Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej.Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet.Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint somläromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten avkällkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittarkontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olikasynpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag sompedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historiafrån svunnen tid som kräver förklaring inom områden somnyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution.I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 -18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om sammahistoria. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik,läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i enjämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källorär starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historieninnehåller många teorier och spekulationer.Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaperi källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare ochklasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser ochmål. Presentationen kan således inspirera eller engagera till attanvända sig av denna pedagogiska undervisningsmetod.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i tidiga skolåren arbetar för att utveckla elevers förmågor att navigera i informationsflöden. Studien utgår från en forskningsöversikt av Skolforskningsinstitutet om källkritik och kritiskt tänkande. Översikten belyser diskussioner, multimedia och text som tre huvudsakliga undervisningsformer samt lärarledning, val av innehåll och stödstrukturer som aspekter lärare bör ta hänsyn till i undervisningen. Med översikten som bakgrund gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-3 för att undersöka hur och om dessa tar plats i undervisning i informationsnavigering. Studiens resultat visar att elever möter en ökande mängd information i samband med digitaliseringen och lärarna beskriver både positiva och negativa aspekter av detta. Undervisningen som sker saknar ofta struktur och är i hög grad reaktiv snarare än planerad. I samband med att undervisningen främst skedde spontant blev diskussionsbaserad undervisning dominerande och förmågan att värdera, snarare än söka och granska fokuserades främst. Studien visar att undervisningen i informationsnavigering har stråk av vad som beskrivs av Skolforskningsinstitutet (2020) vara gynnsamma undervisningsaspekter i källkritiskt tänkande. Samtidigt finns utvecklingspotential i utbildning för lärarna som kan leda till en mer strukturerad undervisning som stöttar elevers lärande i informationsnavigering.

Källkritik är ett centralt inslag i många ämnen, inte minst i samhällskunskapen. Syftet med denna uppsats  var att  undersöka  svenska elevers olika förhållningssätt till källkritik i gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. De metoder som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk ansats. Materialet som har analyserats består av 27 gymnasiearbeten från fyra olika skolor, skrivna av elever på samhällsvetenskapsprogrammet under åren 2017–2022.  Resultatet visade att eleverna använde sig av många olika källtyper i sina gymnasiearbeten, men att majoriteten av dessa var digitala. Det visade även att eleverna förde en mängd olika resonemang för att motivera  sina  val av källor. Vissa av dessa  gick  i linje med en traditionell källkritik,  andra  en mer utvidgad källkritik och en del  fördes  utifrån personliga upplevelser.  Resultatet visade även att det gick att urskilja olika uppfattningar gällande källkritik utifrån elevernas resonemang. Dessa uppfattningar handlade bland annat om källkritikens värde, innehåll och praktik. Sammanfattningsvis visade studien på en stor variation i elevernas källkritiska förhållningssätt,  vad gäller de källtyper  som använts,  elevernas  källkritiska resonemang  samt  de olika uppfattningar som gått att urskilja.

Syftet med denna studie är att få en utökad kunskap om hur källkritiksundervisningen kan kopplas till elevernas vardag samt vilka utmaningar som då kan uppstå. Studiens frågeställningar är:  Hur anser lärare att undervisningen om källkritik kan genomföras så att det kan överföras till elevernas vardagliga medieanvändning? Vilka utmaningar anser lärare att de kan ställas inför när de ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardag? Det teoretiska perspektiv som studien utgår från är pragmatism och den undersökningsmetod som används är kvalitativa intervjuer. Fem grundskolelärare har intervjuats och materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.  Studiens resultat tydliggör att antal utmaningar som uppstår när lärarna ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardagliga medieanvändning. Lärarna framhåller att den största utmaningen är att de saknar kunskap om hur elevernas vardagliga medieanvändning ser ut. Bristen på tid att få en inblick i elevernas vardag kombinerat med det föränderliga samhället med sin outsinliga informationsmängd gör lärarnas arbete än svårare. Trots detta finns det en hel del undervisningsmetoder som möjliggör kopplingen mellan undervisning om källkritik och elevernas vardagliga medieanvändning. Både lärarna och tidigare forskning pekar på vikten av att använda sig av elevnära aktiviteter och den undervisningsmetod som framställs som den mest effektiva är samtal om källkritik som utgår från elevernas vardag. Lärarna anser även att samtalen med eleverna kan bidra till att få en större inblick i elevernas vardag. Utöver samtalen använder sig lärarna även av filmer samt granskning av bilder och texter som undervisningsmoment. / <p>SO</p>

The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.

The study aims to examine how school librarians at elementary school work with the curriculum and the difficulties they experience in the work with the curriculum.Five themes were distinguished in how school librarians work with the curriculum: Curriculum as target documents, Curriculum as working in partnership, Curriculum as control tools for working with source criticism, Curriculum as control tool for working with fiction, Curriculum as a support for defining profession. Three themes were distinguished in the difficulties of the work on the curriculum; Lack of time, Lack of knowledge and availability and Lack of formulation of goals around school library activities. The study uses the new institutional theory as method to analyze the result.In all themes, there were examples of coercive, mimetic and normative forces as a way to explain how school librarians and teachers within the same organizational field tend to resemble each other.

I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Det här är en systematisk litteraturstudie i syfte att utforska hur begreppen och förmågorna källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande tas upp och arbetas med i dagens skola. Vi har här utgått från tre frågeställningar som är: Hur arbetar lärare och elever med att utveckla sin informationskompetens i grundskolan? Vilka undervisningsstrategier används i dagens skola om källkritik och kritiskt tänkande? Varför bör skolan och lärare undervisa i källkritik och kritiskt tänkande? Vi har i denna studie använt oss av databassökning och manuell sökning för att få fram ett sådant bra utbud av litteratur som möjligt. Resultatet av forskningen visade att dessa begrepp är svåra att arbeta med då de är ytterst komplexa. Lärare bör ha dessa begrepp i åtanke under all typ av undervisning som sker i skolan då det har blivit allt viktigare att vara källkritiskt och ha ett kritiskt tänkande i dagens samhälle. Det framgick även i studien att lärare och bibliotekarier anser att det är svårt att veta vems ansvar det är att lära ut om dessa begrepp/förmågor.