Denna uppsats analyserar filmen Percy Jackson och kampen om åskviggen (2010) och kontrasterar den mot sitt källmaterial, boken Percy Jackson och kampen om åskviggen (2005). Uppsatsens syfte är att bättre förstå skillnaden mellan en berättelse skriven i bokformat och och samma berättelse i filmformat. Skillnaderna mellan bok och film är ett väldigt debatterat ämne som skapar en splittring bland adaptionsteoretiker. Med hjälp av adaptionsteorin analyserar uppsatsen vändpunkterna i både boken och filmen och hur det påverka huvudkaraktärerna. Genom denna process förstår vi bättre vilka förändringar en adaption av ett verk från bokformat till filmformat kan medföra.

Religionsämnet är komplext och undervisas till stor del med hjälp av textböcker för de yngre eleverna. Därför analyseras två läromedel i religionsundervisning i årskurs 1–3 i studien. Syftet är att med en komparativ textanalys undersöka hur läromedlen använder lära om- och lära av perspektiv, samt om tolkande religionsdidaktik kan urskiljas. Läromedlen kommer att analyseras och kodas tematiskt. Syftet undersöks genom frågeställningarna: Hur framställs begreppet lära om religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Hur framställs begreppet lära av religion i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Samt om det finns ett tolkande religionsdidaktiskt perspektiv i läromedlen kopplat till praktiker och traditioner kring döden? Resultatet indikerar att lära av och lära om finns med i båda de undersökta läromedlen men framställs på olika sätt där världsreligioner får olika mycket plats. Till exempel fanns ett större kristet fokus i det äldre läromedlet och inga lära av perspektiv finns kopplade till judendom, islam, hinduism och buddhism. I det nyare läromedlet finns fler lära av och lära om perspektiv i alla ovannämnda religioner och även sekulära och andliga inslag kan urskiljas. Den tolkande religionsdidaktiken är så gott som obefintlig i det äldre läromedlet som undersöks men är desto tydligare i det nyare läromedlet där representationer inom samtliga världsreligioner samt sekulära perspektiv exemplifieras genom olika barns individuella tolkningar.

Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.

In 1833, enraged vigilantes expelled 1,200 Mormons from Jackson County, Missouri, setting a precedent for a later expulsion of Mormons from the state, changing the course of Mormon history, and enacting in microcosm a battle over the ultimate source of authority in America’s early democratic society. The purpose of this study is two-fold: first, to reexamine the motives that induced Missourians to expel Mormons from Jackson County in 1833; and second, to explore how government authorities responded to that conflict. Past studies of the Mormon expulsion from Jackson County have argued that Mormon communalism collided with the Jacksonian individualism of Missouri residents, causing hostility and violence. However, in recent years, studies have questioned many of the conventional notions of law and governance in the antebellum era, in particular the argument that Jacksonian society was dominated by an individualistic, egalitarian, laissez-faire creed. Although Jacksonian America was a society in transition, communities continued to emphasize a tradition of localized self government, communal regulation, and distrust of outside interference. Therefore, this study explored how the local orientation of law, regulation, and government in antebellum Missouri contributed to the setting of violence and to the ways local, state, and federal authorities responded to the Mormon expulsion. An analysis of the Jackson County conflict through the lens of American localism reveals the extent to which Mormonism challenged customary notions of local sovereignty, authority, and control.

The aim of the study is to investigate various aspects of representation in textbooks for teaching religion in Swedish primary school. Three different textbooks in their digital form published after the newest curriculum that was put to use in 2022 have been analyzed. The study aims to establish how the textbooks in question present the five biggest world religions and to what extent the textbooks offer the reader room for interpretation. The method used for this study is a combined qualitative and quantitative content analysis. The theory used in the study is based on Robert Jackson´s interpretive approach. The research questions for which this study departs are; ´To what extent are the five world religions made visible in the teaching materials and their sacred texts?´, ´To what extent do the teaching materials make diversity within the religions visible and in what way?´ and ´What religious content within the five world religions is conveyed in the teaching materials and in what way?´ The result of the study shows that the teaching materials are showing diversity and variation to a point but are otherwise quite generalizing towards world religions and include normative content, which can angle the readers opinions towards certain religions and not be that inclusive. The study shows that the responsibility to teach a diverse religious education land on the teacher and not the teaching materials. An effect of this could be that the religious education can vary depending on the teacher, the teacher's knowledge and interest in the subject.

Archaeological surveys using the subsurface testing method known as “shovel-testing” have been performed sporadically across the Bienville National Forest in central Mississippi. However; no research-oriented analysis has ever been performed for this area. The Bienville National Forest is located primarily in two physiographic regions: the Jackson Prairie and the Southern Pine Hills. These two regions are distinctly different in topography, soils, and vegetation. No settlement pattern study has been performed in the Jackson Prairie and it has been viewed as an area of low probability. Soils in this region are often heavy clays with high shrink/swell capabilities and poor drainage. In this thesis, I attempt to construct an initial analysis by looking at the duration of occupations and their placement in the landscape through time in order to determine whether the Jackson Prairie played any important role in the choice of habitation locations by prehistoric populations.

This work analyzes the ways in which transnational migration transforms and is transformed by the sexual dimensions of identity. It presents the experience of Colombian homosexual men who have migrated to New York City in the last twenty-five years as a case that illuminates identity transformations in the process of transnational migration. Throughout ethnographic research, this work finds that immigration greatly impacts family arrangements and patterns of inclusion and exclusion in the immigrant's original and recipient society.

No description available.

This thesis seeks to determine whether an integrated program provided a progressive enlargement of experience or participation in social situations; whether it placed value upon service to others through social participation; whether it resulted in personal satisfactions through the development and use of the capacity of each individual; whether it provided for the development of functional knowledge, skills, attitudes, and appreciations by which the problems were solved in situations which were real, meaningful, and worthwhile.

This dissertation traces the recovery of the landscape idea during the middle decades of the 20th century by a group of public intellectuals, scholars and designers responding to the everyday realities of the modern American built environment. That recovery served as a corrective to modernism's construction of landscape as either abstract utopian space or retrogressive historical tableau. The primary catalyst for this renewed interest in landscape as a representation of human cultures and their complex relationship with the natural world was the essayist and critic John Brinckerhoff Jackson (1909-1996) and his magazine Landscape. During the years of Jackson's editorship (1951-1968), the magazine became a locus for intellectual exchange, a gathering place for a community of scholars from different disciplines who were drawn to Jackson's unique voice. Jackson's essays in the magazine used the term landscape in a way that was not common outside of the field of human geography. Here landscape did not describe a picturesque or painterly scene, nor did it describe a process of beautification. Jackson wrote of landscapes that seemed somewhat prosaic: the everyday, ordinary environments of city streets, rural farms, individual dwellings, highways and the commercial strip. He insisted that understanding how to read these places for their social, cultural and ecological content was a necessary--though too rarely employed--prelude to imagining new prototypes for the design and management of human environments. The mid-century intellectual milieu fostered by J.B. Jackson ultimately nurtured a contemporary (and still evolving) understanding of landscape as a conceptual medium composed of a diversity of cultures, layers of visible history and hidden narratives and an interdependent human ecology that continues to shape landscape theory and practice today.