Social media, example Facebook, has made it possible for people to easily be a part of news sharing and to produce news. As a result of this, there are opportunities for each and everyone to influence and to be more involved in news dissemination but at the same time there are risks involved. It has been shown to be common for misinformation to spread through social media where it rapidly reaches a large group of people, which can result in a false image of reality. In this study theories about Uses and Gratifications and source credibility have been brought together for an analysis. The purpose was to investigate what our respondents thought about the benefits of an active audience when it comes to sharing news, but also to investigate the negative sides of news sharing and the risks that follow. The study presents various needs that are satisfied with news sharing on Facebook. With a focus on Facebook the study also presents opinions, behaviors and attitudes about source credibility and news sharing amongst young adults. Young adults have shown to be very active on social media where they also consume a lot of their news intake – which is why we selected this group of people in our study. To find out what young adults think about our subject previously mentioned, we formed focus groups of participants in the ages of 18-29 where they discussed questions about the subject. This study’s most significant finding is that news sharing on Facebook is mostly about satisfying a need of attention – a need to show other people that one has knowledge about recent news and a need to be confirmed by others, in example via comments. Another discovery is that the participants in this study mean that the only way to value sources on social media is to compare different sources with one another. But it was shown that other factors are also important when they value sources on social media. / Sociala medier, exempelvis Facebook har gjort det möjligt för allmänheten att på ett enkelt sätt vara med och bidra till nyhetsskapandet och nyhetsspridning. I och med detta finns det möjligheter för alla att påverka och vara delaktiga i nyhetsspridningen, men samtidigt medföljer även risker. Det har visat sig vara vanligt att falsk information sprids via sociala medier där den snabbt når ut till många människor, vilket kan ge en missvisande bild av verkligheten. I denna studie förs teorier om Uses and Gratifications samman med området källkritik, för att dels undersöka hur våra respondenter resonerar kring fördelar med att alla aktivt kan vara delaktiga i nyhetsspridningen och dels undersöka hur de resonerar kring de negativa sidorna, vilket området källkritik tar upp genom olika risker. Studien redogör för olika behov som uppfylls vid nyhetsspridning på Facebook samt vilka åsikter, beteenden och attityder unga vuxna har kring källkritik och nyhetsspridning på sociala medier, med fokus på Facebook. Varför just unga vuxna undersökts är eftersom den gruppen generellt är mycket aktiva på sociala medier och att de till stor del får reda på nyheter via exempelvis Facebook. För att få reda på hur unga vuxna resonerar kring ovanstående genomfördes fokusgrupper där deltagare mellan 18-29 år fick möjlighet att diskutera frågor kring ämnet. Utmärkande av resultatet i studien är att nyhetsspridning på Facebook till stor del handlar om att uppfylla ett behov av uppmärksamhet. Behov av att andra ska se att man har koll och behov av att få bekräftelse genom exempelvis kommentarer. En annan upptäckt är att deltagarna i studien menar att sättet de värderar källor på sociala medier är att jämföra informationen från olika källor, men däremot spelar flera andra faktorer roll även om deltagarna är mindre medvetna om dessa faktorer då de värderar trovärdigheten.

<p>Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5).</p><p>I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden <em>attityder, didaktisk problematik och<em> kognitiv kommunikation. </em></em>I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka kompetenser lärarstudenter anser är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena i årskurs 4–6, och i vilken utsträckning de anser att de hittills har fått möjlighet att utveckla dessa kompetenser under sin lärarutbildning. De kompetenser som belyses i studien utgår från TPACK-teorin, som beskrivs i denna uppsats och som består av tekniska kunskaper, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande lärarstudenterna anser att kunskaper om digital teknik, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena, i synnerhet kunskaper om media på internet samt om källkritiska metoder. Majoriteten av de deltagande lärarstudenterna upplever dock att de inte har fått möjlighet att utveckla dessa kunskaper hittills under lärarutbildningen, med undantag för ämneskunskaper inom SO samt en förståelse för syftet med att undervisa i källkritik på internet. Slutsatsen är att lärarutbildningen berör vikten av källkritik på internet i teorin men att det kan fokuseras mer på hur digital teknik och ämnesinnehåll praktiskt kan kombineras för att skapa god undervisning i källkritik på internet i SO-ämnena. / <p>SO</p>

Social media today constitute a big part of everyday life for adolescents, but we believe that there is an inadequate knowledge of how young people in everyday contexts go about evaluating and reflecting upon the information mediated through Facebook. This study aims to examine how adolescents in their everyday life judge the credibility of information mediated through Facebook. In order to attain the aim the study also seeks to answer how adolescents reflect upon information on Facebook, what is their own role in the production of content and also to identify their cognitive resources and the practical doings which they apply in order to judge the credibility of the information. The theoretical framework on which the study is based are Patrick Wilson's theory of Cognitive authority and the theory of Uses and Gratifications. The data was accumulated by conducting two focus group interviews with a total of eight respondents, each focus group comprising four respondents. The study found that the content the respondents are exposed to is dependent on their own actions and that it is also a result of a wider range of age groups being more active on Facebook. Many of the respondents do not put much trust in the information and most of them are also passive in the production of it. The study also identified the following methods the respondents use when they evaluate the credibility of the information: to examine the sources, determine if there is any underlying political interest, reputation, how it is expressed, their attitude towards the information, compare sources, common sense and experience.

Inom ämnena svenska och samhällskunskap ska det ske undervisning i informationssökning och källkritik i olika medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med information om hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar informationssökning och källkritik i läroplanen samt hur lärare upplever undervisningen i dessa. Enligt den redovisade forskningen i denna studie är källkritik en del av informationssökningen och att lärare anser att elever i årskurs 4-6 inte ska undervisas i informationssökning och källkritik på Internet samt att det finns flera olika sätt för lärare att bedriva sin undervisning. Studien har en kvalitativ fenomenografisk och fenomenologisk forskningsansats. Materialet samlades in genom intervjuer och analyserades genom en kartläggning på likheter och skillnader samt genom att se mönster i lärarnas utsagor. Resultatet visar att lärarna anser att källkritik och informationssökning i undervisningen inte går att särskiljas från varandra, att lärare i årskurs 4-6 bör undervisa elever i informationssökning och källkritik på Internet och att lärare använder sig av diverse olika sätt att bedriva sin undervisning på. / Within the subjects of Swedish and Civics there must be teaching in information retrieval and source criticism in various media in primary school. The purpose of this study is to provide information on how teachers in grades 4-6 perceive information retrieval and source criticism in the primary school curriculum and how teachers experience teaching this subject. According to the research reported in this study the source criticism is part of the information retrieval and that teachers believe that students in grades 4-6 should not be taught information retrieval and source criticism on the Internet, and also that there are several different ways for teachers to pursue their teaching. The study has a qualitative phenomenographic and phenomenological approach. The materials were collected through interviews and was analyzed by mapping the similarities and differences and by finding patterns in the teachers´ descriptions. The results show that teachers believe that the criticism of sources and information retrieval in the teaching can not be distinguished from eachother, that the teachers in grades 4-6 should teach students in information retrieval and source criticism on the Internet and that teachers use various ways to conduct their teaching.

Denna studie syftar till att söka inställningen till källkritik i dagens medielandskap hos ett antal intervjuade nyhetskonsumenter. I en värld med allt mer falska nyheter och större informationsmängd behöver vi se över hur vi ser på källkritik, vad det innebär att vara källkritisk och hos vem ansvaret för källkritiken ligger. För att söka dessa svar genomfördes en intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Att källkritik är en komplex fråga framstod tydligt och den ökade mängden information gör den än mer komplex. Mängden information tillsammans med debatten om falska nyheter har bidragit till en ökad medvetenhet kring källkritik. Många intressanta frågor uppkommer som en följd av detta, bland annat hur en ska klara av att vara källkritisk.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall. / <p>Pedagogik</p>

Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>

The aim of this study is to examine the historical information about women’s libraries and book ownership during the early modern period in the work of Carl Magnus Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris [Swedish libraries and ex-libris] (1904) and to inquire the scientific value of the information. A gender perspective is applied to the study. Gender is understood as a social and cultural constructed concept, dealing with female and male identities as interdependent categories.The study of Svenska bibliotek och ex-libris is made using source criticism and it has two parts. The first part deals with external conditions of the creation of the work; the life of C. M. Carlander and his motives for writing the work. The cultural and scientific context of the late 20th century, especially ideas and practices of book collecting, is discussed in relation to the work of Carlander. In the second part of the study book ownership and libraries of ten women described in the text are analysed, evaluating the evidence of the information on the basis of criteria used in source criticism; time, independence and tendency.The biggest contribution to library history made by Carlander in this work is the attributing of book ownerships marks, as relics, to historical persons on a broad scale, giving subsequent researchers the possibility to continue his work on a more text sociological basis than thought of during the late 19th century. / Program: Bibliotekarie

The main purpose of this master thesis is to examine how high school students think when they independently are evaluating information for a school assignment. We examine what types of sources they use, and what their reasons are. Besides that we also examine what sorts of criteria they use when evaluating if a source is usable, and if there are any other factors that can have an influence for their choice of material. We have done a qualitative study with 23 students, where the students wrote down their answers in a questionnaire containing wide open questions. We have created our own tool for analysing the material by extracting the most general things in our chapter of earlier research, concerning the three questions which our study is based on. The result shows that the students trust literature and primary sources. Our students also make extensive use of the Internet, but they are sceptical of its trustworthiness. They trust sources of authority, and they make independent evaluations concerning the credibility by comparing sources with each other. The students use a great number of criteria when they are evaluating sources, which indicate that they examine their sources very thoroughly. We can also see a number of factors that can have an effect on the students when they are judging a source’s relevance. The result also shows that our students are really good at evaluating sources, and that training in critical thinking improves the students’ source critical consciousness. / Uppsatsnivå: D