<p>Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet.</p><p>Våra frågeställningar löd som följande:</p><p>1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta?</p><p>2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet?</p><p>3. Upplever eleverna att de får tillräcklig undervisning i källkritik och informationssökning?</p><p>4. Skiljer sig informationssökningsvanor och källkritiska metoder åt mellan könen?</p><p>5. Är Internet en primärkälla eller går elever i första hand till andra källor?</p><p>6. Hur upplever elever att Internet fungerar som informationskälla? Hittar eleverna det de söker efter?</p><p>För att uppnå vårt syfte samt att få svar på våra frågeställningar valde vi att genomföra vår kvantitativa undersökning med hjälp av enkäter.</p><p>I vår undersökning fann vi att eleverna främst använder Internet som källa. Sökmotorer är det mest populära valet av informationskälla, där de flesta använder sig av sökmotorn Google. Den vanligaste källkritiska metoden hos eleverna är att jämföra den information de hittat med en annan källa för att stämma av dess pålitlighet. Detta fann vi var en otillräcklig metod som innebär vissa risker. Övriga metoder för källkritik saknas. Eleverna har under sin tid på högstadiet inte fått någon undervisning i vare sig informationssökning eller källkritik. Dock anser pojkarna i undersökningen att de inte behöver ha ytterligare undervisning i informationssökning medan flickorna uttrycker ett behov av detta. Samtliga elever i vår studie eftersöker mer undervisning i källkritik. Vi avslutade vårt examensarbete med en diskussion om hur vi som framtida lärare kan främja elevernas informationssökning och källkritik genom att konstruera grupparbeten och uppgifter som gynnar deras informationssökningsprocess. Vi betonade även vikten av ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier med hänsyn till informationssökning och källkritik.</p>

Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet. Våra frågeställningar löd som följande: 1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta? 2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet? 3. Upplever eleverna att de får tillräcklig undervisning i källkritik och informationssökning? 4. Skiljer sig informationssökningsvanor och källkritiska metoder åt mellan könen? 5. Är Internet en primärkälla eller går elever i första hand till andra källor? 6. Hur upplever elever att Internet fungerar som informationskälla? Hittar eleverna det de söker efter? För att uppnå vårt syfte samt att få svar på våra frågeställningar valde vi att genomföra vår kvantitativa undersökning med hjälp av enkäter. I vår undersökning fann vi att eleverna främst använder Internet som källa. Sökmotorer är det mest populära valet av informationskälla, där de flesta använder sig av sökmotorn Google. Den vanligaste källkritiska metoden hos eleverna är att jämföra den information de hittat med en annan källa för att stämma av dess pålitlighet. Detta fann vi var en otillräcklig metod som innebär vissa risker. Övriga metoder för källkritik saknas. Eleverna har under sin tid på högstadiet inte fått någon undervisning i vare sig informationssökning eller källkritik. Dock anser pojkarna i undersökningen att de inte behöver ha ytterligare undervisning i informationssökning medan flickorna uttrycker ett behov av detta. Samtliga elever i vår studie eftersöker mer undervisning i källkritik. Vi avslutade vårt examensarbete med en diskussion om hur vi som framtida lärare kan främja elevernas informationssökning och källkritik genom att konstruera grupparbeten och uppgifter som gynnar deras informationssökningsprocess. Vi betonade även vikten av ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier med hänsyn till informationssökning och källkritik.

This Master’s thesis aims to examine how study participants reason about what they share on Facebook in order to create a deeper understanding of motivations behind sharing. Another aim is to investigate what role credibility assessments have in sharing. The previous research on information sharing and Facebook is limited. To investigate these issues, qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 participants aged 20–35. Toanalyze the interviews, qualitative content analysis was used. The themes that emerged were:motivations behind sharing, what is shared, audience, professional/private, discussion and credibility assessments. The results showed that the participants’ main motivations to share something were to either influence others or to strengthen their own identity on Facebook. The clearest result is that all participants state that it is important to them that they stand for what they share. What the participants share is also strongly linked to why they share –mainly they share political posts. Most participants say that they primarily have their closes tfriends in mind when sharing. Credibility is also linked to other themes. Credibility in many cases is one of the criteria that determine what participants choose to share. The participants also said that they generally rely more on what people they know well post or share.

<p><p><p>The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education.</p></p><p>I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires.</p><p>The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information.</p><p>The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education.<p> </p></p></p> / <p><p>Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser.</p></p><p><p>Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät.</p><p>Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har.</p><p>Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.<p> </p></p></p>

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. / Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade. I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten. Resultaten analyserade vi utifrån författarna Ekström och Nohrstedts modell Reporterpraktikens kontext, där handlingsetiken antas påverkas av ideal, normer, konsekvenser och villkor. Våra slutsatser är att det finns en hög etik bland journalister på landsortstidningar, att det är situationen som till stor del styr handlingsetiken och att det är fler som tycker att det är okej att belöna, för exempelvis månadens bästa nyhetstips, än att direkt betala en källa för information. Att informationens trovärdighet riskerar att minska är det argument som flest tar upp mot betaljournalistik och de flesta som deltagit i vår undersökning är positiva till att införa en paragraf om betaljournalistik i spelreglerna.

Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen.  Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013. Steg två var samtalsintervjuer med journalister som skrivit om händelsen.  Resultatet visar att tidningarna använde osäkra och tendensiösa källor i andra- och tredjehand i sin rapportering. Journalisterna ansåg att detta var rätt att göra i det svåra läge som rådde, dock under förutsättning att det framgick för läsarna att det var osäkra uppgifter och källor. Undersökningen visar också att tidningarna var beroende av nyhetsbyråer och andra medier för att klara rapporteringen.

Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens. Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna. Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll.

Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers kunskaper om det psykologiska samt fysiologiska effekterna av konditionsträning. Elevernas kunskaper analyserades utifrån vilken primär kunskapskälla eleverna uppger de har fått kunskaperna ifrån samt vilket kön de tillhör. Studien har använt sig enkät för insamling av empiri, där frågorna var standardiserade kunskapsfrågor. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskus 3 som genomgått kursen Idrott och hälsa 1. 92 av 93 enkäter samlades in och analyserades i SPSS och Microsoft Excel. Studien utgår från begreppet hälsolitteracitet och resultatet har analyserats utifrån en modifierad teoretisk modell som tagit sin utgångspunkt ur Paakkari och Paakkari hälsolitteracitetsmodell för skolan. I resultatet framgår även att de tjejer som deltog i studien hade en marginellt högre korrekt svarsfrekvens än de killar som deltog. Vidare har eleverna grundläggande kunskaper inom effekterna av konditionsträning men har fallit för en rad myter som florerar angående träning. Det är framförallt de elever som uppgett någon form av mediekälla som visar på en låg kunskapsnivå. Av resultatet att döma har de flesta eleverna som deltagit i studien grundläggande kunskaper men många saknar en kritisk medvetenhet kring hälsobudskap.

Syftet med denna undersökning var att ge en överskådlig syn på hur elever tänker kring användandet av internet. Undersökningen belyser även skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ metod där respondenterna fick fylla i en enkät. Resultatet har visat på att elever generellt sett använder både Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer även en del elever som tror att censur gäller på internet. Eleverna är även ytterst målmedvetna när de söker information och prioriterar högt att informationen skall vara pedagogiskt utformad. Slutsatserna som har dragits utifrån denna undersökning är att eleverna uppvisar typiska beteenden som stämmer överens med vad som kännetecknar Google generationen. Samt att det finns skillnader mellan programmen som är av vikt.