The aim of this thesis is to examine Sven Almqvist’s research on the 17th century book printer Johann Kankel who was employed by count Per Brahe the younger on the island of Visingsö. A model to describe the communications circuit, constructed by book historians Thomas R. Adams and Nicolas Barker are used as well as the historical source criticism method. This model consists of the five phases: publication, manufacture, distribution, reception and survival. All of these phases are influenced by external forces such as commercial pressures or social behaviour and taste. It is not only Almqvist’s study that is being examined. This thesis discusses also the primary sources and publications preceding of Almqvist’s study. Since Almqvist’s publication of 1965 is the latest contribution to information about Johann Kankel it is an important task to evaluate his study and to shed light upon possible new fields of research about the printing office of Visingsö. Furthermore the conditions of 17th century Sweden are briefly described, such as the four estates, gothicismus, censorship and publishing. Almqvist used mainly primary sources when describing life and work of book printer Kankel. The result of his study hasn’t therefore been greatly influenced by previous publications. In a few isolated cases the lack of primary sources permits free scope for speculation. Distribution, reception and survival as described by Adams & Barker are the most neglected phases in Almqvist’s study. These overlooked areas are therefore possible new research topics. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine and understand how teachers of younger children view the concept of critical evaluation of information and how their interpretations of the concept relate to their teaching. The need for the development of children’s ability to critically evaluate has been emphasized through research as well as the need for collaboration between teachers and librarians in order to help pupil’s process information into knowledgeThe study has a socio-cultural perspective and the material was collected through observations and qualitative interviews with teachers. The results of the study indicate that many teachers experience uncertainty when it comes to the area of critical evaluation and that they do not teach the subject to any substantial extent. Although there is a new curriculum which clearly raises the question, the issue of critical evaluation is paid comparatively little attention by the teachers. There are, however, teachers who express an interest in the subject. Generally, the teachers think of the critical evaluation of a source as a way to decide what to believe, but other aspects can be distinguished. Some speak about critical evaluation as attitude towards information. A potential way of incorporating critical evaluation into teaching is, according to the teachers, to have a continuing dialogue around the subject with the children.It is likely that teachers need further education within the area of critical evaluation in order for a method development to take place. / Program: Bibliotekarie

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval. / Program: Bibliotekarie

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

Genom grafisk design har en visuell berättelse i tre delar skapats. Syftet med berättelsen är att påpeka hur verkliga konsekvenser av ”Fake News” är, öka medvetenhet och uppmana till diskussion om källkritik. / Through graphic design, a visual story in three parts has been created. The purpose of this story is to indicate how substantial the consequences of ”Fake News” are, raise awareness, and request you to be part of a discussion about source criticism.

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

<p><p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur arbetet med att hantera nyhetsbilder som kommer från externa källor fungerar på svenska tidningars webbredaktioner. Även hur mycket tid och möjlighet det finns för kritiskt granskande av dessa nyhetsbilder.</p><p>Vi lever i medielögnernas tid. I och med digitaliseringen har det blivit lättare att både skapa och skicka bilder. Via Internet har redaktioner i hela världen en direkt anslutning till bildbyråer, fotografer och andra källor. Förfalskningar av fotografier har blivit allt svårare att upptäcka med tiden och det är allt lättare att göra ändringar i både text och bild utan att det lämnar några märkbara spår efter sig.</p><p>Vår undersökning grundar sig på samtalsintervjuer och en frågeundersökning som riktar sig till ett totalurval av alla dagstidningar som finns på TidningsUtgivarnas lista över dagstidningar på webben.</p><p>Hos webbredaktionerna i undersökningen ligger arbetet med att hantera nyhetsbilder somkommer från externa källor till största delen hos webbredaktörerna. 90 procent av webbredaktionerna spenderar i genomsnitt ingen tid alls eller mindre än fem minuter på att undersöka en nyhetsbilds äkthet.</p><p>Inom den forskning vi har använt oss av är den rådande uppfattningen att manipulering av nyhetsbilder blivit ett större problem som följd av digitaliseringen. I de intervjuer som gjorts med yrkesverksamma personer, både i tidigare forskning och i våra undersökningar, framkommer det däremot att de inte tror att manipulation förekommer i så stor utsträckning jämfört med tidigare forskning. En knapp tiondel av respondenterna i vår undersökning är oroliga för att bli lurade av falska nyhetsbilder. Oron är störst bland respondenter från de mindre tidningarna. Det är också de som lägger minst tid till att undersöka nyhetsbilders äkthet.</p></p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. </p><p>Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar.</p>

<p>This paper, called <em>Pupils' practice of source criticism on the Internet</em>, is investigating pupils’ use of source criticism. The main research question was: how much knowledge pupils from an upper secondary class have about the use of source criticism, regarding examining data from the Internet intended for assignments. Furthermore, developing a suitable method to investigate this was included. The main research question led to further sub questions that aimed to answer to what extent pupils consider source critique criteria as <em>sender, aim, up-to-dateness, credibility</em> and <em>dependence</em>.</p><p>The study has been conducted by using mixed methods, both qualitative and quantitative methods. The qualitative research consisted of analysing the Internet sources pupils had stated they used in their assignments. The paper’s theoretic starting points, regarding source critique criteria, lay ground for the analysis model applied. The quantitative method was conducted through the help of questionnaires amongst pupils, which gave insight to how pupils think about the choice of Internet sources they intended to use in their assignments.</p><p>The conclusion is that pupils have knowledge about source criticism to a certain extent, as some source critique criteria get large attention and other important criteria is not enough considered. The method for investigating this has worked well, but since this is a first attempt there are room for some modifications.</p>

Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar.