Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ”Abitur” som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen. I motsats till det tyska systemet finns inget slutprov eller slutexamen i den svenska ”studenten”. Resultat visar att elevernas och lärarnas förutsättningar från tyska Sekundarstufe 1 och svenska grundskolan skiljer sig signifikant. I Sverige ingår ämnet biologi i det naturvetenskapliga programmet som är en av sex högskoleförberedande utbildningar på gymnasienivå. I Tyskland är biologi ett av fyra möjliga naturvetenskapliga ämnen som ingår i ”Abitur”. I den svenska biologiundervisningen satsar man på en kombination av teori och praktik medan utbildningen i Tyskland är mestadels teoretisk. Den svenska ämnesplanen fokuserar på att förmedla ämnets bredd medan den tyska ämnesplanen fokuserar på specifika områden som undervisas på djupet. Gymnasieskolor i Sverige erbjuder elevdatorer och har ett intranät där kommunikation mellan lärare och elever sker utanför klassrummet. Detta är ganska ovanligt i Tyskland. Däremot är alla läroböcker som används i skolan granskade av skolministeriet som är inte fallet i Sverige. I slutet av studien diskuteras om det borde vara möjligt att överföra en styrka från ett skolsystem till det andra skolsystemet.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer. Studien baseras på empiri från verksamma terapeuter inom de olika områdena. Resultatet visar att de olika terapiformerna har olika sociala konstruktioner av problemen och studien innehåller en redogörelse för hur det påverkar behandlingen i den kognitiva beteendeterapin och den lösningsfokuserade korttidsterapin. / We live today in a society were good results are important, because they are a part of how other individuals judge us, which is crucial if we want to feel accepted by our society. At the same time we must be able to behave correctly in different social interactions and stand out as a social individual who has an affiliation. This is particularly evident when it comes to small children and adolescents due to that they are in a crucial stage in their development were their relationship with their social environment is important. Not all individuals can handle the pressure and could therefore develop social phobia, a common illness in our society, which could result in a number of different difficulties for the affected if not treated. The aim of this study is to examine how therapists within cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy view on social phobia amongst children and adolescents under the age of 18 affect their treatment with these individuals. The study is based on the empiricism we received from active therapist within the different form of therapies. The result shows that cognitive behavioral therapy and solution focused brief therapy has different social constructions of the illness social phobia and it also includes a report about how this affect their treatment.

Detta projekt syftade till att undersöka och jämföra två olika typer av växelriktarsystem. Ett system med effektoptimerare monterade vid solpanelerna och det andra systemet ett system utan effektoptimerare. Jämförelsen gjordes genom att undersöka systemens olika utformning, dess verkningsgrad under drift, hur stor del av växelriktarens maxeffekt som utnyttjades, deras driftsäkerhet samt hur den faktiska produktionen förhöll sig gentemot med den projekterade produktionen. De mätvärden som användes för studien togs ur de monitorprogram som användes för att övervaka anläggningarna, tillsammans med temperaturvärden från SMHI och solinstrålning från beräkningsverktyget STRÅNG. Överlag, med det underlag som användes var växelriktaren utan effektoptimerare bättre. Den hade en högre verkningsgrad, högre nyttjandegrad av märkeffekten och något fler dagar med aktiv produktion under det undersökta året. Dock så framkom inte mätutrustningens mätsäkerhet under projektet vilket gör att resultatet har ett stort mått av osäkerhet inbyggt.

Bakgrunden till denna studie var att EU:s rekommendation om åtta nyckelkompetenser för livslångtlärande är något som medlems länderna förhåller sig till vid utformning av utbildning. Syftet med undersökningen var att belysa hur nyckelkompetenserna kommer till uttryck i svensk, finländsk och åländsk slöjdundervisning. Empirin bestod av kvalitativa intervjuer och läroplanstexter som genom hermeneutiskt arbetssätt lästs och analyserats. Undersökningen gav svar på två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i framskrivningen av EU:s nyckelkompetenser i de tre kursplanerna ochderas betygskriterier? Hur tar sig nyckelkompetenserna uttryck i slöjdlärarnas utformning avundervisningen? Resultatet visade att nyckelkompetenserna ingår i slöjdundervisningen men att de inte är tydligt uttalade. I den finländska och åländska kursplanen i slöjd är kompetenserna i något omformulerad form sammankopplade med undervisningsmål och ämnesinnehåll. I den svenskakursplanen nämns inte kompetenserna, men innebörden av dem finns inkluderad i läroplanens allmänna del.

Fenomenet oskärpa existerar i verkligenheten och i spel, i olika former för olika syften. Olika tekniker har utvecklats för att skapa oskärpa av varierande effekt och till varierande ändamål i spelvärlden. Ett av dessa ändamål är när ett föremål är i rörelse, vilket brukar benämnas rörelseoskärpa. För att skapa rörelseoskärpa finns det en mängd olika tekniker som går att dela in i två huvudgrupper; geometribaserad- och pixelbaserad rörelseoskärpa, beroende på vilken data oskärpan förändrar. För detta arbete valdes en teknik från varje grupp ut. Syftet var att jämföra teknikernas prestandapåverkan på två olika statiska miljöer, nämligen skog och stad. En undersökning gjordes genom att en kamera utförde en automatiserad rörelse från punkt A till punkt B. Först gjordes detta utan någon rörelseoskärpa på båda miljöerna vilket skapade basfallet. Sedan kopplades rörelseoskärpatekniken på och kameran gjorde samma rörelse 30 gånger med varje teknik och per miljö. Syftet var att utvärdera vilken av rörelseoskärpateknikerna som kom närmast basfallets prestanda samt att undersöka vilken av teknikerna som var minst prestandakrävande. Tekniken som visade sig komma närmast basfallen var pixeltekniken i båda miljöerna. Det visade sig dock att geometritekniken kunde konkurrera till viss del i skogsmiljön. Pixeltekniken var dock dominerande i de flesta mätvärdena och dominerade helt en av de utvalda miljöerna, staden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

För att underlätta skapandet av spelbanor i spel så används ofta Procedural Content Generation (PCG). Det finns dock en stor mängd PCG-algoritmer med olika tillämpningar. Detta arbete undersöker och jämför tre algoritmer vid skapandet av 2D grottsystem utifrån kriterierna; tidseffektivitet, tillgänglighet och variation. Algoritmerna som jämförs är cellular automata, Perlin noise och Voronoi. Syftet med jämförelsen är att ge en bättre förståelse förde tre algoritmernas för- och nackdelar, med förhoppning om att underlätta valet av PCGal-goritmer i framtiden. Arbetet implementerades i spelmotorn Unity (2022a) och skrevs i C#. Kriteriet tidseffektivitet testades med hjälp av en tidtagarursklass, tillgänglighet med hjälp av en flood fill algoritm och variation med hjälp av en algoritm från Alwidian, Abu-Mansour och Ali (2012). Resultaten visade att Voronoi presterade bäst vid kriteriet tillgänglighet och variation (4x4), (8x8). Cellular automata presterade bäst vid kriteriet tidseffektivitet och variation (16x16). Perlin noise presterade varken bra eller dåligt på något test. Sammanfattningsvis presterade Voronoi bäst, därefter Perlin noise och slutligen cellular automata. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Background: Cloud- and on-premise environments have been compared in terms of security several times. Many of these comparisons based their assessments on qualitative data rather than quantitative metrics. Some recent articles have considered comparing environments by using quantitative data. These methodologies are often complicated and based on incident simulations that might not be relevant in a real-life scenario. Therefore it could be troublesome for a company to evaluate and compare two environments before deciding which environment they would prefer in terms of security. Before an environment migration, it is decisive to know if that environment has been a target for recent cyberattacks. Unfortunately, this data is not available to the public. Objectives: This study aims to provide the reader with an overview of the environmental aspects of the victims of recent cyberattacks. It will reveal what environment cybercriminals have targeted the most. The study will also propose a methodology to compare two environments to each other based on quantitative measurements. The measurements were based on cybersecurity metrics that quantified the threats in each environment. Methods: A structured literature- and dataset review was conducted to find how much each environment had been exposed to cybersecurity incidents. Several expert interviews were held to help explain the findings made in the reviews. A threat analysis was used as the foundation for the proposed comparison methodology. A case study of a recent environment migration was used to test the proposed comparison methodology. Results: The results show that on-premise environments have been more exposed to cybersecurity incidents during recent years than cloud environments. The proposed methodology showed that the cloud environment was the preferred choice in the conducted case study. Conclusions: In recent years, cloud environments have been the preferred choice in terms of security as long as the cloud consumer takes heed to best practices. There is a knowledge gap when it comes to cloud environments. It has been the same for both cloud consumers and cybercriminals. However, according to recent threat reports, cybercriminals have started to improve. Therefore there will likely be more cloud-related incidents in the future. It was determined that the proposed methodology could represent the security posture of each environment. However, a decision should not be based entirely on this methodology because it has not been tested on a large scale. / Bakgrund: Moln- och on-premise-miljöer har jämförts vad gäller säkerhet flera gånger. De flesta jämförelser baserade sina bedömningar på kvalitativ data snarare än kvantitativa mått. Några nya artiklar har jämfört miljöer med hjälp av kvantitativ data. Dessa metoder är ofta komplicerade och baserade på incidentsimuleringar som kanske inte är relevanta i ett verkligt scenario. Därför kan det vara besvärligt för ett företag att utvärdera och jämföra två miljöer innan de bestämmer sig för vilken miljö de skulle föredra vad gäller säkerhet. Innan en miljömigrering är det avgörande att veta om den miljön har varit ett mål för de senaste cyberattackerna. Tyvärr är denna information inte tillgänglig för allmänheten. Syfte: Denna studie syftar till att ge läsaren en översikt av miljöaspekterna hos offren för de senaste cyberattackerna. Det kommer att avslöja vilken miljö cyberkriminella har riktat sig mest mot. Studien kommer också att föreslå en metodik för att jämföra två miljöer med varandra baserat på kvantitativa mått. Mätningarna baserades på cybersäkerhetsmått som kvantifierade hoten i varje miljö. Metod: En strukturerad litteratur- och datasetgranskning genomfördes för att ta reda på hur mycket varje miljö har varit utsatt för cybersäkerhetsincidenter. Flera expertintervjuer hölls för att förklara resultaten som gjorts i granskningarna. En hotanalys genomfördes för att ge underlag för den föreslagna jämförelsemetodiken. Jämförelsemetoden testades i en fallstudie av en nyligen genomförd miljömigrering. Resultat: Resultaten visar att on-premise miljöer har varit mer utsatta för cybersäkerhetsincidenter under de senaste åren än molnmiljöer. Den föreslagna metoden visade att molnmiljön var det föredragna valet i den genomförda fallstudien. Slutsatser: Under de senaste åren har molnmiljöer varit det föredragna valet när det gäller säkerhet så länge som molnkonsumenten tar hänsyn till bästa praxis. Det finns en kunskapslucka när det kommer till molnmiljöer. Det har varit samma sak för både molnkonsumenter och cyberkriminella. Men enligt de senaste hotrapporterna har cyberkriminella börjat kommit ikapp. Därför kommer det troligen att finnas fler molnrelaterade incidenter i framtiden. Det fastställdes att den föreslagna metoden kunde representera säkerheten för varje miljö väl. Ett beslut bör dock inte baseras helt på denna metodik eftersom den inte har testats i stor skala.

Det finns i nuläget många olika fabrikat av utrustning för mätning med GNSS på den svenska marknaden och dessa instrument har olika egenskaper. För att kunna göra en positionsbestämning i höjd med GNSS och få låg mätosäkerhet används SWEPOS, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, och deras nätverks-RTK-tjänst. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SWEPOS nätverks-RTK-tjänst ger likvärdiga höjdvärden vid mätning med olika GNSS-mottagare och olika avstånd till närmaste fysiska referensstation, såväl som mätosäkerheten i mätningarna. Undersökningen har gjorts hos Lantmäteriet som arbetar kontinuerligt med att minska mätosäkerheten i höjd genom pågående förtätningar av det befintliga SWEPOS-nätet. Det är viktigt att kontrollera att roverutrustningarna på användarsidan arbetar på ett korrekt sätt så att en så låg mätosäkerhet som möjligt kan uppnås i det slutliga mätresultatet.   Fältarbetet med nätverks-RTK pågick under tre veckor i Gävle på Lantmäteriets antennkalibreringsfält. Fyra olika roverutrustningar användes för att utföra jämförelsen. Varje mätserie pågick i två timmar där en epok var en sekund. Närmaste fysiska referensstation varierades mellan två stationer på olika avstånd, 40 m respektive 30 km, för att kunna se hur mätosäkerheten påverkades. De data som erhölls sammanställdes och analyserades i Microsoft Excel.   Studien visar att en av GNSS-utrustningarna kontinuerligt gav sämre mät-osäkerhet än de övriga som höll en jämn nivå. Den visar även en markant skillnad i mätosäkerhet om baslinjen till den närmaste fysiska referensstationen ökar. För två–tre av utrustningarna sjunker höjdvärdet med cirka ett par centimeter, samtidigt som avvikelsen från känd höjd blir större, då den närmaste fysiska referensstationen byts från den närmast belägna till den som ligger belägen längre bort. Dessa utrustningar gav dock individuellt ett likvärdigt resultat så länge samma referensstation var den närmaste. / There are currently many different brands of equipment for measurements with GNSS on the Swedish market and these instruments have different properties. To be able to obtain a position in height with low measurement uncertainty Lantmäteriet’s, the Swedish mapping, cadastral and land registration authority, support system for satellite positioning called SWEPOS and their network RTK service is used. The aim of this thesis was to investigate whether SWEPOS network RTK service provides similarly height values when measuring with various GNSS receivers and different distances to the nearest physical reference station, as well as the measurement uncertainty in the measurements. It is important to verify that the equipment on the user side is working correctly so that such a low measurement uncertainty as possible can be achieved in the final result.   The field work with network RTK took place over three weeks in Gävle on Lantmäteriet’s antenna calibration field. Four different equipment were used to perform the comparison. Each series of measurements lasted for two hours where an epoch was one second. Nearest physical reference station was varied between two stations at different distances, 40 m and 30 km, to be able to see how the measurement uncertainty was affected. The data obtained was compiled and analysed in Microsoft Excel.   The study shows that one equipment continuously gave weaker measurement uncertainty than the others who kept a steady level. It also shows a significant difference in measurement uncertainty if the baseline between the receiver and nearest physical reference station is longer. For 2–3 of the equipment, the height value decreases with about a couple of centimetres and the deviance is getting larger when the nearest physical reference station is switched from the closest one to the one further away. These equipment gave however individually a similarly result as long as the same reference station was the nearest.

This study aims to compare advantages and disadvantages between detail surveying done with a drone (UAS) and GNSS equipment. Thus, in order to examine if detail surveying with UAS can be applicable for creating base maps in a more time efficient way. Aspects such as accuracy, environment, surroundings and ethics are shown consideration for. This was carried out by comparing data sampled from UAS flying and detailed surveying with GNSS. The flight altitude was 65 meters and the aerial photos were processed in Agisoft Metashape and ArcMap. GNSS was used to measure objects with high frequency, roughly 16 points per second and was later processed in GEO and ArcMap. Additional surveying was done with a total station in areas where the accuracy didn’t meet the requirements set by HMK. Establishment of free station was used when measuring with total station and the objects were then surveyed with a prism and direct measuring. Results that are relevant to this study are mainly RMS (Root Mean Square) and standard uncertainty. The results show that the time required for detailed surveying with UAS is 6 hours and 45 minutes, whilst for GNSS the time required is 8 hours and 30 minutes. Considering the RMS value and the standard uncertainty, the differences are marginally different. RMS value for UAS is 0.088 meters and standard uncertainty is 0.062 meters whilst for GNSS the RMS value is 0.084 meters and standard uncertainty is 0.058 meters. All measurements and results are within the 2nd standard level which are the requirements for a base map within an urban area. The results can be seen as reliable as the requirements set by HMK when practicing detailed surveying with UAS, GNSS and total station was followed. The time efficiency achieved when doing detailed surveying with UAS can make up for the increase in standard uncertainty as long as the results are within the recommendations set by HMK. Further studies could be applied to see how similar surveying results could look in areas with different environments and different sizes.

The Swedish author Fredrika Bremer's novel Grannarne was published in 1837, and the English translation The Neighbours was published in London in 1842. This novel as well as other novels by Bremer which were published in English in the 1840s, were widely read and they were very popular with readers as well as with literary critics. As has been noted formerly, there are certain striking likenesses between The Neighbours and Charlotte Brontë's novel Jane Eyre, published in 1847. In this essay, a comparative study is made of motifs found in both novels, such as "The Byronic Hero", and "The Strange Woman" as well as structures such as "the acceptance of guilt", followed by "judgement" and the possibility of "mercy", which are also found in both novels. In the last chapter, there is a discussion of the characters' perception of their respective worlds as primarily conditioned by religion, and how this is manifested in the previous chapters of the essay. A connection between Bertha in Jane Eyre and Hagar in The Neighbours is explored and a suggestion is made of a possible connection between Hagar and the ancient poet Sappho.