Fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset använder sig idag av databasen LinnéFiler för att hantera behandlingsprotokoll för par som behandlas för ofrivillig barnlöshet. Fertilitetsenheten kan inte enbart använda sig av Stockholms Läns Landstings journalsystem TakeCare då tillverkade embryon tillhör både mannen och kvinnan i paret och det behövs därför en sammankoppling mellan deras journaler.   Till Linnéfiler finns behov av en automatisk inmatning av provsvar tagna på provtagningsenheter runt om i Stockholmstrakten. Samtliga prov analyseras på Karolinska Universitetslaboratoriet varpå provsvaren matas in i TakeCare via SLL IT samt skickas till Fertilitetsenheten via post.   Idag matas provsvaren in i Linnéfiler manuellt. Detta är oerhört tidskrävande och innebär stora risker för misstag. LinnéFiler är förberett för en automatisk mottagning av provsvar via en modul som heter Labmessage. Både Linnéfiler och Labmessage är en del av programmet ivfServices.  Labmessage ställer dock vissa krav på formatet hos provsvaren som ska importeras från provtagningsenheterna.   Vi har undersökt 3 möjliga flöden som skulle innebära att Fertilitetsenheten får Labmessage i bruk och därmed skulle få sina provsvar inmatade per automatik. De tre alternativ vi har undersökt är: 1)      Provsvaren skickas på ett separat flöde från Karolinska Universitetssjukhuset till Labmessage 2)      Stockholms läns landstings (SLL) IT; EDI, plockar ut de aktuella provsvaren och levererar dessa elektroniskt till Labmessage 3)      Möjligheten att journalsystemet TakeCare (till vilket provsvaren skickas nu) tar kopior på provsvaren och levererar dessa till Labmessage elektroniskt   Det är mycket svårt att garantera säker dataöverföring och ansvariga på Fertilitetsenheten tycker inte att risken är värt nyttan med alternativ 1. Detta gäller även för alternativ 2. Alternativ 3 framstår som det säkraste och bästa alternativet. Dock saknas resurser på TakeCare-förvaltningen för att tillfredsställa små enheter med särskilda önskemål. Det rimliga alternativ som kvarstår är att förbättra säkerheten i dagens manuella inmatning av provsvar. Linnéfiler skulle kunna modifieras så att signering smidigare kan ske av de anställda på Fertilitetsenheten.   Det finns många idéer för hur man i framtiden kan ha en smidigare och säkrare dataöverföring. Till exempel så finns inom Nationella Vävnadsrådet planer på att eventuellt byta ut de patientdatabaser som används av fertilitetsenheter i Sverige mot en gemensam nationell patientdatabas. Detta skulle förhoppningsvis innebära en gemensam lösning på automatisk inmatning av provsvar för dessa enheter.   Det har framkommit att det finns många problem med dagens hantering av data inom offentlig sjukvård. Det ska garanteras att dataöverföringen är säker, patienternas integritet måste skyddas och juridiska aspekter måste tas hänsyn till. Bristande resurser är ett stort problem i alla avseenden samt att samtliga parter naturligtvis drar sig för att ta på sig ansvaret för säker dataöverföring. / The Fertility department at Karolinska University Hospital uses a database called LinnéFiler to handletreatment protocols for couples treated for infertility. The Fertility department are not able to only use the database TakeCare developed by Stockholm’s läns landsting because the embryo produced belongs to both the man and the woman in the couple, and they therefor need a link between their respective medical charts.   There is a need to import laboratory test resultstaken at clinical laboratory services around the Stockholm area to LinnéFiler.  All test results are analysed at Karolinska University Laboratory, from where they are sent to SLL IT where the test results are put into TakeCare and also sent to the Fertility department by post.   Today, test results are entered into the LinnéFiler system manually. This is very time consuming and there is also a huge risk for making mistakes.LinnéFiler is prepared to receive test results via a module called Labmessage. Both LinnéFiler and Labmessage are part of a program called IvfServices. Labmessage can only receive test results from the clinical laboratories in specific data formats.   An examination of three possible flows of data has been made which would lead to that Labmessage would be implemented at the Fertility unit. Making one of these flows work would achieve an automated input of data results. The three alternatives we have examined are: 1)      Sending the test results on a separate flow from Karolinska University Laboratory to Labmessage 2)      SLL IT; EDI picks out the intended test results and sends them to Labmessage 3)      TakeCare (to which the test results are sent today) makes copies of the test results and sends them to Labmessage   It is very difficult to guarantee complete safety regarding data transfer and responsible employees at the Fertility unit are today not willing to take the risks associated with alternative 1. This was also the case with alternative 2. Alternative 3 seems to be the safest and best way to send data to Labmessage. However, the issue here is the lack of resources at the TakeCare-unit to make specialized solutions for the interest of small units. The only reasonable alternative left was to improve today´s safety regarding the manual input of the test results. LinnéFiler could perhaps be modified to favour an easier way for the employees at the Fertility unit to sign in TakeCare.   There are many ideas regarding how to improve the safety within today´s data transfer. The Swedish Board of Tissue Banking has plans to replace the databases used today by Fertility units in Sweden to a unified national database. That would probably imply a common solution regarding automated input of test results to all Fertility units.   We have during this work experienced many problems associated with handling of data in public health care. The data transfer must be safe, the patients’ integrity has to be protected and there has to be a legal certainty. There is a lack of resources and all partners wants to avoid the legal responsibility.

2011:30 ABE

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.

Ingen hade nog förväntat sig att världen skulle drabbas av den Covid-19 pandemi som började spridas 2019, och som än idag hänger i juni 2021. En långdragen världsomfattande kris. Det är dock inte den enda typ av kris som kan uppstå, skogsbränder och skolskjutning är även exempel på kriser och något vi sett ske flera gånger tidigare. Kriser kräver övning och då skogsbränder och skolskjutning är något som varit återkommande är det viktigt att övning sker inför nästa eventuella kris. CriseIT-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Norge, mer specifikt Värmland och Hedmark med syfte att ta fram verktyg och metoder för att utöka digital krisövning. Lärplattformen Canvas (Learning Management System LMS) har i en tidigare studie visats relevant som plattform för krisövning, då den uppfyllde önskad användarbarhet och gav rätt förutsättningar. En funktionalitet som CriseIT har efterfrågat är möjligheten till import av data, eftersom den saknas i dag.I en tidigare studie genomförde CriseIT en seminarieövning i Canvas, som då skrevs in manuellt via Canvas grafiska gränssnitt. Något som är tidskrävande och som önskas effektiviseras genom att i stället importera krisövningar till LMS:et. CriseIT’s mål är dock att kunna importera övningar oavsett LMS och de önskade därmed att även Moodle undersöktes för dess möjlighet att importera data. Två jämföranden genomfördes därmed i denna studie mellan lärplattformarna Canvas och Moodle av vad för funktionalitet respektive gränssnitt erbjuder, samt vilka möjligheter som finns för att importera data via Canvas REST API och Moodle Web Services API. Jämförelsen bygger på en komparativ metod och är baserad på åtta kriterier som kan tänkas ingå i en seminarieövning. Dessa kriterier testades via respektive lärplattforms gränssnitt, samt via verktyget Postman genom API-anrop bestående av testdata för att undersöka respektive API:s funktionalitet och möjlighet till dataimport. Ytterligare genomfördes ett tredje jämförande av vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan Canvas LMS REST API och Moodle Web Services API.Resultatet av studien visade att Canvas via dess REST API kan importera alla önskade kriterier medan Moodle:s API Web Services i dagsläget inte innehåller funktionalitet för att importera några av kriterierna. Därmed genomfördes även en jämförelse av kriterierna via respektive lärplattforms grafiska gränssnitt för att studera om funktionaliteten fanns via gränssnittet. Resultatet av jämförelsen visade att både Canvas och Moodle via dess grafiska gränssnitt klarar av att genomföra alla åtta kriterier. Vidare visar resultatet av studien att Canvas REST API från ett tekniskt perspektiv är mer utvecklat än Moodle:s Web Services REST API.

Runstenar dokumenteras idag både för att skapa en visuell avbildning och medsyftet att användas vid forskning. Om avbildningen ska användas vid forskningfinns krav på en låg mätosäkerhet. Vid de studier som funnits har terresterlaserskanning (TLS) varit den valda dokumentationsmetoden. Fotobaseradskanning vilken är en billigare dokumentationsmetod har utvecklats mycketunder senare tid i och med utvecklingen av högupplösta kameror ochanvändarvänliga mjukvaror för bildbehandling.Denna studie syftar till att finna svar på om fotobaserad skanning är en lämpligmetod vid avbildandet av runor och ornament då en 3D-modell med lågmätosäkerhet ska skapas. För att avgöra detta jämförs tre fotogrammetriskapunktmoln och modeller mot punktmoln och modeller från en TLS av märketHexagon Romer Absolute Arm. Punktmolnen och modellerna från HexagonRomer Absolute Armen bildar i denna studie referensmodellen. Endigitalkamera och en smartphonekamera används i studien. Fotografier tasmed båda kamerorna på ett avstånd av 40 cm från runorna. Medsmartphonekameran tas även fotografier på 10–20 cm för att utvärderaavståndets betydelse för resultatet.Jämförelser mellan de sammanlagda RMS-värdena för fotogrammetriskamodellernas och referensmodellens ytor visar på den lägsta avvikelsen fördigitalkamerans modell. Detta då RMS-värdet för avvikelsen motreferensmodellen endast är 0,30 mm för digitalkameran. RMS-värdena föravvikelserna för smartphonekamerans modell är 0,63 mm då fotograferingenutfördes på 10–20 cm och 2,59 mm om avståndet var 40 cm. Alla modellerhar avvikelser på mm-nivå vilket jämfört med tidigare studier får anses somsmå skillnader. Resultatet visar även på avståndets betydelse för punkttäthetenoch den skapade modellens mätosäkerhet. De punktmoln som skapades avsmartphonekamerans fotografier uppvisar en ungefärlig dubblering avpunkttätheten i det täta punktmolnet då avståndet minskas från 40 cm till 10–20 cm mellan kamera och objekt. Till viss del kan kortare avstånd med andraord kompensera för en kamera med sämre upplösning. Detta gör att även ensmartphonekamera kan vara ett alternativ vid dokumentation av runskrift omingen bättre kamera finns att tillgå. Studien antyder att en högupplöstdigitalkamera kan vara ett fullgott alternativ till TLS vid dokumentation avrunskrift med låg mätosäkerhet. Detta skulle underlätta för forskare vidinsamlandet av material vid studier av runskrift.

Syfte | Att undersöka hur unga vuxnas självbild, psykiska mående och beteenden påverkas av det sociala forumet Instagram. Metod | Datat i denna intervjustudie består av totalt fyra intervjuer med olika personer inom ålderskategorin 20-30 år. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberas och kodas enligt tematisk analys process. Huvudsakliga resultat | Studiens slutsats är att studiens resultat har visat och stärkt det som tidigare forskning pekat mot, att socialt jämförande över Instagram kan leda till en negativ självbild och självsyn. Respondenternas svar indikerar framförallt att Instagramanvändande verkar vara riktad åt negativ riktning för unga vuxnas mående såväl som beteenden som utmynnar i ohälsosamma konsekvenser.

Folksägner, historier och sagor har länge gett olika djur mänskliga attribut och gestaltat djuren på ett människoliknande sätt. Vargen är inget undantag och återges allt som oftast på ett negativt sätt. Kan dessa erfarenheter av vargen från sagornas värld drabba hur elever tänker om vargen och dess roll i ett ekosystem och samspelet med andra organismer? Undersökningens syfte är att belysa elevers tankar attityder om vargen samt hur de placerar in dess roll i ett ekosystem med ett jämförande förhållningssätt mellan elever från stadsmiljö och landsbygdsmiljö. En reviderad klinisk intervjumetod i grupp har använts för att uppnå syftet med studien. Totalt har 18 elever deltagit, varav fem från landsbygden och 12 elever från stadsmiljö. Undersökningen visar att eleverna från stadsmiljö har en negativ attityd till vargen, vilket skiljer sig från eleverna från landsbygden som har en positiv alternativt neutral attityd till varg. Eleverna från de båda geografiskt skilda områdena beskriver vargens roll i ett ekosystem ur ett antropocentriskt och teleologiskt synsätt i ungefär lika stor utsträckning. / For many years folklore, stories and fairy tales have been giving animals human attributes and elaborated the animals in a human-like way. The wolf is no exception and is often reproduced in a negative way. Can these experiences of the wolf from the selection of fairy tales affect how pupils think about the wolf and its role in an ecosystem? And furthermore, can it affect how the pupils understand how the wolf interacts with other organisms? With a comparative approach between pupils from urban and rural environments, the purpose of the study is to elucidate thoughts and attitudes toward the wolf and to emphasize how pupils place the wolf and its role in an ecosystem. A revised clinical group interview method has been used to achieve the purpose of the study. In total, 18 pupils participated, five of them from the countryside and 12 pupils from a city. The survey shows that pupils from the urban environment have a negative attitude toward the wolf, which differs from the pupils from rural areas, who have a positive, alternatively neutral attitude towards the wolf. The pupils from both urban and rural environments describe the role of the wolf in an ecosystem in an anthropocentric and teleological approach to an approximately equal extent.

No description available.

Is people’s appreciation for their bodies lower when they engage in more appearance comparison online and is this relation differs as a function of age? Previous research shows that body appreciation is important for people’s well-being and frequent appearance comparison is seen to be related to lower well-being. Research also shows age differences in body appreciation and the tendency to engage in comparison with others. There is a lack of studies looking at body appreciation that includes older people and men. Online social comparison has only been measured using narrow definitions of comparative behaviors. The current study aims to assess if lower body appreciation is seen for people who compare themselves more online and if this is moderated by age. An online survey was distributed to Swedish citizens over the age of 16. The survey asked about people’s body appreciation and the different online appearance-comparison behaviors they perform. A moderation analysis was conducted and showed that lower body appreciation is related to higher engagement in appearance comparison online and this relation was stronger for older people. This study expands the knowledge about body appreciation with a sample that is more representative of the Swedish population. It also expands the knowledge of how body appreciation is related to online social comparison. People generally seem to experience lower appreciation for their bodies when they engage in more online appearance comparison and the relationship is stronger for older people. / Är personers uppskattning för deras kropp lägre när de jämför sitt utseende mer med andra online och ifall relation ändras som en funktion av ålder? Tidigare forskning har visat att kroppsuppskattning är viktigt för personers välmående och frekventa jämförelser med andra har visats vara relaterade till ett försämrat välmående. Forskning har också visat att det finns åldersskillnader i både kroppsuppskattning och ens tendens att jämföra sig med andra. Det finns lite forskning som tittar på kroppsuppskattning bland äldre personer och män. Personers utseende-jämförelse online har tidigare enbart blivit mätt med smala mått som tittar på enstaka jämförelsebeteenden. Vår studie siktar på att undersöka om personer har lägre kroppsuppskattning när de jämför sitt utseende med andra oftare online och om den här relationen modereras av ålder. En online-enkät delades ut med frågor gällande kroppsuppskattning och frågor gällande olika typer av jämförelsebeteenden folk kan utföra online. Enkäten delades ut till svenska medborgare över 16 års ålder. En moderationsanalys genomfördes och visade att kroppsuppskattning var lägre bland personer som jämförde sin kropp oftare online och relationen var som starkast för äldre personer. Den här studien tillför mer kunskap om kroppsuppskattning med ett urval som är mer representativt för Sveriges befolkning. Studien tillför mer kunskap kring kopplingen mellan kroppsuppskattning och utseende-jämförelser online. Generellt så uppskattar folk sin kropp mindre när de ofta jämför sitt utseende med andra online och relationen var starkast för äldre personer.

District heating and geothermal heating are in present times two established heating systems that are often compared against each other. The purpose of this work is to describe which factors influence the choice of heating system during the planning stage and what the costs are for each system. In this paper, a typical house model has been developed and used as a basis for the comparison of both systems. The comparison has been made in the form of energy calculations in the energy calculation program BV2, where heat requirements and regulatory requirements for energy performance have been compared in different geographical areas in Sweden. Furthermore, cost calculations have been carried out based on the energy calculations' results, where investment costs and annual costs have been set against each other. The result of the work shows how the measurement of energy performance differs from the actual amount of purchased energy due to geographical conditions. In the southern parts of Sweden, where the geographical correction factor is below 0, consumers are penalized by raising the primary energy number, unlike the northern parts where the primary energy number is instead lowered. Based on the cost calculations, it can be concluded that district heating, when available, is more economically advantageous in the short term. Geothermal heating on the other hand is a more profitable alternative in the long run. / Fjärrvärme och bergvärme är idag två etablerade värmesystem som ofta ställs mot varandra. Syftet med det här arbetet är att redogöra vilka faktorer som påverkar valet av värmesystem under projekteringsstadiet och vilka kostnaderna som finns för respektive system. I arbetet har en typisk husmodel tagits fram och använts som grund för jämförelsen av båda systemen. Jämförelsen har dels gjorts i form av energiberäkningar i energiberäkningsprogrammet BV2 där värmebehov och myndighetskrav på energiprestanda har jämförts i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har kostnadsberäkningar genomförts utifrån energiberäkningarnas resultat där investeringskostnader och årliga kostnader har ställts mot varandra. Resultatet av arbetet visar hur måttet på energiprestanda skiljer sig från den faktiska mängden köpt energi på grund ut av geografiska förhållanden. I de södra delarna i Sverige där den geografiska korrigeringsfaktorn understiger 0 straffas konsumenter genom att primärenergitalet höjs, till skillnad mot de norra delarna där primärenergitalet istället sänks. Utifrån kostnadsberäkningarna kan man dra slutsatsen att fjärrvärme, när den finns tillgänglig, är mer ekonomiskt fördelaktigt på kort sikt. Bergvärme å andra sidan är ett mer lönsamt alternativ på lång sikt.