Den här uppsatsen analyserar John Ajvide Lindqvists roman Lilla stjärna (2010). Uppsatsens syfte är att undersöka och utreda hur dess huvudkaraktärer Theres och Teresa samt de andra unga flickorna i romanen gestaltas som identifikations objekt för läsaren samtidigt som de är våldsamma och väcker avsky. Frågeställningarna som används som utgångspunkt för att undersöka syftet är: Vad är det i romanen som väcker en känsla av skräck? Och vilka faktorer gör att läsaren kan identifiera sig med karaktärerna? Uppsatsen söker att problematisera flickornas användande av våld och mord genom teoretiska ingångar som baseras på skräckgenrens användande av identifikations objekt för att skapa en känslomässig upplevelse hos läsaren. Samt rape-and-revengegenrens hämndtematik och tidigare forskning kring ondskefulla barn och kvinnors roll inom skräckgenren. Via analysen framgår det att det som gör romanen skrämmande är att det är barn som är våldsamma mördare. Barn som annars brukar ses som de som är mest oskuldsfulla. Att flickorna även drivs av djuriska instinkter gör dem opålitliga som skapar en ovisshet hos läsaren. Av analysen framgår det även att genom intern fokalisering skildras flickorna på olika sätt, vilket resulterar i att sympatin för dem blir olika höga. Teresa skildras genom en egen intern fokalisering, medan Theres och de andra flickorna skildras genom andra karaktärers interna fokalisationspositioner. Däremot behåller huvudkaraktärerna rollen som identifikations objekt trots att de väcker skräck. På så sätt framgår huvudkaraktärernas motiv för deras våldshandlingar och det blir istället andra karaktärer och samhället som får rollen som antagonister och romanens monster.

No description available.

Denna uppsats undersöker de queera perspektiven i John Ajvide Lindqvists roman Låt den rätte komma in. De metoder som tillämpats är en innehållsanalytisk- och motströmsläsning för att synliggöra de element som är relevanta för uppsatsen. Syftet är att bidra med en djupare förståelse av de queerteoretiska element som finns i verket kopplat till vampyren Eli som är androgyn samt att jämföra de två filmerna som finns till hands för att göra denna uppsats multimodal men också att bidra med en didaktisk reflektion. Det som undersöks i den didaktiska delen är både hur man kan skapa en god skolmiljö för att kunna ta upp ämnen som berör sexualitet och identitet men också just hur romanen kan användas.

Denna uppsats undersöker relationen mellan lättlästa skönlitterära böcker och originalutgåvor genom en närstudie av John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in och den lättlästa versionen Vampyren i Blackeberg. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som skiljer sig i handlingen och vilka litterära aspekter som försvinner i en bearbetad lättläst text. Analysen fokuserar därför på olika aspekter av litterära föreställningsvärldar för att få svar på vad som förhåller sig annorlunda eller likartat. De forskningsfrågor som besvaras är: På vilket sätt skiljer sig informationen i John Ajvide Lindqvists lättlästa verk Vampyren i Blackeberg från originalutgåvan Låt den rätte komma in? Och vilken typ av information försvinner i det lättlästa verket i jämförelse med originalutgåvan? Resultatet visar att det förekommer markanta skillnader gällande typ och omfattning i den lättlästa bearbetningen. Stoff som försvunnit är bland annat miljöbeskrivningar, fokalisation och nedskärningar i dialoger för att göra dessa korta och koncisa med så få utläggningar som möjligt. Därtill visar diskussionen att lättläst litteratur inte bör användas som läromedel, då denna texttyp inte kan svara på Skolverkets kriterier när det kommer till svenskämnet. Lättläst litteratur kan aldrig ersätta originalutgåvor, eftersom bearbetningar reducerar bort vital information som gör att läsarens förståelse för handlingen försämras. / This essay analyzes the relationship between easy-to-read fiction and the original edition through a close study of John Ajvide Lindqvist’s Låt den rätte komma in and the easy-to-read version Vampyren i Blackeberg. The purpose of this essay is to examine what differs in the plot and which literary aspects that disappear in an edited easy-to-read text. The analysis therefore focuses on different aspects of literary imaginary worlds to get answers for what looks different or similar. The research questions this study aims to answer are: In what way does the information in John Ajvide Lindqvist’s easy-to-read version Vampyren i Blackeberg differ from the original edition Låt den rätte komma in? And what kind of information disappears in the easy-to-read version compared to the original version? The results show that there are significant differences in the type and to what extent of the easy-to-read version. Things that have disappeared are environmental descriptions, focalisation and information in dialogues to make these short and concise, with as few explanations as possible. The discussion shows that easy-to-read literature should not be used as a teaching aid, as this type of text cannot meet the curriculum criteria when it comes to the Swedish subject. Easy-to-read literature can never replace original editions, as the easy-to-read texts reduce vital information that weaken the reader's understanding of the plot.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

“Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning“ är en litteraturdidaktisk studie i forskningsämnet pedagogik som tar syftestexten för litteraturundervisningen i det gymnasiala svenskämnet som utgångspunkt. Genom en förstudie där elva svensklärare och en skolbibliotekarie samtalar i fokusgrupper riktas projektet mot sitt huvudfokus som är en läsloggsintervention där 31 elever i gymnasiekursen Svenska 3 läser John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” (Ordfront, 2004/2015). Med hjälp av begrepp från läsforskning (Rita Felski, “Uses of Literature”, Blackwell Publishing, 2008) och erfarenheter från förstudien för eleverna logg över sin läsning. Resultatet av läsloggsinterventionen visar att elevernas metareflektion hjälps framåt av begreppsanvändningen och att eleverna därmed tar steget in i en transformativ lärandeprocess. Licentiatavhandlingen innehåller en analys av den didaktiska potentialen för transformativt lärande med fokus på fokalisation och främmandegöring i Ajvide Lindqvists roman samt en praktisk modell för hur begreppsorienterad litteraturundervisning med läslogg på gymnasiet kan utformas. / The function of reading fictional texts in Swedish secondary school education has been questioned in public debate (e.g. Melin, 2016-07-17), even though the reading of fictional texts has been shown to be important to young people’s academic achievement (Jerrim &amp; Moss, 2019). Swedish policy documents clearly state that upper secondary teaching of literature in the subject of Swedish is aimed at increasing the pupils’ self-awareness and their comprehension of experiences and perceptions of others (The Swedish National Agency of Education, 2011). However, results from a large-scale reading project show that Swedish teenagers find it difficult to reflect upon their own roles as readers of fictional texts (Nordberg, 2018). Therefore, this licentiate thesis targets upper secondary reading of fictional texts, and the possibility of using literary terminology pedagogically to visualize and develop pupils’ transformative learning processes. The overall research question posed is: - How can applied literary terminology be used in upper secondary literary studies todevelop pupils’ transformative learning processes? A pilot study was conducted based on three focus group-sessions with teachers and the librarian at an upper secondary school. The main study was based on reading journals written by pupils reading John Ajvide Lindqvist’s novel Låt den rätte komma in (2004) [Let the Right One In, 2008] as part of the Swedish 3 course. The methodological framework is inspired by participatory research. Consequently, this research-project uses an inclusive approach to the participants – 11 Swedish teachers, 1 librarian and 31 pupils – which means that they are considered as subjects rather than objects of knowledge. My own role in this project is tripartite: as a colleague, a teacher, and researcher. The pilot study was conducted in order to find out which possibilities and obstacles arose when the staff participants worked on teaching literature. The main study, within which the pupils are included as participants, focuses on advancing meta-perspectives of their own reading and made use of results from the pilot study and concepts derived from Felski’s (2008) ‘modes of textual engagement’. The pilot study revealed tensions which obstruct the teaching of literature, including the teacher-experienced importance of pupils ‘stepping into’ stories, as opposed to a great many pupils’ reluctance both towards the text and the act of reading. Moreover, the tension between engaged reading and the heavy emphasis placed on assessable outcomes of teaching and learning was addressed by the teachers. The main study revealed that reluctance is an inherent part of reading fictional texts. Further, that the pedagogical application of concepts used in literary studies can support the reading process, make it move forward, encourage the adoption of meta-perspectives on reading and on the pupils themselves as readers, as well as supporting a cohesive view of the finalized text. In summary, the findings suggest that applying literary concepts in literary studies supports pupils towards advancing their transformative learning and potentially points to a new way of making the goals section of the policy documents tangible for teaching and learning practices. According to this study, transformative learning-goals can be achieved if critical perspectives are preceded by individual engagement with the reading of the text. The suggested concept of transformative potential is beneficial to an analysis of the pedagogical function of a certain fictional text used in a certain learning situation geared towards transformative learning. This finding stands in contrast to trends of using reading as a means of writing practice or imaging historical epochs. / <p>Licentiate Thesis in Education with Specialisation in Didactics.</p>

I denna uppsats ämnar jag undersöka hur ensamhet och alienation framställs i två av John Ajvide Lindqvists romaner: Rörelsen (2016) och Verkligheten (2022). Analysen kommer att genomföras med hjälp av tre samhällsfilosofiska begrepp: kollektivism, folkhem och individualism. Fokus ligger på att utforska hur ensamhet och alienation samverkar med de samhälleliga kontexter som presenteras i vardera verk. Eftersom Rörelsen utspelar sig 1985 och Verkligheten omkring 2022, utgör den tidsmässiga diskrepansen ett underlag för stora delar av analysen. Detta fördjupas och konceptualiseras mot bakgrund av 1980-talets liberala individualism och den rådande norm som den idag gett upphov till. Analysen följer berättelserna kronologiskt och fokuserar på huvudkaraktärerna och deras känslor kring att leva i samhällen som till övervägande del drivs av framgång och egocentrism. Jag undersöker hur detta formar dem som sociala varelser, men också hur deras brist på gemenskap får patologiska konsekvenser. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att Ajvide Lindqvists romaner skildrar ensamhet och alienation som tätt sammankopplade med den politiska kontext som förekommer i vardera roman. Samt att denna kontext grundar sig på den politik som kan antas vara framträdande för respektive samtider och således också är en gestaltning av den verklighet vi levde/lever i.