Radar is a tool that has had a tremendous impact since its discovery. This thesis evaluates an algorithm called ESPRIT. ESPRIT is used in radar to estimate the angles to detected objects. The angle of an object is referred to as its DOA (Direction of arrival). ESPRIT separates from similar algorithms by having lower computational complexity, storage needs, and robustness. The thesis compares ESPRIT with another DOA-estimation algorithm used by a company called Raytelligence. The other algorithm can not be named due to confidentiality. The comparison is based on gathered data from an FMCW (Frequency Modulated Continuous Wave) radar. The comparison aims to validate ESPRIT functionality and its competitiveness versus the other algorithm. The comparison is based on two criteria: Accuracy and complexity. The thesis also presents potential optimizations which can improve ESPRIT’s ability to estimate DOA. These are an increase in the number of antennas used in the DOA estimation, and using the preprocessing scheme Spatial smoothing. The result for DOA estimation shows that ESPRITs' strength lies in detecting several objects at the same distance. The difference between ESPRIT and the other DOA estimation algorithm was insignificant when estimating one object. No conclusion could be drawn about the estimation accuracy for one object detection. The result also showed that ESPRIT's performance increases with the number of antennas and which preprocessing scheme is used. The result for complexity showed that ESPRIT has higher complexity than the other DOA estimation algorithm. For ESPRIT to use its strength, which is to detect several objects at the same distance, the implementation of complex pre-processing schemes is required. This will further increase the difference in complexity between the two compared algorithms. / Radar är ett verktyg som har haft en enorm påverkan sen dess upptäckt. Denna avhandling utvärderar en algoritm som heter ESPRIT. ESPRIT används i radar för att estimera vinklarna till detekterade objekt. Vinkeln för ett objekt benämns som dess DOA (Direction of arrival). ESPRIT skiljer sig från liknande algoritmer genom dess lägre beräkningskomplexitet, lagringsbehov samt robusthet. Avhandlingen jämför ESPRIT med en annan DOA estimerings algoritm som används av företaget Raytelligence idag. På grund av sekretess kan denna algoritm inte namnges. Jämförelsen bygger på praktiskt insamlad data från en FMCW (Frequency Modulated Continious Wave) radar. Jämförelsen siktar på att validera att ESPRIT fungerar, samt dess konkurrersförmåga mot den andra algoritmen. Jämförelsen utgick från två kriterier: Noggranhet och komplexitet. Avhandlingen presenterar även möjliga optimiseringar som kan förbättra ESPRITs förmåga att estimera DOA. Dessa är ökning av antalet antenner som används i DOA estimeringen, samt att använda förbehandlingsschemat Spatial smoothing. Resultatet för DOA estimering visar att ESPRITs' styrka ligger i att kunna detektera flera objekt på samma avstånd. Skillnaden mellan ESPRIT och den andra DOA estimerings algoritmen, vid estimering av ett objekt var inte tillräckligt signifikant för att dra några slutsatser. Resultatet visade också att ESPRITs' prestationsförmåga ökar med antalet antenner, samt vilket förbehandlingsschema som används. Resultatet för komplexitet visade att ESPRIT har högre komplexitet än den andra DOA estimerings algoritmen. För att ESPRIT ska kunna nyttja sin styrka, att kunna detektera flera objekt på samma distans, krävs implementation av komplexa förbehandlingsscheman. Detta ökar skillnaden på komplexitet mellan de två jämförda algoritmerna ytterliggare.

This essay aims to ascertain whether an impulse response is able to accurately simulatethe sound of an amplifier with a clean tone. This is done with a visual analysis of thewaveforms from both a re-amped audio signal and one with a convolution reverb/loaderwith an impulse measurement of the amplifier. And an audio evaluation with musicallyknowledgeable individuals. The results show small visual differences on the waveformsand no participant in the audio evaluation test was able to tell which was an impulseresponse. Leading to the conclusion that an impulse response could simulate theamplifier with great accuracy.

Digitala instrument och digitala medel gör det idag lätt att skapa musik med hjälp avdatorn. Men hur långt har dessa virtuella instrument kommit? Denna uppsats jämför tvåolika fiolsimuleringar (Plug-ins) mot varandra, utifrån en riktig inspelad fiol somreferens. Uppsatsen ämnar undersöka vilken av dessa som upplevs som bäst och mestrealistisk. Detta bedöms utifrån tre personer som spelar klassiska instrument och hararbetat med musik på olika sätt, samt att de fortfarande är verksamma inom musiken.Dessa personer har jobbat eller jobbar som instrumentlärare för klassiska instrumentsamt det de själva utövat eller fortfarande utövar musik i form av orkester osv. Dentidigare forskningen visar på att simuleringar har fått bra resultat men att det fortfarandefinns mycket förbättringar att göra. För att få fram empirin spelades en riktig fiol in, föratt sedan användas som referens till två simuleringar av samma melodi och spelsätt iden mån det var möjligt att åstadkomma. Sedan sammanställdes ett lyssningstest somvar ett så kallat dubbelblindtest, där de tre deltagarna jämförde dessa två mot varandrautifrån referensen. Efter detta gjordes intervjuer där de fick svara mer djupgående påfrågor som reflekterar de svar de lämnat vid lyssningstestet. Resultatet visar att dessatvå fungerar att ha i bakgrunden medan en riktig fiol har fokuset som solo instrument.Det framkommer att simuleringarna saknar vissa övertoner och att en viss botten ochfärg som medföljer ett riktigt instrument saknas. Däremot så var alla tre öppna för att dekan användas i bakgrunden till skivinspelningar eller liknande.

Syftet med denna studien är att undersöka vilken av databaserna MongoDB och Couchbase som utför frågeoperationerna hämtning, uppdatering och inmatning på kortast tid vid lagring av medicinsk data. För att utvärdera prestandan utvecklades en artefakt som bestod av en klientapplikation och ett REST API. Experimentet genomfördes tre gånger med olika mängder data i databasen för att se hur mängden data påverkar svarstiden. Resultaten visade att Couchbase var snabbare än MongoDB oavsett datamängden i databasen för samtliga frågeoperationer. Resultatet visade även att datamängden i respektive databas spelar roll för databasens hastighet. I ett framtida arbete kan horisontell skalning testas för att se hur uppdelning av datan till flera maskiner påverkar prestandan.

När det gäller val av installation så har man väldigt svårt att välja rätt. Bland annat för att det finns många lösningar att välja emellan samtidigt som man tänker på vilken som passar bäst. Fem nyckelfrågor som har bidragit till denna rapport: Vem är kunden? Vad vill kunden? Hur vill kunden ha det? När vill kunden ha det? Vad vill kunden betala? Utöver dessa frågeställningar kan val av installationslösningen också bero på vart man bor i landet, ifall det ofta är kallt, blåser och regnar mycket. Dessa frågeställningar är ofta vanliga bland nya villaägare, bygga nytt eller köpa gammalt. Rapporten innehåller olika jämförelser på dem installationslösningar som är favoriter bland alla kunder och kommer göra det enklare för villaägaren att välja rätt installation för huset. Flera företag har blivit intervjuade om vad dem tycker är bästa alternativet. Men flera källor har undersökts och kontrollerats för att ge läsaren en god instruktionsbok. Där kunden istället kommer ställa frågorna till leverantören. / When it comes to choose of installation solutions, it's often very difficult to choose the right one. Among other things, there are many solutions to choose from while thinking about which one fits best. Five key issues that have contributed to this report is: Who is the customer? What does the customer want? How does the customer want it? When does the customer want it? What does the customer want to pay? In addition to these issues, the choice of installation solution can also depend on where you live in the country, if it is often cold, blowing and raining, these questions could affect the choice. These issues are often common among new homeowners, building new house or buying old home customers. The report contains different comparisons to those installation solutions that are favorites among all customers according to the suppliers and will make it easier for the homeowner to choose the right installation for the house. Several companies have been interviewed about what they think is the best option. However, several sources have been investigated and checked to give the reader a good instruction manual. Where the customer will have the ability to ask the questions to the supplier.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare. Detta för att fysiken i ämnesplan 2011 är ett ämne för alla samhällsmedborgare och inte bara för de som skall studera vidare. / In our essay we have taken a closer look at the syllabus for the physics subject in the Swedish high school. We have compared the content and the formulation between the 2011 syllabus and the 2000 syllabus to be able to locate and analyze similarities and differences between them. Close readings of both the syllabuses and didactic- and pedagogic research have made this comparison and analyzes possible. Our purpose, as future pedagogues, with this essay is to contribute with our view of the syllabuses for the Swedish high school. Our work has shown that Nature of Science and Socio-Scientific Issues has gotten a more significant role than before. That is because physics in the 2011 syllabus is a subject for every member of the society and not just for those who shall continue study at the university.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats. Därför är det av intresse att i denna studie titta på lärarens roll i klassrummet med inriktning på bemötande, ansvar och makt. Studien är en jämförande studie mellan en klass i England och en klass i Sverige. Genom observationer och intervjuer av klasslärarna och en elev i respektive klass har studien genomförts. Åldersgruppen i båda ländernas klasser var sex- och sjuåringar och bestod av 18/19 elever. Frågeställningen som ligger till grund för arbetet är följande: Vilka är skillnaderna och olikheterna i lärarens roll mellan en klass i Södra Sverige och en klass i Norra England? Hur ter sig lärarrollen utifrån begreppen bemötande, ansvar och makt? Framförallt behandlas i analysdelen lärarens roll som lärare och ledare i klassrummet och dess möte med sina elever. Vi kan även i tidigare forskning läsa om tre olika typer av ledarstilar. Den auktoritäre ledaren, den demokratiske ledaren och den ”låt-gå-mässige” ledaren. Ett försök har gjorts i analysdelen att koppla ihop de observerade lärarna med någon av ledarstilarna och även visa på skillnader och likheter mellan de båda klasslärarna i de olika länderna. En slutsats som har gjorts är att den engelska läraren förefaller inneha makt i klassrummet bara genom att ha rollen som lärare, till skillnad från läraren i Sverige som får kämpa mer för att få elevernas förtroende och på så vis förvärva makten. Däremot är den svenska läraren väl medveten om sin makt som lärare till skillnad från den engelska läraren som inte verkar fullt lika medveten.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS. Resultatet tyder på en viss skillnad mellan grupperna relaterat både till förväntningar om svårighet och till elevernas förkunskap i matematik. De elever som hade högre betyg i matematik presterade i större utsträckning bättre när de förväntades ha svåra uppgifter medan de med lägre betyg presterade bättre när de trodde att uppgifterna var lätta.

Ett sätt att utveckla webbapplikationer är att göra det i två delar. Dels ett API, dels en klient. Denna rapport fokuserar på JSON-API:er och på att hitta en lösning för att identifiera kritiska ändringar i JSON-meddelanden innan de påverkar sin avseddaklient på ett oönskat sätt. En fallstudie är genomförd hos ett företag som utvecklar sina webbapplikationer i två delar. Resultatet är en utvecklad webbapplikation (ett verktyg) som löser problemet genom att spela in API-förfrågningar som repeteras mot flera olika versioner av API:et. Versionstaggade svar samlas in och jämförs mot varandra med olika avseenden. Webbapplikationen (verktyget) lyckas på ett tillfredställande sätt identifiera kritiska ändringar i JSON-meddelanden. Detta verifieras med hjälp av ett test-API, och bekräftar därmed examensarbetets hypotes. För att kunna testa ett API, vars bakomliggande applikation är stateful, förväntas den applikationen vara återställd till ett standardiserat tillstånd inför varje användning av verktyget. Detta är en begränsning. Det finns en utvecklingspotential i att få verktyget att fungera även mot autentiserade API:er. / One way of developing web applications is in two parts, where one part is an API and the other part is the client. This report focuses on JSON APIs and on finding a solution for identifying breaking changes in JSON messages before they affect their intended client in undesirable ways. A case study has been carried out at a company that develops their web applications in two parts. The result is a web application (a tool) that solves the problem by recording API requests that are then replayed against different versions of the API. Version tagged responses are collected and compared against each other by different aspects. The web application (the tool) succeeds in identifying breaking changes in JSON messages. This is verified using a test API, which in turn verifies the thesis’ hypothesis. To test an API, whose underlying application is stateful, that application is expected to be reset to a standardized state before each use of the tool. This is a limitation. There is potential for future development in getting the tool work against authenticated APIs.