Denna kvalitativa studie syftar till att utforska gymnasieungdomars medvetenhet kring begreppet “digital källkritik" och vilka strategier de använder när de är källkritiska. Studien kommer också att undersöka vilken inre- och yttre motivation som finns hos gymnasieungdomarna när det gäller att vara källkritisk.  Studien baseras på en semistrukturerad intervjuguide som studiedesign och använder ett strategiskt bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Sex Intervjuperson från tre olika kommuner i mellersta och södra Sverige deltog i studien. Teorierna som används för att tolka resultaten är källkritiska strategier och Uses & Gratifications.      Resultaten av studien visar på en osäkerhet kring definitionen av begreppet “digital källkritik” bland intervjupersonerna. Däremot hade de koll på vilka strategier som är nödvändiga att besitta. Med det sagt så hade de fortfarande svårt att ge en tydlig definition av själva begreppet. I studiens resultat diskuteras också inre och yttre motivation till att utöva digital källkritik. Intervjupersonernas yttre motivation kom från skolan. Där det fanns ett krav att de skulle vara källkritiska och den inre motivationen handlar om att de själva inte ville sprida felaktig information i sina sociala kanaler.

Denna studie utfördes för att undersöka hur lärare uppfattar, undervisar och bedömer elever i årskurs 4–6 i källkritik i ämnet samhällskunskap. Studien utgår från en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med lärare och utgår från hermeneutisk teori som analysmetod. Studiens resultat tyder på att lärare uppfattar källkritik som ett viktigt ämne att undervisa om. Lärarna framför även kritik mot läroplanens otydlighet om vilka förmågor som efterfrågas vid bedömning. Studien visar även att lärare känner en osäkerhet att undervisa om källkritik. De anser att det finns en brist på tillgängligt material om begreppet riktat mot ämnet samhällskunskap. / <p>SO</p>

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan använda sig av som lärare när man stöter på inslag i läroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lärare i samhällskunskap på gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut två exempel på där läroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpå lärarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör läroböcker och källkritik så därför ställdes även frågor om hur lärarna arbetar med läroböcker och källkritik.Resultatet visar på att samtliga lärare använder läroböcker till viss grad och att majoriteten av lärarna anser att deras elevers källkritiska förmåga är låg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas källkritiska förmåga är låg och redovisar de metoder som lärarna föreslår som lösning på hur man som lärare hanterar tendentiösa läroböcker. Lärarna förslår att man ska nyansera den ensidiga bild som läroböckerna ger på olika sätt.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer. Det visar också att eleverna får inlevelse i historien genom bilder. En källkritisk medvetenhet finns hos de fyra intervjupersonerna dock arbetar några mer ingående med källkritik av bilder. Det är på den här punkten större skillnader mellan de olika skolorna framträder.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen. De flesta kan endast identifiera sig socialt, kulturellt eller nationellt ibland och de anser att det inte är så vikigt att kunna identifiera sig med en karaktär i en historisk film. / The purpose of this essay is to find out how students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries are, but also how historical movies and dokumentaries are used in education of history. Students identities in historical movies are also pointed out in this essay. The research consists of quantitative and groupinterviewes which have been completed of literature. The results showed that the students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries were quite neutral, when students often believe that historical movies are historically correct and that the teachers seldom work with source criticism with the students conserning historical movies and dokumentaries. Students and teachers talk about the demonsrated movie before and after it is shown. According to the research, students identities in historical movies play a minor role in their life. Most of the students could only sometimes identify themselves socially, culturally and nationally and they think that it is not that important to identify themselves with a character in a historical movie.

Sociala och digitala medier blir en allt större del av barn och ungas vardag. Samtidigt utvecklas nya former av artificiell intelligens och strategier som används av olika typer av aktörer för att informera, marknadsföra men även vilseleda människor till en viss åsikt. Studier visar att barn ochunga ofta saknar kunskaper som hjälper dem att analysera den information de möter genom olikatyper av medier, specifikt material som presenteras i video eller bildformat. Relevant undervisning inom källkritik blir därför en allt mer betydande del inom skolan och samhällskunskapen. Denna studie syftade till att undersöka hur lärare undervisar inom området källkritik, men även deras egna uppfattningar av kompetens inom digitalisering och elevers upplevelser på sociala medier. Resultatet visar att lärare anser sig behöva mer kunskap om sociala medier och inom arbetssätt som gynnar ett källkritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att analys av material på sociala medier sällan används, med bakgrund i att man anser sig sakna kunskap inom området, vilket potentiellt skapar ett kunskapsglapp i förmågan att kritiskt granska och analysera information.

Kunskapsöversikten syftar till att besvara frågorna “Hur påverkar sociala medier ungdomars demokratifrämjande politiska engagemang?” och “Vad säger tidigare forskning om sociala mediers påverkan på ungdomars källkritiska förmåga?”. Metoden har framför allt bestått av litteratursökning i databaserna ERIC, ERC och Swepub. Relevanta böcker och myndighetsrapporter har även använts för att besvara våra frågeställningar.  I resultatet och slutsatsen framgår att det både finns möjligheter och utmaningar med sociala medier i demokratifrämjande syfte. En av de största utmaningarna är att användarna ofta har bristande kunskaper vad gäller källkritik vilket leder till att desinformation sprids. För att motverka detta krävs aktivt arbete och utformning av dessa förmågor. Framför allt synliggör resultat och diskussion bristen på en övergripande plan hur denna utformning sker på bästa sätt i klassrummet för att säkerställa att det demokratiska värden vårt samhälle bygger på inte urholkas.

The purpose of this research is to investigate how social science textbooks, used in high schools, complies with government documents and curriculums, focusing on the topic of source criticism. Additionally, the research aims to find to what extent textbooks provide students with opportunities to learn how to respond critically to information they come across. The research questions that this study aims to answer are: (1) How do the textbooks comply with the requirements in the government documents? (2) How do the textbooks comply with the theories of source criticism and social science didactics? (3) In relation to related research and theories, what weaknesses can be identified in the textbooks and how can teachers handle these? To answer the research question, a qualitative ethnographic content analysis is used, and the result is analysed through two theories, source criticism and social science didactics. The results show that all textbooks are compliant with the government documents, however, two out of the four researched textbooks did not live up to the requirements identified in the source criticism theory. Looking at the social science didactics theory, none of the researched textbooks met all the requirements in that theory. Lastly, weaknesses were identified in all textbooks. To address this, teachers have the opportunity to complement the textbooks and structure their teaching to meet the theory requirements.

Misinformation and desinformation is a big problem in the social media landscape. It has been recently discovered that a Swedish political party has been spreading hate and desinformation through anonymous social media accounts to gain votes and to act against minorities in Sweden. To combat the issue with desinformation the media users need to have the ability to locate false facts and underlying motives from the source.This study's aims to discover how Swedish media students describe and reason about source criticism on TikTok with a qualitative interview study. The study has three research questions that is how Swedish media students describe the characteristics of TikTok, how they describe their strategies for being source critical on TikTok and how they reason about the connection with their education and their ability to be source critical on social media. The theoretical framework is media literacy and social media literacy that helps to analyze the interviews and to make relevant conclusions of the material. The study discovers that the media students are aware of TikTok´s characteristics and how to deal with them and they show a great ability to be media literate on social media. But they also witness a difficulty to be critical to content on TikTok because of the great exposure of information and the eternal scrolling on for you page.

The aim of this Bachelor’s thesis is to expand the knowledge about teaching academic librarians' relationship with Wikipedia and their perception of the website’s credibility. Data was collected through semi-structured interviews with six teaching academic librarians. The data was then analyzed qualitatively through the lens of the three concepts credibility, source criticism and source trust. The overall findings show a consensus among the librarians towards Wikipedia. They used Wikipedia in their work, though to which degree depended on their personal interest in the website. Moreover, they believed that it could be used as a way for them to further their own education in specific subjects, source criticism and academic writing. The interviewed librarians were either active writers or editors on Wikipedia or could imagine themselves becoming it in the future. However, opinions varied on the subject of researchers writing about their own research on Wikipedia, as some librarians meant that using Wikipedia as a promotional tool had a negative effect on the website’s credibility. They had a positive view of students using Wikipedia as a way to begin their information searching, but discouraged using it as a sole source, and suggested that educators might benefit from being more open-minded towards the website. It is suggested that further research could explore teaching academic librarians' relationship with artificial intelligence (AI) and their perception of its credibility, as the interviewed librarians expressed that they felt like the current concerns about AI largely had replaced the similar concerns previously conveyed about Wikipedia.