The aim of this study is to investigate how teachers, at secondary schools,think about children’s information literacy. This is explored based on three questions: What do teachers consider information literacy to be? How do teachers work to develop student’s information literacy? How do teachers view children’s information literacy? The reason for this study sprung form the lack of former research in the area of teacher's view of information literacy. The reason why this is a problem is because students are viewed to benefit from a partnership between thelibrarians and teachers when learning information literacy. It’s also necessarythat children develop information skills to make sure that they can be a part of a democratic society. To answer these questions nine teachers are interviewed. The way these interviews were structured were in line with whatis written about “semi-structured interviews”. To analyze the results from the interviews performed, Christine Bruce’s “Seven faces of informationliteracy” is applied. The results and analysis showed that teachers often view information literacy as the ability to search for information, evaluate it from a critical standpoint and handle digital tools. When it comes to how they explain these differentconcepts it’s often connected to a specific task. The teachers explain whatthey consider the students to know at this point in their life. A few times the teachers view on information literacy differs from Bruce, but for the most time Bruce categories of information literacy are still relevant despite the differences in context and time.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>

Kritiskt tänkande och förmåga till källkritik är angeläget en fungerade demokrati och därmed en uppgift för skolan. Källkritik beskrivs i litteraturen som en metod om vilken det finns mycket skrivet. Kritiskt tänkande är däremot svårare att definiera, trots att det tycks finnas en samsyn om dess betydelse, inte minst idag när vi möts av stora mängder information via många olika kanaler. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare ser på skolans och sin egen betydelse för att elever ska utveckla ett kritiskt tänkande och kunskaper i källkritik. Sex lärare har intervjuats. Lärarna undervisar i samtliga ämnen med undantag slöjd, i årskurserna 4-5, varav en specialpedagog. Studien visar att samtliga lärare anser att kunskaper inom källkritik och förmåga till kritiskt tänkande är viktigt främst relaterat till ökad informationsmängd, Internet och sociala medier. För lärarna är källkritik både lätt definiera och exemplifiera. Källkritik uppfattas som underordnat kritiskt tänkande som i sin tur är svårdefinierat för lärarna. Lärarna anser dock att eleverna inte ska behöva vara källkritiska gentemot skolan och lärarna. Eleverna ska känna sig trygga med att skolan och lärarna förmedlar det som är sant. / <p>Godkännande datum: 2017-06-07</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig. Det framkommer av studien att det råder brist på datorer i skolan vilket försvårar Internetundervisningen, men även undervisning i källkritik av Internetkällor. Lärarna löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta med Internet eller arbeta i grupper. En annan lösning som skolan står för är att införa modern IT teknik i skolan. Lärarna i studien kommer inom den närmaste framtiden att genomgå en kompetensutveckling i IT. Lärarna efterfrågar en länksamling som hela tiden hålls fräsch med länkar lämpade för skolarbete.

Syftet med undersökningen är att studera hur den tolkade läroplanen förhåller sig till den avsedda läroplanen om källkritik i svenska för årskurs 4–6. För att uppnå studiens syfte analyseras de delar av förarbeten och läroplanen för grundskolan som behandlar undervisning i källkritik för årskurs 4–6 samt sex intervjuer med grundskolelärare. Av resultatet framgår att eleverna inte får arbeta tillräckligt med källkritik i svenska trots att källkritiken är ett uttalat mål i den avsedda läroplanen. Samtliga lärare poängterar fördelarna med att arbeta ämnesövergripande i källkritik men nämner samtidigt att det inte alltid finns tid till det. Två lärare har svårt att bedöma eleverna, eftersom de inte har tillräckligt med underlag. Lärarna har olika kunskaper om och utbildning i källkritik, vilket kan påverka elevernas lärande. Studien belyser att undervisning i källkritik för årskurs 4–6 får en undanskymd roll i svenskämnet, vilket är ett resultat av sådana ramfaktorer som tid och resurser. Genom att identifiera ramfaktorerna är studiens förhoppning att bidra med kunskap om förutsättningar för undervisningen i källkritik för den aktuella åldersgruppen och lägga grund för fortsatt didaktiskt utvecklingsarbete på olika läroplansnivåer.

I och med informationssamhället nås vi idag av en allt ökande mängd information via en rad medier. Därmed ökar även behovet av källkritik. Syftet med studien var att synliggöra och diskutera lärares uppfattningar om undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens forskningsfrågor riktar in sig på vilka strategier lärare beskriver för undervisning i källkritik inom de samhällsorienterande, vilka förmågor lärarna beskriver som viktiga att utveckla hos eleverna i samband med arbetet i källkritik samt vilka förutsättningar lärarna anser vara viktiga för att utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med sju verksamma lärare inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visar att ett källkritiskt förhållningsätt är något som lärarna anser ständigt bör finnas med i undervisningen av de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även att lärarna anser det vara viktigt att eleverna utvecklar både en god läsförmåga men också förmåga att analysera, vara kritiskt och ta ställning till information för att kunna förhålla sig källkritiskt till information. Vilka källkritiska frågor som fokuseras varierar mellan lärarna men också mellan de samhällsorienterande ämnena. Resultatet visar även en efterfrågan på kompetensutveckling i frågor som rör källkritik, inte minst när det kommer till internet som källa.

I vår studie presenteras nationell och internationell forskning inom fältet för arbete med informationskunskap i skolan. Vårt syfte är att belysa frågorna: Vad säger forskningen om informationskunskapsundervisningen i lågstadiet? Vad säger forskningen om ansvaret att utbilda eleverna i informationskunskap? Vårt fokus var att i första hand använda oss av forskning som inriktats på lågstadiet. Det visade sig dock i våra databassökningar och manuella sökningar att det fanns ytterst lite forskning som var riktad mot målgruppen. Vi har därför valt att utvidga vårt material och inkludera forskning som genomförts med äldre elever. Forskningsresultaten visar att det föreligger problem med att undervisningen i informationskunskap är uppdelad på flera olika ämnen. Dessutom menar forskningen att informationssökningen som är en del av informationskunskapen osynliggörs och att skolans undervisning har för stort fokus på källkritik. I diskussionsdelen lägger vi fram förslag på hur lärare kan arbeta med informationskunskap och förslag på framtida forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare menar att de integrerar informationssökning och källkritik i gymnasiets svenskämne och frågeställningarna som formulerades i relation till syftet är inriktat mot de didaktiska hur- och vad-frågorna. För att besvara dessa frågor och uppfylla syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Resultatet visar att lärarna integrerar informationssökning och källkritik i nästan hela svenskämnet med en särskild betoning på argumenterande texter och vetenskapligt skrivande. Det framkommer även att lärarnas ambitioner är att eleverna ska ges mer eget ansvar i takt med att de tar sig längre i utbildningen, men med detta följer utmaningar eftersom det ställs högre krav på läraren att kontrollera hur eleverna har behandlat informationen. Vidare används olika typer av verktyg i undervisningen kring informationssökning och källkritik. Samtliga lärare använder i störst utsträckning skolans datorer för informationssökning och källkritik, medan användning av fysiska böcker och bibliotek varierar mellan lärarna. / <p>Svenska</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällslärares erfarenheter av digitaliseringens effekter på gymnasielevers lärande. Studien utgick från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare. Resultatet visar att samhällskunskapslärare kunde identifiera ett antal positiva och negativa digitala effekter av gymnasieelevers lärande. Studiens slutsatser visar att det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet, framförallt kring gymnasieelevers uppfattning om digitaliseringen och digitaliseringens negativa effekter.

Källkritiken tycks vara ett svårorienterat undervisningsinnehåll för historielärare på gymnasiet enligt resultatet av denna uppsats. Syftet var att ta reda på hur lärare reflekterar kring källkritik som undervisningsinnehåll och genom intervjuer med sju lärare har många insikter kommit till ytan. Intervjuerna visar bland annat att lärarna tycker att det är svårt att rymma källkritiken i ett pressat tidsschema och att läroplanens mål är svåra att uppnå. En prioriteringsordning där historiskt stoff ställs före källkritiken syns i många av lärarnas redogörelser och eleverna har enligt flertalet lärare svårt att applicera källkritik och uppnå höga betyg i kunskapskravet. En anledning till deras svårigheter tycks enligt vissa lärare vara deras bristande historiska förkunskaper, och intresset verkar också vara av betydelse. Många lärare efterfrågar tips på bättre uppgifter för att komma åt dessa problem och tycker att det är svårt att formulera givande uppgifter på egen hand.