program. In this action, a workshop, involving seven mathematical apps, has been made, and during a test period of five weeks, the students had the opportunity to work with the apps. Four after-school teachers have been interviewed, two times each. A total of eight interviews have been made, four interviews to analyse the present situation before the action and four interviews to analyse the outcome of the action. The four teachers, being interviewed, is included in the action research and the interviews are being carried out in the after-school program where the action research takes place. All the teachers are working in the after-school program where this research has been made. The action research resulted in increased volunteered mathematical activities among the students. The research also resulted in increased knowledge and confidence among the teachers about the using of digital tools in education.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka ”pedagogers förhållningssätt till iPads och hur de använder dessa i förskoleverksamheten”. Forskningsfrågorna som vi utgår från är ”hur beskriver pedagoger sitt eget förhållningssätt till iPads?” samt ”hur används iPads i förskoleverksamheten? ”Under vår studietid har vi upplevt den framfart som arbetet med digitala verktyg, främst iPads, haft. Genom erfarenheter och observationer som vi har gjort under vår VFU har vi kunnat identifiera att arbetet med iPads brister då många pedagoger på våra VFU-platser uttryckt att de saknar kompetens och därför prioriterar annat. Då den kommande revideringen av förskolans läroplan innehåller nya mål gällande bland annat digitala verktyg anser vi att det är relevant att undersöka detta område. För att kunna undersöka användning och förhållningssätt till iPads i förskolan valde vi att använda en kvalitativ metod i form av intervju med öppna frågor. Vi valde denna metod då vi ville få ett så brett helhetsperspektiv som möjligt samt för att pedagogerna skulle få möjlighet att svara med sina egna ord. Vår studie genomfördes på fyra olika förskolor i samma kommun, två av förskolorna var privata och två var kommunala. Det var sammanlagt 13 respondenter som medverkade varav fem var förskollärare, sex var barnskötare samt två var resurspersoner. Resultatet som vår studie gav oss kunde vi dela upp i olika teman. Dessa teman är: Hur iPads används, vilket förhållningssätt och vilken samsyn som finns i arbetslaget, det nya målet i förskolans läroplan samt hinder mot ett pedagogiskt arbete med iPads enligt respondenterna. Sammanfattningsvis visade resultatet att iPads används sparsamt på de flesta förskolor i vår undersökning. Svaren visar att respondenterna tror att detta beror på tidsbrist samt brist på resurser i form av tillgång till iPads. iPads användes mest av pedagogerna som deras arbetsverktyg där de dokumenterar, checkar in och ut barn, mejlar etc. och inte så mycket tillsammans med barnen. I de arbetslag som vi har undersökt fanns det nästan ingen samsyn men däremot upplevde sig vissa ha ett gemensamt förhållningssätt gällande arbetet med iPads. Nästan alla respondenter hade en medvetenhet om att det skulle bli ett nytt mål i läroplanen som handlar om digitala verktyg, men många var skeptiska till förändringen. Många respondenter beskrev även vissa hinder som de upplevde som problematiska för att kunna utföra sitt arbete på det sätt de önskat. Några av dessa hinder var tidsbrist, brist på resurser, stora barngrupper, dåligt stöd från chef samt brist på kompetensutveckling.

The present study investigated the effects of learning from an iPad® to real-world skills for children with autism spectrum disorder (ASD). Research has demonstrated that for some children with ASD, electronic media such as an iPad® is highly motivating, highly preferred, and increasing in popularity in homes and in classrooms (Chen & Bernard-Opitz, 1993; Rideout, 2017; Shane & Albert, 2008). Because academic skills are often difficult for children with ASD due to problems with motivation, the current study used the motivating features of iPad® apps to teach real-world academic skills to children with ASD, with the hypothesis that skills would generalize to real-life. The current study used a multiple baseline design across 7 children (6 boys and 1 girl, ages 4-12) with ASD to assess the efficacy of an intervention using iPad® apps on teaching academic skills and the generalization of these learned skills. Baseline measures tested skills both on and off the iPad®, followed by an iPad®-only intervention. In the generalization phase, correct responding increased in comparison to baseline probes for five of the six participants who met mastery criterion during the iPad® intervention. Four participants generalized skills at higher than baseline levels to real-life probes after iPad® Intervention, and one after Booster iPad® Intervention sessions.

In this study, pupils’ use of tablet computers is compared with the use of dictionaries. The goal is to find out if tablet computers or dictionaries are better, when helping pupils to understand a text. The purpose is also to investigate if one or the other has more effect on the pupils’ memory when they, in writing, are asked to retell the text one week later. Furthermore, this study investigates how the teacher can influence their motivation to learn. The pupils who took part in the study are learning German in the ninth grade in two different Swedish schools. Two different tests were conducted. In the first one, the pupils were divided into two groups and in the second one, only those who used tablet computers participated. The first test shows that the results did not differ much between the groups. The other test, on the other hand, shows that the teacher can influence the motivation of the pupils and so the results. The conclusion of this study is that neither tablet computers nor dictionaries had more effect on the pupils’ memory. However what did have an effect, regarding to motivate the pupils’ learning, is how the task was presented by the teacher. This study also shows that the pupils need to be taught how to use digital educational materials in order to learn the best way.

The purpose of this study was to examine the impact of a 1:1 iPad initiative on student engagement in the classroom, as perceived by students. The design of this case study consisted of a purposeful sample of six, 5th grade students from a suburban elementary school in North Central Texas who participated in surveys, individual interviews, and focus group discussions. Two research questions guided this study: (1) How do elementary school students perceive they are authentically engaged when using iPads in the classroom? (2) What types of instructional strategies do elementary school students perceive to be most relevant and meaningful? Data collected to answer the research questions was analyzed using thematic analysis, which entailed identifying recurring themes within the data, comparing, coding, combining, and then reporting them. The findings from the research suggested that 1:1 initiatives can foster engaging learning experiences that are meaningful to students and that the iPad provided students a more personalized learning experience which had a positive effect on their engagement. Additional findings disclosed that the type of assignments and schoolwork that students were able to do with the iPad also positively impacted their engagement and interest in the content and their learning. The conclusions reached in this study also supported findings from other studies on 1:1 programs and student engagement.