Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context. Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis.  Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent. The fact that not all students have access to school libraries makes it difficult to come to any conclusions regarding this matter. It also seems to be an uncertainty regarding the students’ knowledge about their school library and its resources.

This is a study about source criticism in Swedish health magazines in 2014 which is based on Torsten Thuréns positivist philosophy of science and formulations about source criticism. The thesis was based on the hypothesis that the Swedish health magazines are inadequate in their source-critical approach. To prove or disprove the hypothesis a quantitative content analysis of one hundred articles was made. The quantitative content analysis was based on twelve variables and the results showed that the hypothesis to some extent was true. The magazines reported their sources in most cases, but the majority of the sources consisted of various authorities such as doctors, psychologists, and personal trainers. Different authorities might have different opinion about the same phenomena depending on what profession they have, which can be a sorce to problem. Most of the articles showed lack of self-criticism, and the majority were written from only one perspective. Sixteen of the articles possibly broke the Marketing Act. Further more, to analyse the survey material, Torbjörn von Krogh's definition of "media accountability" standards of responsibility of media have been used. Noted in the conclusion was that health magazine should take more responsibility when it comes to source criticism.

The aim of this essay was to establish the possible roll of source criticism in doctoral thesis in history. To answer this aim, a qualitative perspective has been adopted. Along with a textual analysis, motivated in the adopted intent. The material that was selected to be analyzed were doctoral theses in history, from 2017. They were ;”Reglerad Sprängkraft” by Josefin Sabo, ”Flaskor på löpande ” by Gunnel Holmér, ”Acceptans eller utstötning” by Robert Eckeryd, ”Toleransens gränser” by Johannes Ljungberg and ”Löfte, Tvist och Försoning” by August Aronsson. The result was sorted after the research questions and what appeared, was that source criticism tend to adapt different forms, motivated in the studied the subject. This essay cannot answer if a certain approach about source criticism is possible to establish, as the subject itself is a product of influences from other disciplines. The position of source criticism, the use of source criticism concept and usages of methods is depending on the historian´s own view on their own commitment. / Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ställning källkritikens fyller i dagens doktorsavhandlingar i historia, såsom det återspeglas i författarens behandlingar av källkritiska överväganden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ, hermeneutisk utgångspunkt antagits och en tematisk textanalys har valts som metod, motiverat av syftet. Det materialet som ligger till grund för den tematiska textanalysen doktorsavhandlingarna; ”Reglerad Sprängkraft” av Josefin Sabo, ” Flaskor på löpande band” av Gunnel Holmer, ”Acceptans eller utstötning” av Robert Eckeryd, ”Toleransens gränser” av Johannes Ljungberg och ”Löfte, tvist och försoning” av August Aronsson. Resultatet var upplagt utefter valda forskningsfrågor och vad som framkom var att källkritiken tenderar att anta olika former beroende av undersökningsobjektet. Något särskilt förhållningssätt kring källkritikens ställning var klargöra, men kan förklaras i att historia som ämne är framväxt ur influenser från andra discipliner. Att källkritikens roll, användandet av källkritiska begrepp och använda metoder snarare påverkas av historikerns egna syn på sitt eget uppdrag.

InledningKällkritik är att område som lyfts i den svenska läroplanen redan från årskurs 1. Den härstudien berör därför en undervisningspraktik där källkritik i grundskolans tidigare år ligger ifokus. Genom studien synliggörs vad som hindrar och möjliggör praktiken genom att se vilkaaktiviteter, diskurser och relationer som manifesteras inom den.SyfteSyftet är att undersöka en undervisningspraktik där pedagogers mål är att öka eleverskällkritiska förmåga i svenskämnet i grundskolans tidigare år.MetodStudien baseras på tre semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundskolanstidigare år och som är behöriga att undervisa i ämnet svenska.ResultatDet framgår av resultatet att praktiken är komplex och att den tidigare har varit ett åsidosattmoment i undervisningen, på grund av dess lilla omfattning i läroplanen. Dock verkar det somatt en ny läroplansreform, där digitala verktyg och den källkritiska förmågan blir alltviktigare, har fått stor betydelse för praktiken. Reformen har färgat praktiken märkbart dåintervjuade pedagoger uppger att de numera har uppmärksammat behovet genom att dels föramer diskussioner kring källkritik, dels ta fram konkret arbetsmaterial för att kunna utöva den.Detta från man att tidigare knappt berört området i undervisningen. Det framgår även attanställningen av en skolbibliotekarie på heltid har legat till grund för att göra pedagogernamer motiverade att arbeta med källkritik, eftersom bibliotekariens kunskaper har varit till stornytta i sökandet efter bra arbetsmaterial. I och med att praktiken befinner sig i enförändringsprocess har tre olika tidsperspektiv lyfts, där en tidigare, en aktuell men också enframtida praktik har varit centrala att synliggöra.

This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om hur primärkällor arbetas med i historieundervisningen samt möjliga förklaringar till detta. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med primärkällor i svensk historieundervisning. För att förstå hur historisk kunskap är producerad måste vi tolka primärkällor källkritiskt. Beroende på vilka frågor vi ställer till källan kan vi få fram olika historiska svar som bygger förståelse för det förflutna och nuet. Därför lyfter kursplanen fram att genom historieundervisning ska eleverna ges förutsättningar att bland annat ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap” (Skolverket 2019). Informationssökningen av tillgänglig forskning inom utbildningsvetenskapliga arbetsområdet historiedidaktik har främst genomförts på den akademiska databasen SwePub. Sökningsprocessen har inneburit att söka, värdera och välja ut källor i förhållande till vår frågeställning. Sammanställning och analys utav en större mängd källor har lett till att kunskapsöversikten består av 10 valda huvudkällor som visar hur lärare och elever arbetar med primärkällor i historieundervisningen. Resultatet visar på primärkällors potential att användas som resurs i historieundervisningen men även hur primärkällor används som icke-resurs. Kunskapsöversikten konstaterar att arbeta med primärkällor i undervisningen utvecklar elevers historiemedvetande, historisk empati och källkritiskt tänkande. Likväl används primärkällor relativt sparsamt i undervisningen och andra förmågor, såsom referenskunskap och historieanvändning har oftast prioriterats över källhantering. Undersökningen visar även avsaknad på den historievetenskapliga källkritiken där lärare och elever istället använder en samhällsvetenskaplig källkritik för att tolka och granska primärkällor. I diskussionsdelen sammanfattar forskningsresultaten och diskuterar kunskapsöversiktens relevans för professionen i förhållande till vårt syfte. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i förslag till vidare forskning och hur detta kan göras i ett examensarbete.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej. Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet. Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

This essay aims to study perceptions about the quality of teaching that upper secondary school students have received in source-critical thinking within the various civics science courses in upper secondary school. To investigate this, a survey was first conducted among the students and then structured interviews were conducted to clarify the results of the survey. The background to this survey lies in the facts that a lot of the world’s information is available in your own smartphone, for good and for bad. Then knowledge is needed in how we tackle this facts and then on the horizon of the civics subject. Civics is one of the subjects in the upper secondary school that has the largest focus on teaching critical-thinking. From this assignment, the subject is to provide the conditions for the students to become good citizens of society. Those who are best suited to respond to the experiences of teaching must be those for whom the school is still available, ie the students.The results of the study showed that the students felt that the teaching they received in critical thinking of sources is good enough. Both regarding quality and quantity. Furthermore, the students consider that they use the knowledge of critical thinking of sources in their everyday lives. Teaching is also so good that students do not think they see any major need for improvements in the teaching that is conducted in critical thinking of sources. Regarding the abilities that the students should be given the opportunity to develop in critical thinking of source, those who participated in the study consider that the abilities, there is development potential, although then rating in the survey is also good. The respondents in the survey claim that they make frequent use of critical thinking of sources in everyday life, but there is an indication among the answers that critical thinking of sources is most often used when some news is published properly and gets a quick disseminating. Even when the respondents suspect that it is so called ”fake news” in progress, they take their acquired knowledge in critical thinking of sources, but as I said, the answers here do not provide as clear an indication as the answers to the two other questions of the essay.Previous research has found similar results to this study. The students have great confidence in their knowledge of critical thinking, but that they are selective in the use of the knowledge.

Elevers Internetanvändning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. Samhällets enorma efterfrågan och påtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsätta att utvidgas. När teknik och Internet expanderas så påverkas även skolan och dess hantering av vad som kan kännas som ett ständigt föränderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning på två skolor där vi har velat ta reda på hur våra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vår studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett våra respondenters kön. Detta resultat kan kopplas samman med rapporten Unga svenskar och Internet 2009 utav Olle Findahl, forskningsledare på World Internet Institut. Findahl visar i hans rapport att flickorna har fått en mer jämlik roll i den annars mansdominerade IT- världen. De tidigare utformade spelen som skulle locka merparten pojkar till att handla deras produkter har nu börjat att suddats ut och flickornas intresse har synliggjorts. Vår undersökning visade även att skolornas information i årskurs åtta kring källkritik var vag och nästintill icke existerande. Detta resultat fick oss att dra slutsatsen att skolan har en bra bit kvar innan den uppfyller läroplanen Lgr 11 riktlinjer kring kritiskt tänkande och referenshantering.

This essay examines teaching in source criticism in upper secondary school history education. Two questions are to be answered: 1. What are the conditions like for teaching source criticism? 2. What opportunities for further development in teaching source criticism are there? In order to set a standard for what knowledge and skills in source criticism the students need, I design a four step model for good source criticism based on the historical science. Firstly the students need to understand the difference between relics and narratives; secondly how to use a relic based on its representativity; thirdly how to examine a narrative using the four criteria authenticity, proximity, dependence and tendency; and finally how to evaluate the conclusions regarding the historical context.To answer the questions I study 1) the syllabi in history from 1994, 2000 (the presently used) and the one which probably will be enforced in 2008 or 2009, 2) explanations of basic source criticism and exercises found in the most commonly used textbooks, 3) students’ answers on a question on source criticism from a test on course a in history, and 4) answers given by three teachers when interviewed on their thoughts about the syllabi, the textbooks and the students’ ability to learn source criticism.The syllabi stress the importance of source criticism, but don’t define what it is or what skills the students are supposed to reach. I therefore propose the incorporation of a scientific model, such as the one previously mentioned, in the next syllabus. Such a model would give both teachers and students a fixed purpose and benefit the equality.Good explanations of basic source criticism can be found in the common textbooks. Perspektiv på historien B provides a really good chapter on source criticism. There are sev¬eral exercises to be found, although there is a lack of good exercises concerning modern history, especially the late 20th century. One possibility to find more exercises is to use books originally designed for higher education. Given it is fairly easy to find reprints of sources, another opportunity, and maybe a necessity, is that teachers themselves develop new exercises. The students are very capable of learning source criticism. It is obvious that those students who study source criticism, if yet only in small measures, have much greater skill than those who don’t study source criticism at all. One problem is that students could find it difficult to understand the archaic language in the sources. By using extensive word lists and sometimes modernized translations this problem can be reduced. One problem in teaching source criticism, brought to attention by previous research and the interviewed teachers, is the fact that students often find it boring to study sources. To make the critical analysis more interesting varied methods have to be used. Media could be used for critical reasoning concerning up-to-date topics the students can relate to. Databases on the Internet, historical movies, paintings and photos could also be analysed.