Submitted by PPGH null (poshisto@ufba.br) on 2017-06-20T15:52:57Z No. of bitstreams: 1 dissertação Uia.pdf: 2866989 bytes, checksum: 7b709abe9ac88ebd51010cbce9214fe0 (MD5) / Approved for entry into archive by Uillis de Assis Santos (uillis.assis@ufba.br) on 2017-06-27T23:45:08Z (GMT) No. of bitstreams: 1 dissertação Uia.pdf: 2866989 bytes, checksum: 7b709abe9ac88ebd51010cbce9214fe0 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-06-27T23:45:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 dissertação Uia.pdf: 2866989 bytes, checksum: 7b709abe9ac88ebd51010cbce9214fe0 (MD5) / Criada em 1534 e anexada à Capitania da Bahia em 1763, a Capitania de Porto Seguro passou por um longo processo de esquecimento por parte da historiografia. Vários elementos são apontados como justificadores da ausência de interesse por parte dos historiadores. Primeiramente, a afirmação de sua pobreza, parca integração no circuito comercial e pouco desenvolvimento da colonização apontados em estudos de autores do século XIX e início do século XX, certamente, desestimularam o desenvolvimento de pesquisa histórica e trabalhos acerca da História da capitania. Segundo, o papel negativo imputado às populações indígenas que habitavam aquele espaço responsabilizou-os por seu pouquíssimo desenvolvimento. Terceiro, a dificuldade em acessar documentos referente a capitania por estarem dispersos em vários arquivos do Brasil e de Portugal se constituiu em grande empecilho levando em consideração a falta de arquivos com acervo documental do período colonial na região e por fim, a demora em implantar cursos de graduação em história que fomentassem a pesquisa histórica foram fatores relevantes nesse processo. Entretanto, com um pouco de insistência é possível compulsar uma quantidade significativa de documentos acerca da capitania, sobretudo, no que diz respeito a sua articulação com a atividade extrativista de madeira. Este trabalho tem como objetivo analisar e compreender a experiência histórica da Capitania de Porto Seguro entre o período de publicação do Regimento do Pau-Brasil de 1605 e a criação da Companhia Geral de comércio buscando evidenciar, analisar e entender a importância do negócio do paubrasil para a capitania, sua inserção nos negócios mercantis do Atlântico e as negociações e conflitos em torno do controle do extrativismo de pau-brasil no âmbito local, intermédio e do centro.

This thesis is an attempt to contribute a fresh perspective on marriage and related subjects, making use of public theology in dialogue with the Christ narrative. The phenomena of post secularism, postmodernism and film hermeneutics are explored. Critical hermeneutics are used as a point of departure. This study aims to bridge the gap between the Christ narrative and public theology as it surfaces in the cinema. In Chapter 2 the terms of the concepts public theology and posttheism are investigated. Public theology is understood as the contribution of people in the public sphere participating in “God-talk”, as an exponent of post theism. Chapter 3 investigates the historical development of marriage. This investigation shows that social-political and philosophical influences caused different forms and models of marriage to evolve. It becomes clear that it is practically impossible to define one specific form of marriage that dominated history. Chapter 4 is divided into two parts. The first part explores New Testament texts related to the themes of marriage and relationships. It is shown that these New Testament texts are part of a broader context and therefore cannot be applied directly to marriage in modern times. On the other hand the Christ narrative, seen as an ancient biography, does outline important values applicable to marriage, intimacy and sexuality. These values were identified and are used in following chapters to define intimate relationships. The investigation of biblical models in the second part of this chapter shows that biblical models of marriage were also rooted within a historical situation. Certain values that are found within these models can still serve as guidelines for relationships, while others are influenced by an androcentric background. Chapter 5 is a theoretical investigation using Gerhard Ebelings’ “new hermeneutics” as model, applied to the field of the public theology of film. From a hermeneutical perspective recent films with biblical themes are important to communicate the gospel and morals in our times as the postmodern generation is primarily influenced by visual media. In Chapter 6 three films are discussed as examples of film hermeneutics and public theology: Roepman, As it is in heaven and Les misérables. Similarities with the Christ narrative surfaced, for instance: critique is expressed against destructive ideologies; selfless acts are commendable and unconditional love and acceptance, forgiveness, faith and hope are essential for an authentic existence. These films do not focus on ethical dogmas about marriage, intimacy and sexuality, although some ethical values can be derived. In the concluding chapter a bifocal melting of horizons, based on the findings of the research, are described. Both the public theology of film hermeneutics and the Sache Jesu highlight the importance of the inner values that constitute a meaningful relationship. The study argues that the church should reconsider their traditional view on marriage and sexual relationships by emphasizing the values found in the Sache Jesu instead of concentrating on enforcing the outward form of wedlock. In doing so, the church will help postmodern and postsecular people to again understand the meaning of a loving relationship in the presence of God. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2014. / lk2014 / New Testament Studies / PhD / Unrestricted

Detta är en undersökning av en symbolisk tolkning av oxen och åsnan i kristna födelseikoner (och andra framställningar). Denna symboliska tradition har ett ytterst begränsat vetenskapligt belägg i samtiden och utgår särskilt från kyrkofädernas tolkningar. Denna undersökning bidrar med en insikt i en levande ikonografisk praxis där symboliken i djuren visar sig spela en roll för att reflektera en särskild teologi. Materialet består av ett antal föreläsningar av den kanadensiske ortodoxa ikonmålaren Jonathan Pageau. Undersökningen bygger på de religionsvetenskapliga begreppen religiöst seende och religiös visuell kultur som grundar sig i en forskningstradition som Marie Fahlén redogör för. De bägge begreppen kompletterar varandra genom att de skapar en dualitet i förståelsen för religiös konst genom att knyta samman tolkningen och hermeneutiken framför bilden med kontexten och teologin bakom bilden. Materialet analyseras med en ideologianalys som strukturerar materialet i två analysmodeller som syftar till att spegla de teoretiska begreppens dualitet; idealtyper och dimensioner. Pageaus religiösa seende struktureras i idealtyper för oxe och åsna baserat på vad djuren associeras med i materialet. Den visuella kultur som Pageau uttrycker i materialet beskrivs i relation till de religionsvetenskapliga dimensionerna rättfärdiggörelse och frälsningslära som också är tänkta att följa dualiteten i de teoretiska begreppen; synen på andra och synen på den egna läran. Baserat på denna beskrivning kategoriseras Pageaus tolkning till den av Paul Knitters fyra religionsteologiska modeller han mest relaterar till. Undersökningen visar att oxen och åsnan är ett inslag i födelseikonen som för Pageau stärker tolkningen av inkarnationen som inte bara ett möte mellan himmel och jord, utan också en världslig försoning, ett ”coming together”. Oxen som sinnebilden av ett rent djur förknippar han bland annat med enhet och kategorisering, universalitet och principer. Åsnan som sinnebilden av ett orent djur förknippar han bland annat med förening och sammanblandning, partikularitet och förändring. Snarare än en historisk händelse menar han att det symboliserar en ontologisk ordning eller en ”evig händelse” som finns i allt. Analysen visar att Pageaus syn på rättfärdiggörelse och hans frälsningslära karaktäriseras av en balans mellan det universella och partikulära i synen på Guds kärlek. Undersökningen visar att Pageaus tolkning kan kategoriseras under uppfyllelseteologi.

German text / Diese Forschungsarbeit untersucht anhand ausgewählter Verfilmungen wie die Passion Jesu im Prozess gesellschaftlicher Kommunikation präsentiert wird und welche Deutungen ihr gegeben werden. Bei abnehmender christlicher Sozialisation kommt der medialen Vermittlung eine zunehmende Bedeutung zu. Ausgehend von den Kontroversen um eine Darstellung des Lebens Jesu im Film soll gezeigt werden, dass die Passion Jesu als Kerngeschichte des Christentums in diesem Medium erzählt werden kann, was aus theologischer Sicht dabei zu beachten ist und welche kritische Funktion speziell der neutestamentlichen Wissenschaft dabei zukommt. Sowohl die Notwendigkeit audiovisueller Präsentation der Passion als auch deren Interpretation durch begleitende Verkündigung im sozialen Kontext werden herausgearbeitet. / This thesis uses selected films to examine how the passion of Jesus is presented within the process of social communication and which interpretation it is given. The decline of christian socialisation leads to rising importance of communication by media. Starting with the controversies about making films about the life of Jesus it will be shown, that the passion of Jesus as a central story of christianity can be told in this media, what should be observed from a theological point of view and the critical function of especially New Testament scholarship. The necessity of audiovisual presentation of the passion as well as its interpretation completed by preaching within the social context will be shown. / New Testament / M. Th. (New Testament)

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap.

German text / Diese Forschungsarbeit untersucht anhand ausgewählter Verfilmungen wie die Passion Jesu im Prozess gesellschaftlicher Kommunikation präsentiert wird und welche Deutungen ihr gegeben werden. Bei abnehmender christlicher Sozialisation kommt der medialen Vermittlung eine zunehmende Bedeutung zu. Ausgehend von den Kontroversen um eine Darstellung des Lebens Jesu im Film soll gezeigt werden, dass die Passion Jesu als Kerngeschichte des Christentums in diesem Medium erzählt werden kann, was aus theologischer Sicht dabei zu beachten ist und welche kritische Funktion speziell der neutestamentlichen Wissenschaft dabei zukommt. Sowohl die Notwendigkeit audiovisueller Präsentation der Passion als auch deren Interpretation durch begleitende Verkündigung im sozialen Kontext werden herausgearbeitet. / This thesis uses selected films to examine how the passion of Jesus is presented within the process of social communication and which interpretation it is given. The decline of christian socialisation leads to rising importance of communication by media. Starting with the controversies about making films about the life of Jesus it will be shown, that the passion of Jesus as a central story of christianity can be told in this media, what should be observed from a theological point of view and the critical function of especially New Testament scholarship. The necessity of audiovisual presentation of the passion as well as its interpretation completed by preaching within the social context will be shown. / New Testament / M. Th. (New Testament)

Text in German / Zusammenfassung Die Predigten zur Parusie Jesu finden im Perikopenplan der Evangelischen Landeskirche eine geringe Aufmerksamkeit. Die Thematik beschränkt sich auf das Ende, wie auf den Anfang des Kirchenjahres, genauer gesagt auf den 2. Advent. Das Thema der Parusie Jesu ist nicht unbedingt ein Hauptthema in der Predigtarbeit. Aber die Parusie Jesu ist das Hauptziel des Glaubens der Christen. Durch diese Arbeit soll der Predigtarbeit, sowie dem Thema der Parusie Jesu mehr Beachtung geschenkt werden. In dieser Arbeit wird die DDR Sozial- und Kirchengeschichte mit den Kurzbiographien der Prediger vorgestellt. Diese sind zum Teil Hintergrundinformation für die Predigtanalysen. Die Arbeit widmet sich einer Predigtanalyse zum biblischen Hintergrund und zum historischen Hintergrund der DDR, um den Stellenwert der Parusie Jesu in den Predigten zu erforschen. Die Bewertung der Predigtpraxis und die Evaluation bilden den Abschluss der Arbeit. Zusammenfassung Die Predigten zur Parusie Jesu finden im Perikopenplan der Evangelischen Landeskirche eine geringe Aufmerksamkeit. Die Thematik beschränkt sich auf das Ende, wie auf den Anfang des Kirchenjahres, genauer gesagt auf den 2. Advent. Das Thema der Parusie Jesu ist nicht unbedingt ein Hauptthema in der Predigtarbeit. Aber die Parusie Jesu ist das Hauptziel des Glaubens der Christen. Durch diese Arbeit soll der Predigtarbeit, sowie dem Thema der Parusie Jesu mehr Beachtung geschenkt werden. In dieser Arbeit wird die DDR Sozial- und Kirchengeschichte mit den Kurzbiographien der Prediger vorgestellt. Diese sind zum Teil Hintergrundinformation für die Predigtanalysen. Die Arbeit widmet sich einer Predigtanalyse zum biblischen Hintergrund und zum historischen Hintergrund der DDR, um den Stellenwert der Parusie Jesu in den Predigten zu erforschen. Die Bewertung der Predigtpraxis und die Evaluation bilden den Abschluss der Arbeit. / Practical Theology / M. Th. (Practical Theology))

Made available in DSpace on 2016-04-04T18:22:08Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Renan Amauri Guaranha Rinaldi.pdf: 5019609 bytes, checksum: 6777801213f438ccb3f67ed4e7802152 (MD5) Previous issue date: 2014-02-14 / In 1549, after the approval of Jesus? Society in Rome, the P. Manuel da N?brega, left Lisbon with the armed Tom? de Souza to conduct the West Portuguese missions. In 1553, after forming the first Brazilian missions Ba?a de Todos os Santos where they landed, he continued to the Captainship of S?o Vicente where he covered the south coast of colonial Brazil. After that, going up through Serra do Mar, N?brega lead the foundation of Aldeia de Piratininga and its school, Col?gio de S?o Paulo, and posteriorly, he enabled the beginning of new entries to the interior of the continent. The implementation of these schools originated the villages or urban areas such as Vila de S?o Paulo, Rio de Janeiro and Vit?ria, afterwards becoming centers of irradiation of colonial expansion forming small network localities. The sites related to these schools and Jesuit? churches and settlements designed to reduce Indian population formed the architectonic sites of the settlements, while the organization of the lodges focused to give support to evangelization and the introduction of Indians to Portuguese life system. This work intends to analyze the acting of Jesus? Society according to the purpose of Portuguese colonizers during the XVI century until half of XVII century, before the pombal political expulsion, and the logic of expansion in the Captainships in the south of Brazilian territory in the colonial period, focusing on territorial expansion accomplished after the influence of Col?gio de S?o Paulo, and Vila de S?o Jos? dos Campos in Vale do Parna?ba and Fazenda de Botucatu in the west side of the Captainship as being the last two stronghold of Jesuit? presence in the territory of colonial period. To accomplish that there will be a support on historiography and analysis of Jesuits letters besides other studies about the rise and expansion of the settlements based on antique and contemporary cartographies demonstrating the presence of Jesuits in the mentioned territory. / Em 1549, logo ap?s a aprova??o da Companhia de Jesus em Roma, o P. Manuel da N?brega partiu de Lisboa na armada de Tom? de Souza juntamente de cinco companheiros para conduzir as Miss?es Portuguesas do Ocidente. Em 1553, ap?s formar as primeiras miss?es brasileiras na Ba?a de Todos os Santos, onde primeiramente aportou, seguiu em dire??o ? Capitania de S?o Vicente onde percorreu o litoral sul do Brasil colonial. Em seguida, subindo a Serra do Mar, N?brega liderou a funda??o da Aldeia de Piratininga e nela implantou o Col?gio de S?o Paulo possibilitando o in?cio das entradas para o interior do continente. As implanta??es destes col?gios por vezes deram origem a n?cleos urbanos, como nos casos das Vilas de S?o Paulo, Rio de Janeiro e Vit?ria, que se tornaram posteriormente centros de irradia??o da expans?o colonial formando redes de pequenas localidades. Os p?tios e terreiros associados a esses col?gios, bem como as igrejas jesu?ticas e os aldeamentos destinados ? redu??o ind?gena formavam os conjuntos arquitet?nicos dos aldeamentos enquanto a organiza??o do espa?o das resid?ncias visava dar suporte ? evangeliza??o e a introdu??o do ?ndio ao sistema de vida portugu?s. Este trabalho tem como prop?sito analisar a atua??o da Companhia de Jesus perante os prop?sitos dos colonizadores portugueses durante o s?culo XVI at? primeira metade do s?culo XVIII, antes da pol?tica pombalina de expuls?o, e a l?gica de expans?o nas Capitanias ao sul do territ?rio brasileiro no per?odo colonial, concentrando o olhar na expans?o territorial realizada a partir da influ?ncia do Col?gio de S?o Paulo, sendo a Vila de S?o Jos? dos Campos no Vale do Para?ba e a Fazenda de Botucatu no oeste da Capitania, os dois ?ltimos redutos da presen?a jesu?tica no territ?rio do per?odo colonial. Para tal, nos apoiaremos na historiografia e na an?lise de cartas jesu?ticas, al?m de estudos sobre os fluxos e expans?o dos assentamentos tendo como base as cartografias antiga e contempor?nea, demonstrando a presen?a dos jesu?tas no territ?rio em quest?o.

Submitted by Setor de Tratamento da Informa??o - BC/PUCRS (tede2@pucrs.br) on 2015-04-17T18:46:28Z No. of bitstreams: 1 467348 - Texto Completo.pdf: 1745226 bytes, checksum: 1e33ae6db8765aeb6f854daed1c08f43 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-04-17T18:46:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 467348 - Texto Completo.pdf: 1745226 bytes, checksum: 1e33ae6db8765aeb6f854daed1c08f43 (MD5) Previous issue date: 2015-03-16 / This study aims to analyze the foundation of Vila Maria of Paraguay, current C?ceres - MT, with the presence of Chiquitano Indians from Chiquitano Jesuit missions on the eastern side of the Spanish colony in America, now Bolivia, probably, Santa Ana, Santa Rosa, St. John and the Holy Heart of Jesus de Chiquitos. Seeks to highlight the Portuguese settlement strategies with these Indians in the period they were created and consolidated the Portuguese-Spanish border in western Mato Grosso Captaincy with the lands of the Spanish colony in South America especially in Vila Maria of Paraguay. The time frame covers the foundation of Vila Maria from 1778 to 1827, during the view of Hercules Florence to that village. Vila Maria becomes important strategic point between the villages of Cuiab? and Vila Bela of the Trinity in the Guapor? valley and the lack of "white people" to populate it, the Chiquitano and Indians from other ethnic groups, served the Lusitanian project of settlement, occupation and consolidation of their land in this part of the colony. The royal instructions and the urbanization project of the Portuguese crown and the Marquis of Pombal will be the hallmarks of this settlement. / Este estudo tem como objetivo analisar a funda??o de Vila Maria do Paraguai, atual C?ceres ? MT, com a presen?a de ?ndios Chiquitano provenientes de miss?es jesu?ticas Chiquitanas do lado oriental da col?nia espanhola na Am?rica, atual Bol?via, provavelmente de, Santa Ana, Santa Rosa, S?o Jo?o e do Santo Cora??o de Jesus de Chiquitos. Procura evidenciar as estrat?gias de povoamento dos portugueses com esses ?ndios no per?odo em que se criavam e consolidavam a fronteira luso-espanhola no oeste da Capitania de Mato Grosso com as terras da col?nia espanhola na Am?rica do sul, especialmente em Vila Maria do Paraguai. O recorte temporal abrange a funda??o de Vila Maria 1778 a 1827, ocasi?o da vista de Hercules de Florence a essa Vila. Vila Maria torna-se importante ponto estrat?gico entre as Vilas de Cuiab? e Vila Bela da Sant?ssima Trindade no vale do Guapor? e na falta de ?gente branca? para povo?-la, os Chiquitano, bem como ?ndios de outras etnias, serviram ao projeto lusitano de povoamento, ocupa??o e consolida??o de suas terras nesta parte da col?nia. As instru??es r?gias e o projeto de urbaniza??o da coroa portuguesa e do Marqu?s de Pombal ser?o os balizadores deste povoamento.

I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ”Campingitismens” och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över. Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ”Campingitismens” frälsningsläror från Heaven’s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ”Campingi-tismen”? 89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm. Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning. Läran om den dubbla predestinationen anser jag också som uppenbart inom hans läror. Just nu fokuserar han på sin profetia, dess hållbarhet och vad Jesu återkomst har för konsekvenser för troende och icke-troende. Enligt Camping grundar hans profetia sig på noggranna bibelstudier och hans ”bevismaterial” innebär en mäktig mängd av numerologi, matematik och allegoriseringar. Campings förhållningssätt till frälsning kan beskrivs bäst som redan nämnt läran om den dubbla predestinationen – frälsning är alltid oförtjänt, man kan inte påverka den på något vis och den är bestämd redan i förväg av Gud likaväl dem vars öde det är att bli annihilerade för gott medan t.ex. Heavens Gates medlemmar ansträngde sig hårt att uppnå den nästa evolutionära nivån och slutligen deras himmelrike T.E.L.A.H, för att bli en asexual silverfärgad varelse i kosmos. ”Campingitismens” ökade popularitet kan bero på samtida omständigheter som präglas av politiska och ekonomiska problem, naturkatastrofer, kris, storolyckor osv. som i sin tur lyfter upp det andliga hos människor. Dessutom är folk runt i världen i olika grad besvikna på samhällets institutioner och ”Campingitismen” kan utgöra ett slags protest mot det moderna och därmed mot olika institutioner och myndigheter.