Sverige anses i ett globalt perspektiv vara ett jämställt land. Arbetet med jämställdhet har länge genomsyrat kommunala arbetsplatser och strategier har utvecklats i syfte för att uppnå de nationella jämställdhetsmål som har instiftats av regeringen. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbetet framställs i kommunala styrdokument. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har fem kommunala texter i from av strategier, riktlinjer och jämställdhets- och handlingsplaner utgjort undersökningens material. Studiens frågeställningar som har varit ledande i analysen har varit: “Hur framställs jämställdhet som begrepp?” och “Hur beskrivs utförandet av jämställdhetsarbetet?”. Uppsatsen har utgått ifrån diskursiv teori, intersektionalitet, performativitet samt symboliskt våld som teoretiskt ramverk och studiens resultat har analyserats med hjälp av Norman Fairclough tredimensionella modell. Med hjälp av de olika teorierna har texterna kunnat granskas utifrån ett kritiskt perspektiv. Genom att utgå ifrån den tredimensionella modellen så har texternas uppbyggnad och diskursiva praktik studerats med avsikt att förstå dess relation till den sociala praktiken. Det kunde således konstateras att det uppstår en svårighet i att förändra jämställdhetsdiskursen trots att texterna är intertextuella då maktordningar försvårar för underordnade grupper att delta i diskursen. På det viset kan arbetet med jämställdhet upplevas tämligen stagnerat. Diskussionsdelen tar upp de väsentligaste delarna ur resultatet i förhållande till de tidigare nämna teorierna i förhållande till maktstrukturer ur olika perspektiv. Avslutningsvis visade studiens resultat på att jämställdhetsarbetet ofta framstår som individuella fall som ska kryssas av på en checklista utifrån diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet beskrivs som en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män utan att definiera maktens innebörd eller gå in på någon grundligare orsak till att det inte råder en jämn fördelning av makt.

<p>Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.</p><p>Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender</p><p>equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were</p><p>arranged with personnel managers within each company, and complemented with a</p><p>questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of</p><p>gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical</p><p>statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high</p><p>interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that</p><p>even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas,</p><p>and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done</p><p>unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender</p><p>equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the</p><p>intense work within gender equality.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.</p>

<p>Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today.</p><p>This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company.</p><p>To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted.</p><p>In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis.</p><p>In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.</p>

The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were arranged with personnel managers within each company, and complemented with a questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas, and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the intense work within gender equality. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.

Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today. This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company. To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted. In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis. In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet. Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.

<p>Ämnet för den här uppsatsen är utformandet av Energibolagets jämställdhetsplan. Syftet med utredningsarbetet var att undersöka vad de anställda vid moderbolaget Energi inom Energikoncernen har för attityder till jämställdhet generellt på arbetsplatsen. Som metod använde vi enkäter i genomförandet av vår studie. Utifrån de anställdas attityder utarbetade vi en konkret jämställdhetsplan. Vi kom fram till att det finns mycket för Energibolaget att arbeta med vad det gäller jämställdhetsfrågor i organisationen. Jämställdhetsplanen kan vara till stor hjälp för Energibolaget, om den används, och då kan den även fungera som en handlingsplan.</p> / <p>The subject for this essay is the making of a gender equality plan for the Energicompany. The purpose with this inquiry was to investigate the employees attitude to equality between the sexes, at the workplace at the parent company Energi in the Energigroup. We were using questionnaire as method in our study. The main research findings are that there is a lot of work to be done considering gender equality in the organisation. We think that the gender equality plan also can be very useful for Energibolaget as it can be used as an action plan.</p>

<p>This essay reflects upon how recruiters working at a recruitment-agency interpret their gender equality plan and their understanding of the term gender equality. This was done by semi-structured interviews with five recruiters. Through theories concerning the gender system, organization theory with a gender perspective and the doing-gender-perspective we have come to the conclusion that the employees of the company lack a coherent interpretation of gender equality. Concerning the gender equality plan there were diverse understandings of its meaning and the application of the plan is partly insufficient. As a recruitment agency there are a number of specific difficulties related to working towards gender equality. The employees are scattered between many different companies with different cultures, which makes it difficult to affect their situation actively. A recruitment agency must also constantly adjust to the degree of interest towards gender equality their clients have. Due to the lack of coherent meaning of the equality plan among the recruiters, the work towards equality is made more difficult. By giving more attention to the equality plan in formal meetings and increase the awareness of gender equality, the company can improve their strive for gender equality.</p> / <p>Uppsatsen belyser hur rekryterarna på ett bemanningsföretag tolkar sitt företags jämställdhetsplan och vilken förståelse de har av jämställdhetsbegreppet. Detta gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med fem rekryterare. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat genusordningen, organisationsteori med ett könsperspektiv och doing gender- perspektivet. Vi har kommit fram till att det inte finns någon enhetlig förståelse av vad jämställdhet är på Företaget. Även beträffande jämställdhetsplanen fanns skilda tolkningar och tillämpandet av planen är delvis bristfällig. Som bemanningsföretag möter man en rad specifika problem i relation till jämställdhetsarbete. Personalen är utslussad på olika företag med olika kulturer och det kan därför vara svårt att förfoga aktivt över sin personal. Ett bemanningsföretag måste också ständigt anpassa sig till kundens intresse av jämställdhet. Eftersom rekryterarna inte har en klar konsensus kring sin jämställdhetsplans betydelse försvåras jämställdhetsarbetet. Genom att ge jämställdhetsplanen mer utrymme i formella sammanhang och öka medvetenheten kring genus och jämställdhet kan företaget förbättra sitt jämställdhetsarbete.</p>

This essay reflects upon how recruiters working at a recruitment-agency interpret their gender equality plan and their understanding of the term gender equality. This was done by semi-structured interviews with five recruiters. Through theories concerning the gender system, organization theory with a gender perspective and the doing-gender-perspective we have come to the conclusion that the employees of the company lack a coherent interpretation of gender equality. Concerning the gender equality plan there were diverse understandings of its meaning and the application of the plan is partly insufficient. As a recruitment agency there are a number of specific difficulties related to working towards gender equality. The employees are scattered between many different companies with different cultures, which makes it difficult to affect their situation actively. A recruitment agency must also constantly adjust to the degree of interest towards gender equality their clients have. Due to the lack of coherent meaning of the equality plan among the recruiters, the work towards equality is made more difficult. By giving more attention to the equality plan in formal meetings and increase the awareness of gender equality, the company can improve their strive for gender equality. / Uppsatsen belyser hur rekryterarna på ett bemanningsföretag tolkar sitt företags jämställdhetsplan och vilken förståelse de har av jämställdhetsbegreppet. Detta gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med fem rekryterare. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat genusordningen, organisationsteori med ett könsperspektiv och doing gender- perspektivet. Vi har kommit fram till att det inte finns någon enhetlig förståelse av vad jämställdhet är på Företaget. Även beträffande jämställdhetsplanen fanns skilda tolkningar och tillämpandet av planen är delvis bristfällig. Som bemanningsföretag möter man en rad specifika problem i relation till jämställdhetsarbete. Personalen är utslussad på olika företag med olika kulturer och det kan därför vara svårt att förfoga aktivt över sin personal. Ett bemanningsföretag måste också ständigt anpassa sig till kundens intresse av jämställdhet. Eftersom rekryterarna inte har en klar konsensus kring sin jämställdhetsplans betydelse försvåras jämställdhetsarbetet. Genom att ge jämställdhetsplanen mer utrymme i formella sammanhang och öka medvetenheten kring genus och jämställdhet kan företaget förbättra sitt jämställdhetsarbete.