Idag finns det ett begränsat utbud av material för källkritiska övningar på lågstadienivå och undervisning i källkritik anses påbörjas i för höga årskurser (Skolverket 2018a; Skolverket 2019a). Detta är två centrala aspekter i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om ett videoredigeringsprogram med stöd för interaktivitet kan underlätta dagens undervisning i källkritik på lågstadienivå, samt vilka behov och utmaningar som finns idag. Studien syftar också till att ta reda på hur ett sådant videoredigeringsprogram skulle kunna se ut och fungera. Tanken med studiens tjänst är att eleverna ska lära sig tänka källkritiskt och enklare kunna urskilja vad som är sant eller falskt genom videoredigering där inlagda filmklipp kan manipuleras. För lågstadielärarnas del finns potential för att undervisa eleverna genom skapande av interaktivitet som kan leda till bland annat diskussion i klassrummet. För att ta reda på om tjänsten kan underlätta undervisning i källkritik, vilka behov och utmaningar som finns idag samt önskad funktionalitet och design har flera lärare deltagit i enkätundersökningar och intervjuer. Elever har även observerats vid användning av studiens tjänst för att sedan intervjuas. Det som upptäckts i studien är bland annat att lågstadielärare är ovana inom ämnet, de har svårt att hitta material och är i behov av källkritiskt material för lägre åldrar. Eleverna har en vana av digitala verktyg men behöver bland annat tydliga och enkla instruktioner utan ett avancerat språk och god tid på sig att läsa dessa instruktioner. Får att fånga uppmärksamhet av de elever som deltagit i studien behövs också utstickande färger på centrala knappar samt begränsat med valmöjligheter. I studien framkommer även att det finns en önskan om källkritisk undervisning i lägre åldrar, som till exempel i lågstadiet eller förskolan. Det har även framkommit att studiens prototyp eller liknande tjänst möjligtvis kunnat underlätta undervisning i källkritik, detta är dock något som kräver vidare forskning.

Att tillämpa critical literacy i undervisningen har enligt forskning visat ge positiv respons och utvecklar bland annat förståelsen för omvärlden, läsförståelse samt den kritiskt granskande och tolkande förmågan. Det är dock inte utrett huruvida detta förhållningssätt faktiskt tillämpas i undervisning. Därför ämnar denna studie undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs F-6 på 14 skolor i en kommun beskriver att de använder critical literacy-praktiker i undervisning med textarbete, genom att besvara följande frågeställningar: Hur många lärare har hört talas om critical literacy? Hur uppfattar lärare begreppet critical literacy? I vilken utsträckning använder lärare i en kommun critical literacy-praktiker vid arbete med texter? Studien är en triangulering mellan en digital enkätundersökning med 52 besvarande lärare och semistrukturerade intervjuer med två lärare verksamma inom årskurs F-6. För att analysera insamlat material är analysen inspirerad av den hermeneutiska teorin. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de flesta lärare är bekanta med critical literacy, men att de inte vet vad det innebär. De lärare som är bekanta med critical literacy beskriver det som ett källkritiskt språkutvecklande arbete där text och information granskas och tolkas. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att samtliga lärare i studien på något vis tillämpar critical literacy, men att det varierar i vilken mån det tillämpas samt om dessa lärare är medvetna om att det tillämpas. / According to science, the use of critical literacy in classroom context has shown to have a positive outcome and improves the understanding of the surrounding world, reading comprehension and the ability to analyze and interpret. If this approach actually is being used in classroom context is however not established. The purpose of this study is therefore to investigate to what extent critical literacy is described to being used in classroom text work by teachers in 14 lower and middle schools in a municipality by answering the following questions: How many teachers has heard of critical literacy? How do teachers describe the concept of critical literacy? To what extend do teachers in a county use critical literacy when working with texts in the classroom? This study is a triangulation between a digital survey with 52 responding teachers and a semi-structured interview with two teachers active within the lower and middle school years. The data analysis is inspired by the hermeneutical theory. The conclusions reached of the results of the study are that most teachers are familiar with critical literacy, but without knowledge of what it means. The teachers who are familiar with critical literacy describe the approach as a critical language development where text and information are being researched and questioned. The results show that every teacher of the study in one way or another use critical literacy, although it depends to what extend it is being used and if those teachers are aware of its usage.

Syftet med den föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar källkritik i SO-undervisningen. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i ett pragmatiskt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med nio årskurs 1–3-lärare framkom det hur de upplever att arbetet med källkritik blir en del av SOundervisningen samt vilka möjligheter respektive svårigheter de upplever med arbetet. I resultatet identifierar vi att källkritik berörs dagligen i och utanför undervisningen. Lärare i årskurs 1–3 upplever området som viktigt och att elevernas erfarenheter bör kopplas in i kunskapsinlärningen. Möjligheten med arbetet inom källkritik är att elever erövrar kunskaper inom området för att bli aktiva samhällsmedborgare med en källkritisk förmåga. Den viktigaste svårigheten som upplevs för lärarna är att få alla elever att förstå skillnaden mellan vad som är sant och falskt samt hur källor ska användas i undervisningen.

Detta examensarbete syftar till att utöka kunskapen om hur svensklärare i årskurs 4–6 ser på begreppet källkritik när det kommer till information på internet, samt hur de väljer att gestalta källkritiken didaktiskt. Detta i hopp om att finna möjliga förklaringar till varför det förekommer brister i undervisningen av källkritik.    För att kunna ge svar på detta gjordes valet att intervjua sex verksamma svensklärare i mellanstadiet. Intervjuerna ställdes senare i jämförelse med varandra och ur den data som samlades in utkristalliserade sig vissa teman som blev utgångspunkt för studiens analys, diskussion och slutsatser. Som teoretiska ramverk har den sociokulturella teorin på lärande, didaktisk teori och ramfaktorteorin använts.   I studien framkom att lärarna har en bred syn på vad som ska behandlas inom undervisningen av källkritik, dock hämmas deras arbete av en rad faktorer, så som materiella brister och låga kunskaper inom ämnet. Det framgick på så sätt tydligt att lärarna inte har de förutsättningar som krävs för att kunna ge eleverna den utbildning som utvecklar en källkritisk förmåga inom ramen för information på internet.

This Masters thesis aims at investigating how 15-year old girls use the Internet, particularly on their free time, taking a source critical perspective. It includes group interviews. The main question of this thesis was whether there is a need for specific user education. The following four questions were asked: What do they do on the Internet during their free time? In what way do the girls learn how to interact with each other on the Internet? How do they relate to different types of web pages and materials from a source critical aspect? What content do they consider to be relevant in a user education? The study is mainly focused on information use and information behaviour in different contexts. The reason for this is that society of today requires explicit skills to manage the increasing information flow. Christine Bruce has presented a theory of information literacy and I wanted to see if it was possible to apply her theory model on my interview groups. My theoretical framework, and analyses, also builds on socio cultural theories. Among other things my empirical material shows that the students need more education in order to handle different demands; this includes information seeking and discussions about moral and ethical dilemmas. The students also believed that teachers couldn’t help out as much as they wanted due to their lack of familiarity with the Internet. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this master’s thesis is to examine how high school students evaluate the quality of the information available on the online encyclopedia Wikipedia. By doing quantitative research based on questionnaires we expected to find that the means for judging that students use in this situation are most frequently based on a text’s intrinsic qualities in the point of view of its content. It was also our presupposition that 18 and 19 year old high school graduates have received some education in information research and authoritative sources on the Internet. From this assumption we assessed that, while not always using methods recommended by experts, the students use Wikipedia with a high level of healthy suspicion. We considered Patrick Wilson’s theory about cognitive authority to be valid for these assumptions. Though generalizations based on a large sample reduce an understanding of each individual’s expected behavior during information qualitiy evaluation, conclusions could be drawn about which criteria most individuals in this age use in a situation like this. The results show that though intrinsic plausibility has great significance in the students’ evaluation of quality, looking for outside sources is still the main criteria for credibility. It was further discovered that the students in the study used a wide variety of criteria apart from intrinsic plausibility and examining outside sources. This can be of certain significance for future research because it gives us valuable information about the behavior of high school students in terms of information research. / Uppsatsnivå: D

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning. Studien visar att eleverna har liknande strategier när de söker på Internet oavsett ålder och skola. Elevernas strategier är invanda och relativt basala, men de uttrycker vetskap om Internet som en mångfacetterad plattform. Lärarna berättar om vikten av ett källkritiskt synsätt, men de flesta har inga tydliga exempel på hur de tillämpar detta i sin undervisning. / Program: Lärarutbildningen

The Swedish National Agency for Education has revised the national curriculum in order to emphasize the importance of digital competence within the Swedish public school system. One part of becoming digitally competent is to be able to critically review material from digital sources. In this study, four Swedish language upper secondary school teachers have been interviewed about their experiences in teaching digital source criticism, when a need for digital source criticism arises and how they didactically organize their teaching methods. All four informants believed that there is a need for digital source criticism although their motives and teaching methods differed. One teacher saw the use of applying the subject to democratic values, two others wanted the students to learn how to research facts and develop a more nuanced view on information, the fourth teacher wished to introduce debate and reflection. Only one of the teachers integrated digital source criticism in the teaching of the Swedish language. The other three taught it independently, as a stand-alone subject. All four teachers shared the same view on teaching digital source criticism: They need to teach the students the definition of a source and that there are different kinds of sources with a different degree of reliability.

<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig. Det framkommer av studien att det råder brist på datorer i skolan vilket försvårar Internetundervisningen, men även undervisning i källkritik av Internetkällor. Lärarna löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta med Internet eller arbeta i grupper. En annan lösning som skolan står för är att införa modern IT teknik i skolan. Lärarna i studien kommer inom den närmaste framtiden att genomgå en kompetensutveckling i IT. Lärarna efterfrågar en länksamling som hela tiden hålls fräsch med länkar lämpade för skolarbete.</p>