No description available.

I John Ajvide Lindqvists romaner blandas välkända skräckteman med realistiska, samtida miljöer där barn ofta har en framträdande roll inom berättelsen. Den här uppsatsens syfte är att undersöka relationen mellan barnkaraktärerna och det skräckfyllda samt hur läsaren uppfattar det. En grundläggande tes för uppsatsen är att barnen utgör ett hot mot de vuxna karaktärerna i Ajvide Lindqvists romaner Låt den rätte komma in (2004), Människohamn (2008) och Lilla stjärna (2010). Centrala frågor som ställs är vilken karaktär framkallar obehag och skräck? Mot vilken person riktas hotet? Om barnet är ett hot, varför blir hen det? För att svara på frågorna studeras berättarperspektivet i respektive roman med hjälp av Gérard Genettes fokalisationsbegrepp. Uppsatsen är uppbyggd kring tre analyser av respektive roman som samtidigt jämförs med varandra, med hjälp av en komparativ metod, för att kunna dra slutsatser om varje enskild roman samt om Ajvide Lindqvists författarskap. Det visar sig finnas många likheter mellan barnkaraktärerna i romanerna och några av de viktigaste slutsatserna består i att den interna fokalisationen är viktig för hur vi ser på karaktärerna och om vi som läsare upplever dem som hotfulla och skrämmande.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001.

Denna studie analyserar John Ajvide Lindqvists debutroman Låt den rätte komma in (2004).       Syftet med denna uppsats är att analysera tre av romanens biroller: Håkan, Virginia och Lacke. Analysen fokuserar på birollernas narrativa funktion, samt hur berättelsen gör för att identifikation ska skapas mellan läsaren och birollerna. De forskningsfrågor som studien sökt svar på är: Vilken narrativ funktion har birollerna Håkan, Virginia och Lacke i handlingen? Och, vilka identifikationsstrategier använder texten i relation till birollerna och hur skapas identifikation hos läsaren?      Resultatet visar att karaktärernas narratologiska funktion är att konkretisera temat ensamhet och gemenskap. Birollernas berättelse har gestaltats genom en heterodiegetisk berättare, som har tillgång till karaktärernas inre tankar. Centralt i detta är användandet av intern fokalisering, som gör det möjligt för den tänkta läsaren att identifiera sig med karaktärerna. Resultatet visar att identifikation skapas med denna berättarteknik, vilket är den största anledningen till att läsaren finner identifikation till birollernas handlingar och känslor. / This essay analyzes John Ajvide Lindqvist’s debut novel Låt den rätte komma in (2004) (Let the Right One In). The purpose of this essay is to analyze three of the novel’s side characters: Håkan, Virginia and Lacke. The analysis focuses on the narrative function of the supporting characters, and how the story creates identification between the reader and the supporting characters. The research questions that this study aims to answer are: What narrative function do the supporting characters, Håkan, Virginia and Lacke, have in the story? And, what identification strategies does the text use in relation to the supporting characters and how is identification created for the readers? The results show that the narratological function of the characters is to concretize the theme of loneliness and fellowship. The supporting characters have been narrated through a heterodiegetic narrator, who has access to the charcters’ internal thoughts. Central to this is the use of internal focalization, which enables the reader to find identification for the characters. The results show that identification is created with this narrative technique, which is the main reason why readers find identification for the characters’ actions and feelings.

John Ajvide Lindqvist is one of Sweden’s most prominent authors of horror fiction. Despite the fact that his texts appear in a number of learning materials and didactic contexts, research is limited when it comes to how his texts can be used in teaching. Therefore, the purpose of this study is to deepen the understanding of how Lindqvist's novel Little Star (2010) can be discussed as a possible literature selection in the subject of Swedish in upper secondary school. The study examines the ways in which the novel could engage the reader. It also discusses how the novel could raise issues related to core values, possibly promoting empathy and an understanding of others, as well as distancing oneself from violence and oppression. The study suggests that the novel's use of ambivalence, explicit depictions of violence and questionable morality could deter some students, but also create reader engagement and encourage ethical reflection. One conclusion is that Little Star could constitute a beneficial literature selection, provided that the teacher uses mindful pedagogical strategies while teaching. / John Ajvide Lindqvist är en av Sveriges mest omtalade skräckförfattare. Trots att hans texter förekommer i ett antal läromedel och didaktiska sammanhang är forskningen begränsad när det kommer till hur hans texter kan användas i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur Lindqvists roman Lilla stjärna (2010) kan diskuteras som ett möjligt litteratururval inom svenskämnet på gymnasieskolan. Studien undersöker på vilka sätt romanen skulle kunna väcka engagemang hos läsaren. Den diskuterar också hur romanen kan öppna upp för att arbeta med värdegrundsfrågor och möjligtvis främja inlevelse och förståelse för andra, liksom att eleverna tar avstånd från våld och förtryck. Studien föreslår att romanens ambivalens, explicita våldsskildringar och moraliskt tveksamma budskap skulle kunna avskräcka vissa elever men samtidigt också kunna väcka engagemang och uppmuntra till etisk reflektion. En slutsats är att Lilla stjärna skulle kunna utgöra ett produktivt litteratururval, förutsatt att läraren arbetar med romanen utifrån medvetna pedagogiska strategier.

El objetivo del presente estudio es analizar las estrategias utilizadas en la traducción española de la novela sueca Descansa en paz, escrita por John Ajvide Lindqvist y traducida al español por Gemma Pecharromán. Nuestro propósito ha sido indagar sobre cuál es la estrategia más empleada entre las estrategias de la categorización de Svane (2002). El estudio se realizó investigando cuatro categorías distintas de la tabla de Paula Igareda (2011): comparaciones, topónimos y lugares, alusiones, y líricas y poemas. También se ha investigado la relación entre las categorías y las estrategias de traducción más empleadas. Finalmente hemos investigado si las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización o la domesticación, según las teorías de Venuti (1995) y García Yebra (1982). El resultado muestra que la estrategia de traducción más empleada es la traducción directa, la que constituye el 55,8% de los ejemplos. Los datos obtenidos incluso indican que hay una diferencia entre las estrategias más empleadas, dependiendo de la categoría. También muestran que las categorías analizadas tienen una inclinación hacia la extranjerización.

Syftet med denna uppsats är att studera bildspråket i fyra skräcknoveller av John Ajvide Lindqvist och Anders Fager. De utvalda novellerna av Lindqvist är "By på höjden" (2006) och "Majken" (2006), samt "En punkt på Västerbron" (2011) och "Pigornas trappa" (2011) av Fager. Valet av material och författare har sin grund i att de båda är verksamma inom samma genre men skiljer sig avsevärt från varandra stilistiskt.   Syftet med vår undersökning är att granska till vilka metaforiska domäner och bildled författarna förflyttar begrepp för att skapa det ”otäcka.” Som grund för vår analys använder vi oss av George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer samt Lennart Hellspongs modell för metaforanalys. I teoriavsnittet presenteras, förutom konceptuella metaforer, allmänna teorier om olika typer av bildspråk som liknelser och metonymier. Metodavsnittet beskriver Hellspongs modell och hur vi ämnar använda den samt en kort redogörelse för kvalitativ undersökning. Metodavsnittet innehåller även författarpresentationer och sammanfattningar av de utvalda verken.   Vår analys visar att båda författarna rör sig i vardagliga domäner och begrepp för att skapa det otäcka istället för det fantastiska eller sensationella. I diskussionen resonerar vi kring analysen och vilken inverkan metaforerna har på uppbyggandet av skräcken ur kulturellt och kontextuellt perspektiv. Vi uppmanar även till vidare forskning av denna, i Sverige, nya och växande genre.

Uppsatsen analyserar fyra noveller i John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar som utkom 2006. Novellerna som analyserats är ”Gräns”, ”By på höjden”, ”Equinox” och ”Vikarien”. Syftet med analysen är att undersöka hur Ajvide Lindqvist arbetar för att göra sina noveller skrämmande och vad som är skrämmande. Uppsatsen utgår från en etablerad begreppsapparat som definierats av olika teoretiker och författare, som skriver inom genrerna gotik och skräck. Analysen visar att Ajvide Lindqvist använder sig av karaktärsdrag och grepp som går att finna inom genrerna gotik och skräck. Jag finner även att det som framför allt skapar skräckeffekt i hans noveller är vardagsförankringen. De drag och grepp han använder sig av får en större verkan på grund av att det utspelar sig i välbekanta miljöer som nog de flesta läsare kan relatera till.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".