Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare. Samtidigt gav den dåvarande ekonomiska krisen upphov till en skolmarknad vars värdering inte alltid anses stå i paritet med läraryrkets värderingar utifrån ett professionsperspektiv.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod. Samma pedagog berättar om insikten att arbeta med individen istället för endast gruppen. En annan berättar om att knyta an idrotten till sin pedagogroll och hur kärlek och struktur är ett motto i detta arbete. Dessutom berättar en pedagog om att ständigt och alltid så är värdegrundsarbetet där. Det framkommer även från en av pedagogerna vikten av att man som pedagog får syn på sin egen roll som lärare och förebild, då de arbetar för att främja elevers sociala kompetens.</p><p> </p><p> </p> / <h1>Abstract</h1><p>The purpose with this essay is to contribute the knowledge from four teachers’ experiences to work in order to increase students’ social competence. Those different obstacles and possibilities teachers can experience, when they are offered to work on the basis of a method that they got competence education within. The survey is done with qualitative interviews of the four teachers. The result shows that teachers work in this matter informs the entire activity. They do not work only during some lesson in the week with social competence. The result also shows that the teachers do not work on the basis of only one method. They use many different materials, despite that everyone of the four teachers recently got competence education within a certain method.  It turns out that only one of the four teachers told about new experiences that the education with a method had given. The same teacher tells about the understanding to work with the individual instead of the whole group. Another tells about linking the sports to the teacher’s role, and how love and structure are a motto in that teachers work. More over tells another teacher that, permanent and always so is the social and emotional work there. It also turns out from one teacher the weight of that teachers sights its own role and model, when they work in order to promote students social competence.               </p>

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod. Samma pedagog berättar om insikten att arbeta med individen istället för endast gruppen. En annan berättar om att knyta an idrotten till sin pedagogroll och hur kärlek och struktur är ett motto i detta arbete. Dessutom berättar en pedagog om att ständigt och alltid så är värdegrundsarbetet där. Det framkommer även från en av pedagogerna vikten av att man som pedagog får syn på sin egen roll som lärare och förebild, då de arbetar för att främja elevers sociala kompetens. / Abstract The purpose with this essay is to contribute the knowledge from four teachers’ experiences to work in order to increase students’ social competence. Those different obstacles and possibilities teachers can experience, when they are offered to work on the basis of a method that they got competence education within. The survey is done with qualitative interviews of the four teachers. The result shows that teachers work in this matter informs the entire activity. They do not work only during some lesson in the week with social competence. The result also shows that the teachers do not work on the basis of only one method. They use many different materials, despite that everyone of the four teachers recently got competence education within a certain method.  It turns out that only one of the four teachers told about new experiences that the education with a method had given. The same teacher tells about the understanding to work with the individual instead of the whole group. Another tells about linking the sports to the teacher’s role, and how love and structure are a motto in that teachers work. More over tells another teacher that, permanent and always so is the social and emotional work there. It also turns out from one teacher the weight of that teachers sights its own role and model, when they work in order to promote students social competence.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

Studiens syfte är att utifrån följande frågeställningar belysa hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 inkluderar elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen: I vilken omfattning inkluderar lärare sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur går lärare tillväga vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur motiverar lärare de tillvägagångssätt som de använder vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?Till studien har en kvalitativ metod använts och data har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex stycken lärare som har erfarenhet av att undervisa i matematik i förskoleklass och/eller årskurs 1-3. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Till studien har två teoretiska ramverk använts som analysverktyg.Resultatet visar att det finns ett antal olikheter i hur lärarna i studien i sin matematikundervisning inkluderar sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper. Olikheterna finns dels i omfattning och tillvägagångssätt, men även i lärarnas motiveringar till de tillvägagångssätt som de använder. Ett exempel på en olikhet gällande omfattning är att en lärare i störst utsträckning inkluderar till enskilda individer medan en annan lärare oftast inkluderar sådant som för alla elever i klassen är vardagliga erfarenheter och kunskaper. I resultatet framgår det också att alla lärare i studien använder samtal för att ta reda på sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper.

Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov.

Denna studie undersöker F-3 lärares uppfattningar om hur läsförståelsestrategier påverkar elevers läsförståelse, särskilt för flerspråkiga elever. Genom fem semistrukturerade intervjuer och teoretiskt stöd från "The Literacy Engagement Framework (LEF)" av Jim Cummins, belyser studien strategiernas vikt och lärarnas förmåga att anpassa undervisningen. Resultaten understryker behovet av undervisningsmetoder och strategier för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö där språkliga förutsättningar tas i beaktande. Vi kan dra slutsatsen att det används läsförståelsestrategier som gynnar både enspråkiga respektive flerspråkiga elever som har positiva effekter på elevernas läsförståelse. Vi kan även dra slutsatsen att det är viktigt med en differentierad och anpassad läsundervisning som tar hänsyn till språkliga skillnader.

Studiens syfte är att se hur barnbokskaraktärer porträtteras ur ett genusperspektiv och se om det skett en förändring över tid. I studien analyseras två böcker från olika tider, Ronja Rövardotter från 1981 och första delen ur Musse och Helium från 2018. Metoden är en komparativ analysmetod av text och illustrationer och studien grundar sig på olika genusteorier. I analysen framkommer det att båda böckerna innehåller både normbrytande drag men även drag som kan ses stärka redan rådande stereotyper. Ronja Rövardotter ses som mer normbrytande, men slutsatsen är att det är svårt att avgöra om det är utgivningsåret, bokens genre eller helt enkelt bara författaren som avgör hur normbrytande boken blir.

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall. / <p>Pedagogik</p>