Sammanfattning Häktning och restriktioner utgör tvångsingripanden i den enskildes rättsliga sfär och är de mest ingripande personella tvångsmedlen som kan tillämpas mot misstänkta. Detta återspeglas i de misstänktas uppfattning om tvångsmedlen och i deras psykiska hälsa. Skyddet mot att utsättas för dessa ingripanden regleras i lagbestämmelser avseende grundläggande fri- och rättigheter. Tillämpning av dessa tvångsmedel får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och de får vidare inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet som föranlett dem. I uppsatsen har det diskuterats om de rådande förhållandena på häktena kan anses vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta har besvarats nekande, främst med hänsyn till den slentrianmässiga tillämpningen som sker och den isolering som de misstänkta utsätts för. Det intressanta i sammanhanget är den psykologiska studie som gjorts av Kriminalvården som visar på att var fjärde häktad med restriktioner och var femte utan restriktioner lider av psykisk ohälsa.[1] Att det inte är så stor skillnad på hur de häktade med respektive utan restriktioner mår, talar för att häktning i sig är skadligt för den enskilde och blir farligare för hälsan om de utsätts för isolering.      Uppsatsen har även behandlat olika alternativ till häktning samt utrett hur man kan få kortare häktningstider och färre restriktioner och vidare redogjort för förslag på hur författaren anser att den rådande situationen kan förbättras. Det konstateras att den internationella kritik som har framförts är befogad och att det vetenskapligt är bevisat att de häktades psykiska hälsa försämras av häktning och isolering, vilket är svårt att försvara ur ett rättssäkerhetsperspektiv eftersom de misstänktas förmåga att försvara sig i rättegången försämras. Detta innebär således att det kontradiktoriska förfarandet, som fastställer att det i brottmål ska vara fråga om två jämlika parter, sätts ur spel.      Problematiken med häktning och restriktioner har även uppmärksammats av regeringen, som i skrivande stund tillsatt tre utredningar, för att utreda gällande rätt i praktiken och för att utreda hur rättsläget kan förbättras för att ligga mer i linje med Sveriges internationella åtaganden. Det kommer dock dröja ett par år innan en redogörelse för vad som kan komma att ändras läggs fram. Det kommer bli väldigt intressant att se vad dessa utredningar kommer fram till samt om det kommer ske en totalreform av häktningsreglerna i RB. Sammanfattningsvis kan det sägas att den internationella kritiken är befogad och att det återstår en hel del att göra för att det svenska häktningssystemet ska uppfylla Sveriges internationella åtaganden. [1] Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.

Detta examensarbete, på uppdrag av Atlas Copco Rock Drills AB, syftar till att kartlägga de problem gällande vibrationer som finns och uppstår vid användandet av produkten Scaletec MC och komma med förslag till lösningar på ett nytt system som bättre hanterar vibrationer än det befintliga. Lösningarna är avgränsade till hytten och hyttens koppling mot ramen. Kartläggningen av Scaletec MC visade att den största problemskaparen är den långa bommen med den tunga hydraulhammaren framtill. Den skapar rörelse i hytten både vid skrotning och vid transport. Vid transport är även den odämpade stolen, de ojämna vägarna och det faktum att axlarna är stela ett stort problem som genererar helkroppsvibrationer hos operatören. Konceptfasen fokuserade på att hitta en robust och kompakt konstruktion som med rätt val av frihetsgrader skulle kunna lösa de existerande problemen med vibrationer. Arbetet resulterade i två lösningar som på ett kontrollerat sätt hanterar de vibrationer som uppstår vid skrotning och transport. Det ena konceptet syftar till att åtgärda de brister dagens system besitter medan det andra även är anpassat för att hantera större vibrationsnivåer. / The aim of this thesis, commissioned by Atlas Copco Rock Drills AB, is to investigate the vibration problems concerning the Scaletec MC and give proposals on new concept solutions that improve the handling of the vibration problems. The solutions are limited to the cabin and the cabins connection to the frame. The conclusion tells us that the most important issue is the long reaching boom with the hydraulic hammer attached to it. This assembly creates movements in the cabin during scaling and transportation. The non-damped transportation chair, the rough roads and the stiff axles are also factors that create problems with whole body vibrations. The concept phase focused on finding a robust and compact design that, with the correct degree of freedoms, reduces the influence of the vibrations. The result consists of two solutions, both controlling and managing the existing vibrations. The first solution focuses on the flaws that the existing system possesses and the other is designed to handle greater vibration levels.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp. Vikten av att personalen såg föräldrarna framkom och brister fanns gällande information och kommunikation. Information kring avlastning, planering och sysselsättning saknades. Isoleringsrummen beskrevs som sterila och saknade värme och hemtrevnad. Sysselsättning bidrog till att underlätta isoleringen men föräldrarna tyckte ändå det var svårt att underhålla barnen. Föräldrarna kände sig instängda då de inte kunde lämna rummet vilket bidrog till oro och tankar kring barnets hälsa. Avlastningen som föräldrarna fick varierade och stöd var betydelsefullt. Vidare forskning om avlastningens betydelse samt hur personalen kan förändra föräldrars upplevelse av att känna sig besvärliga skulle kunna vara till nytta för föräldrar, barn och personal och frambringa nya rutiner. / To be a parent of a child who is being cared for in hospital is complicated and difficult and affects each parent differently. Isolation can cause stress to the parents and lead to a further need for control, information and communication. The purpose of this study was to describe how parents experienced staying in a hospital isolation room with their children when the children were being cared for in hospital. The study has a descriptive qualitative design. The study showed that the parents felt awkward and worried about asking for help when they needed it. The parents placed an importance on being seen by the staff and there was a lack of information and communication. There was no information available about how to receive help, the planning process and also how to keep oneself occupied. The isolation rooms were described as sterile, cold and lacking a homely feel. Having something to do made the isolation easier to cope with however the parents still found it difficult to keep the children entertained. The parents felt trapped when they were not able to leave the room which resulted in a constant focus on the health of the child and this in turn led to an increased anxiety level. The level of help given to the parents varied and support was considered important. Further research into the importance of help available for parents, as well as how staff members could change the awkwardness parents feel, would be useful for parents, children and staff members, and may encourage new routines.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier. Följaktligen är isolering och vård genom avdelad personal, så kallat kohortvård, delar av dessa handlingsplaner för MRSA bärande patienter på vårdavdelningar. Utifrån ett omvårdnadsperspektiv blev författarna nyfikna över det aktuella kunskapsläget gällande patienters upplevelse av att bära på MRSA, både på sjukhus och i sina vardagliga liv. Syfte: Syftet med arbetet var att utforska patienters upplevelser av att vara bärare av MRSA, genom att granska tidigare forskning. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten bestod av tre kategorier, som i sin tur bestod av vardera två underkategorier. Kategorin påverkan av MRSA bestod av underkategorierna mental påverkan och fysiska symtom. Kategorin förståelse bestod av underkategorierna kunskap och information. Slutligen bestod kategorin isolering av underkategorierna isolering på sjukhuset och relationellt. Slutsats och klinisk betydelse: Att vara MRSA bärare orsakade ofta negativa känslor, som även uppstod till följd av isoleringen och omgivningens avhållsamma beteende. Patienterna hade ofta lite kunskap om MRSA och fick inte tillräckligt med information från vårdpersonal om MRSA. Att förstå patienternas känslor och ge adekvat information kan bidra till en bättre upplevelse. / Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing problem globally and is a bacteria that can cause severe infections in different parts of the body. Usually, the bacteria does not cause infections or produce symptoms, the person is instead merely a carrier. In Sweden much has been done and much is still being done to combat the spread of MRSA. This is presumably a reason why the prevalence of MRSA in Sweden is relatively low. Besides this, patients have to abide to laws and Socialstyrelsen, which is a Swedish Health Authority, has developed action plans regarding MRSA carriers. MRSA is contagious through physical contact and can spread to already ill patients, who because of their illness, are more susceptible. Therefore, care through the use of isolation and cohort in the care unit, is part of Swedish Health Authorities’ action plan. The authors became curious about the current knowledge regarding patient’s experience of being MRSA carriers in the in-patient hospital environment as well as in their ordinary lives. Aim: The aim was to explore patient’s experience of being MRSA carriers, by reviewing previous studies. Method: Common literary survey based on ten qualitative articles. Results: The results consisted of three categories, which each consisted of two subcategories. Influence of MRSA consisted of the subcategories mental influence and physical symptoms. The category understanding consisted of the subcategories knowledge and information. Finally, the category isolation consisted of the subcategories isolation at the hospital and interpersonal. Conclusion and clinical impact: Being a MRSA carrier was related to negative feelings, which were also caused by isolation and other people, such as family and friends, withdrawing themselves from the patient. Patients often lacked knowledge about MRSA and did not receive enough information from hospital staff. Understanding patient’s emotions as well as supplying adequate information can contribute to a better patient experience.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter.  Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård.  Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar.  Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos. Detta redovisas efter följande i sex teman och två subteman: Patienters kunskap om MRSA, Upplevelser av att bli smittad med MRSA, Patienters upplevelser av personalens kunskap och information, Upplevelser av personalens bemötande, Isolering med två subteman: Negativa upplevelser av isolering och Positiva upplevelser av isolering samt Oro för framtid.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan som teoretisk utgångspunkt och utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonalen kan påverka hur vårdandet upplevs. Brister i kunskap om MRSA hos vårdpersonalen, deras bemötande och följsamheten till hygienrutiner orsakar vårdlidande hos patienter med MRSA. Sjuksköterskans roll är att förebygga/lindra lidandet hos patienter. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is increasing drastically in healthcare both in Sweden and worldwide. The bacteria is spread most commonly from patient to patient by health-care professionals when restrictions on basic hygiene is not followed. Becoming infected with MRSA can lead to severe consequences for the patients in terms of surgical site infection, the implanted prostheses, the heart valves, lungs, the meninges. Patients with MRSA are cared for in isolation to prevent MRSA from spreading further, which could cause distress in patients.  Aim: This paper aims to describe patients' experiences of MRSA care.  Methods: Nine scientific qualitative articles form the basis of this literature review. The articles were analyzed and compiled, and new themes emerged after the similarities that emerged from their performance parts.  Results: The result shows that caring changed after MRSA diagnosis. This is recognized by the following six themes and two subthemes: Patients' knowledge about MRSA, Experiences of becoming infected with MRSA, Patients experiences of staff knowledge and information, experiences of treatment by staff, isolation with two subthemes: Negative experiences of isolation and positive experiences of isolation and Concerns for the future.  Discussions: The results are discussed from the patient's perspective, with Katie Erikson's theory of the suffering person as a theoretical base. The nursing staff can affect how caring is experienced. Deficiencies in knowledge of MRSA in health care staff, their attitude and adherence to hygiene causes health suffering in patients with MRSA. The nurse's role is to prevent / alleviate the suffering of patients.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T. Scheffs sociala band, R. Collins interaktionsritualer samt E. Goffmans teori om stigma. I vår analys diskuterar vi gemenskapens betydelse, vad gemenskapen innehåller, dess positiva konsekvenser, identifikation och stigma samt empowerment och brukarnas plats i dagens samhälle. Resultatet av vår studie visar att Träffpunkten/Öppen Bas i större eller mindre utsträckning fyller en funktion för alla våra respondenter. De individer vi har intervjuat har alla olika bakgrund och social situation, med en funktionsnedsättning som gemensam nämnare. För någon innebär Träffpunkten/öppen Bas ett mål mat, medan andra värdesätter den gemenskap som erbjuds. Träffpunkten/Öppen bas är en samlingsplats som ger brukarna tillfälle att komma hemifrån och delta i en social gemenskap på jämlika villkor, något som hos flera brukare givit positiva utslag även i deras vardag utanför Träffpunkten/Öppen Bas.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA, är ett ökande problem runt om i världen. Det finns idag personer med MRSA på många vårdinrättningar och i samhället. På grund av kunskaps- och informationsbrist upplever personer med MRSA sig bli stigmatiserade i mötet med vården. De beskrev känslor av att vara pestsmittade, vilket skapade ett vårdlidande. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter i mötet med vården utifrån personers med MRSA perspektiv. Resultatet redovisas utifrån tre teman personers erfarenheter av vårdens bemötande, isolering och vårdpersonalens okunskap. Resultatet i litteraturstudien visade att det fanns en okunskap hos vårdpersonalen om MRSA. Okunskapen ledde till att personer med MRSA inte fick information och de upplevde sig bli bemötta på ett ovärdigt sätt. Litteraturstudien visade också att personer med MRSA skapade egna restriktioner och blev socialt isolerade. Personerna upplevde sig som smutsiga och ville undvika smittspridning. I diskussionen lyfter författarna fram att det behövs mer utbildning för vårdpersonalen då författarna har sett en kunskapsbrist om MRSA. Slutsatserna som författarna kom fram till var att ökad kunskap hos vårdpersonal skulle minska vårdlidandet och stigmatiseringen för personer med MRSA. Det krävs ett internationellt samarbete mellan olika länder och myndigheter för att minska antibiotikaresistensen och det behövs ett gemensamt arbete för en hållbar utveckling.

Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa.

Demens är en obotlig sjukdom som leder till ett beroende för den drabbade. Idag finns över 160000 människor som har diagnos demens i Sverige och den siffran kommer att öka i framtiden. De drabbade behöver vård och omsorg och det har blivit vanligt att anhöriga står för den insatsen. Samtidigt som de anhöriga upplever sorg och förlust har de också stor risk att själva drabbas av ohälsa då deras roll som anhörigvårdare är tungt och krävande. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 11 kvalitativa och kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet i analysen framkom två teman: Anhörigas rutiner för att klara av vardagen och Samhällets ansvar gentemot de anhöriga samt fem subteman: Anhörigas upplevelser  och  strategier,  Isolering  –  de  anhörigas  syn  på  vardagen  och  dess utmaningar, Anhörigas behov av stöd, Att finna balans i hemmiljö och Att våga släppa taget. I resultatet har det framkommit att anhörigvårdarna upplever sig ensamma och övergivna i sin roll som vårdare. Flertal anhörigvårdare har utvecklat egna strategier för att klara av vardagen. Strategierna visar dock att det finns ett ökat behov av stöd och information då de inte alltid räcker till. Anhöriga som vårdar fastnar lätt i sin vårdande roll och allt kretsar runt den närstående. Egen tid och tid för återhämtning existerar inte och många upplever en psykisk stress vilket leder till isolering och ohälsa. I diskussionen diskuteras när gränsen nåddes för de anhörigas situation och hur olika strategier som utvecklades kunde användas i ett förebyggande syfte samt behovet av stöd och information till anhöriga belystes.

Bakgrund: Runt om i världen används isolering på grund av smittsam sjukdom för att förhindra en vidare smittspridning på sjukhus och i samhället. Utformning av isolering har utvecklats över flera århundraden i dagens samhälle förekommer isolering på vårdavdelningar på allmänna sjukhus. Isolering innebär att patienter begränsas både fysiskt och psykiskt från en interaktion med sjukvårdspersonal och närstående. Patienter i isolering är sårbara och utsatta och det krävs därför en förståelse hos sjukvårdspersonal för denna patientgrupp för att utforma relevanta omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på grund av smittsam sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Granskning och analys skedde utifrån en granskningmall från Högskolan Kristianstad och Fribergs analysmodell.  Resultat: Patienters upplevelse av isolering på grund av smittsam sjukdom redovisas i fyra huvudkategorier vara bakom stängda dörrar, behovet av att få besök, isoleringsåtgärdernas inverkan på vården och kunskap skapar trygghet samt åtta subkategorier. Ett enskilt rum skapade ett privatliv men det orsakade även en ensamhet och rummets utformning var därför betydelsefullt. Regelbundna besök från sjukvårdspersonal och närstående förbättrade upplevelsen. En del patienter upplevde att vården inte blev påverkad av isoleringsåtgärderna medans en del upplevde att den blev påverkad. Genom tydlig information om isolering förbättrades upplevelsen. Slutsats: Ökad förståelse hos sjukvårdspersonal kan medföra en förbättrad upplevelse hos patienterna av isolering. Sjukvårdspersonal kan genom flera spontana besök och en tydlig information förbättra upplevelsen av isolering. Information kan i sin tur öka patienternas förståelse för isolering vilket skapar en trygghet.