Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.

<p>Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?</p><p>Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde.</p><p>Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.</p>

Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ”söka information från olika källor och värdera dessa” (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: -       Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet? -       Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet? -       Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet? Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar. Jag har använt mig av söktjänsten PRIMO, Skolverkets databas och kedjesökning. Materialet består av åtta forskningsrapporter och en doktorsavhandling. Fördelarna med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet är att det utgår från elevens intresse, lärstil och förkunskaper. Lärare bör veta att det tar tid för eleven att lära sig informationssökning på internet, att de bör vara aktiva handledare samt att de bör ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt. För att utveckla det källkritiska tänkandet hos eleven ska eleven ha ett intresse/ en inre motivation men också att undervisningen bland annat ska bestå av diskussion, individuella samtal och handledning.

There is little doubt that the digital technology has played a major role in reshaping the ways in which we experience the world. In a few decades the Internet has become a vast repository for knowledge and ideas. New arenas where people may meet and fraternize have emerged, and with the help of various digital tools and websites, the production of new material has increased to an almost unfathomable level. But all is not well on the digital front. As the Internet has become a crucial part of our everyday life, certain skills in handling digital media has become very important to master. A well-developed ability to navigate through this ocean of information is needed, and knowledge in managing the risky nature of the internet is critical. The public school system plays a very important role in developing these skills among the youth. This bachelor thesis utilizes a qualitative research approach to examine the view of digital literacy among school librarians, their work with digital literacy among the pupils and the school librarian’s role as a developer of digital literacy in the school. This thesis uses the European Commission’s description of digital literacy as a starting-point to analyze the view on digital literacy among the interviewed school librarians. The results indicated the school librarians possessed a fairly balanced view on the subject of digital literacy, although some shortcomings also became noted. Especially the dilemma if school librarians should have responsibility in educating the youth in the usage of digital equipment or not

I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare upplever undervisning i källkritik och informationskompetens på gymnasiet. För att uppnå detta syfte intervjuades sex verksamma svensklärare. Resultaten från intervjuerna analyserades genom kodning och kategorisering där likheter och olikheter i lärarnas uttalanden sorterades. Resultaten visar att lärarna uppfattar begreppen källkritik och informationskompetens relativt olika med avseende på vad som inkluderas och inte. Det framgår även av resultaten att informationssökning är det som är mest problematiskt i svenskundervisningen för de intervjuade lärarna eftersom det är den komponent av informationskompetens som lärarna inkorporerar minst men som uppfattas som den svåraste för eleverna. Resultaten visade även att relevansbedömning av information är det som främst ingår i lärarnas undervisning. Studiens slutsatser är att informationssökning inom svenskundervisningen bör ses över och prioriteras högre samt att det område inom informationskompetens som är mest tillämpningsbart inom svenskämnet är relevansbedömningar.

Elever blir dagligen matade med information på Internet och det är därför av stor betydelse att kunna avväga källor och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vikten av att behärska digitala verktyg och Internet ställer krav på hur skolan hanterar den tillgängliga informationen som finns på Internet där vem som helst kan sprida den och nå en stor publik. Tidigare forskning pekar på att elevers källkritiska förmågor på Internet brister, att lärare saknar kompetens i källkritik på Internet samt att källkritik på Internet sällan tar plats i undervisningen. Syftet med studien var att belysa hur svensklärare iscensatte styrdokumentens intentioner om att arbeta med källkritik på Internet. Detta med specifikt fokus på vad i undervisningen som främjade respektive begränsade utvecklingen av en bred källkritisk repertoar. Studien utgick från Norlunds (2009) typologi som gjorde det möjligt att upptäcka vilka typer av källkritiska aktiviteter och förmågor som betonades i svenskundervisningen. Metoden i studien som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var fyra svensklärare för årskurs 7-9. I samband med de semistrukturerade intervjuerna ombads lärarna ta med sig undervisningsmaterial i källkritik på Internet. Syftet med att samla in och studera undervisningsmaterial efter intervjuerna var för att bättre kunna tolka hur källkritik på Internet kommer till uttryck i undervisningen. Studiens resultat visar att lärares definitioner av källkritik på Internet begränsar elevers möjligheter att bredda och utveckla sina källkritiska repertoarer. Förutom att lärares definitioner begränsar elevers repertoar visar resultatet också att lärares undervisningsuppgifter och didaktiska kunskaper om hur de ska lära ut källkritik på Internet brister. Sammanfattningsvis bör lärarutbildningen rikta mer fokus mot källkritik på Internet som innefattar en betydligt mer vidgad definition. Även verksamma lärare behöver kompetensutveckling inom källkritik på Internet för att elever skall få möjlighet till att bredda sina källkritiska repertoarer.

I denna studie har jag undersökt hur undervisande lärare i SO-ämnena för årskurserna 4-6 upplever, förmedlar och praktiserar begreppen källkritik, källkritisk granskning och ett källkritiskt förhållningssätt i sin undervisning. Jag har också fört en diskussion angående lärarnas uppfattning om uppdraget att förmedla begreppen till eleverna får den förväntade konsekvensen, att eleverna oavsett kontext använder begreppen i sin skolvardag och om lärarna tycker sig ha den kunskap de behöver för att undervisa om källkritik. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av informanter. Resultatet av studien visar på det finns ett behov av kompetensutveckling hos lärarna för att hålla jämna steg med den utveckling som sker på Internet av kontinuerlig tillväxt av information som behöver granskas källkritiskt. Resultatet visar också att det är viktigt att elevernas källkritiska förhållningssätt utvecklas till vara en naturlig förmåga som används oavsett kontext. / <p>SO</p>

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det? Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde. Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.