Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en ökad förståelse för de utmaningar som ställs på våra grundskoleelever i en föränderlig och digitaliserad värld. Vi vill studera vilken roll det kritiska tänkandet spelar i ett samhälle där informationsflödet är stort och där gemene person får lov att vara delaktig i informationsskapandet. Med ett fokus på samhällskunskapens källkritiksundervisning vill vi undersöka utbildningens roll i att utveckla och att rusta våra unga samhällsmedborgare för en digitaliserad framtid och samtid. De frågeställningar som vi utgått ifrån i vårt arbete är “Vad säger forskningen om samhällskunskapens källkritiksundervisning i grundskolans digitaliserade klassrum?” och ”Vilken funktion anser forskarna att det kritiska tänkandet har i ett digitalt samhälle?”. Vår metod består av en genomförd analys av aktuell forskning kring området. Genom att söka i olika databaser såsom Libsearch och ERIC har vi funnit nio vetenskapliga artiklar (granskade genom peer-review), en licentiatavhandling, två doktorsavhandlingar samt olika policytexter som utgör grunden för vår analys och vårt resultat. Kunskapsöversikten ger en bred bild av de kompetenser som behövs för en digitaliserad framtid och samtid, med tyngdpunkt på det kritiska tänkandet. Slutsatser vi kunnat göra utifrån den aktuella forskningen är att synen på läsning behöver förändras och att multimodala texter därmed bör få en större plats i undervisningen, samt att elever behöver stöd i att granska dessa texter.

Syftet med detta arbete är tudelat. För det första såg vi ett behov av att ta reda på hur begreppet kritiskt tänkande definieras av verksamma gymnasielärare i samhälls-kunskap, i forskningen med fokus på undervisning i samhällskunskap, samt av Skolverket. För det andra avsåg vi söka svar på vilka metoder som är effektiva att använda för utvecklandet av förmågan kritiskt tänkande baserat på verksamma lärares beprövade erfarenhet. Följande frågeställningar formulerades: (i) Hur definierar verksamma gymnasielärare, Skolverket respektive forskning begreppet kritiskt tänkande? (ii) Hur arbetar verksamma gymnasielärare med kritiskt tänkande; samt vad anser gymnasielärare vara de mest effektiva metoderna baserat på erfarenhet? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts. Verksamma samhälls-kunskapslärare med varierad längd av yrkesverksamma år och från två olika kommuner har deltagit i studien. Studiens resultat visar att definitionen av kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika forskare, samt olika lärare emellan. Gemensamt för de olika definitionerna är att begreppets omfattning är varierande. Enligt ramfaktorteorin påverkar tolkningen av styrdokumenten hur undervisningen byggs upp och följaktligen vilket resultat eleverna uppnår. Därmed är det problematiskt att det inte finns någon tydlig definition med hänvisning till Skollagens krav om en likvärdig skola. Resultatet visar att källkritik omfattas av samtliga i studien som en del av kritiskt tänkande, samtidigt som vissa intervjupersoner primärt fokuserar på analys- och problematiseringsförmåga samt förmågan att se en samhällsfråga från olika perspektiv med hjälp av teorier och modeller. Dock kan prioriteringen och fokus skilja sig baserat på hur styrd läraren känner sig av de tolkade styrdokumentens olika delar. Ramar tillika förutsättningar som påverkar processen och resultatet av utvecklandet av kritiskt tänkande inkluderar undervisningstid, elevers förkunskaper, programmets- och styrdokumentens uppbyggnad samt styrdokumentens begrepp

Med deepfake-teknologi kan det skapas manipulerade videor där det produceras falska bilder och ljud som framställs vara verkliga. Deepfake-teknologin förbättras ständigt och det kommer att bli svårare att upptäcka manipulerade videor online. Detta kan innebära att en stor del mediekonsumenter omedvetet exponeras för tekniken när de använder sociala medier. Studiens syfte är att undersöka unga vuxnas medvetenhet, synsätt och påverkan av deepfake videor. Detta eftersom deepfake-teknologin förbättras årligen och problemen med tekniken växer samt kan få negativa konsekvenser i framtiden om den utnyttjas på fel sätt. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod med tre fokusgrupper. Slutsatsen visade på att det finns ett större antal unga vuxna som inte är medvetna om vad en deepfake video är, dock existerar det en viss oro för deepfake-teknologin och dess utveckling. Det upplevs att det finns risker för framtiden med teknologin i form av hot mot demokratin och politik, spridning av Fake news, video-manipulation samt brist på källkritik. De positiva aspekterna är att tekniken kan användas i sammanhang av humor, inom film- och TV-industrin samt sjukvård. Ytterligare en slutsats är att unga vuxna kommer att vara mer källkritiska till innehåll de exponeras av framöver, dock kommer de med stor sannolikhet ändå att påverkas av deepfake-teknologin i framtiden. / Manipulated videos can be created with deepfake technology, where fake images and sounds are produced and seem to be real. Deepfake technology is constantly improving and it will be more problematic to detect manipulated video online. This may result in a large number of media consumers being unknowingly exposed to deepfake technology while using social media. The purpose of this study is to research young adults' awareness, approach and impact of deepfake videos. The deepfake technology improves annually and more problems occur, which can cause negative consequences in the future if it’s misused. The study is based on a quantitative method in the form of a web survey and a qualitative method with three focus groups. The conclusion shows that there’s a large number of young adults who are not aware of what a deepfake video is, however there’s some concern about deepfake technology and its development. It’s perceived that there can be risks in the future with the technology in terms of threats to democracy and politics, distribution of Fake news, video manipulation and lack of source criticism. The positive aspects are that the technology can be used for entertainment purposes, in the film and television industry also in the healthcare department. Another conclusion is that young adults will be more critical to the content they are exposed to in the future, but likely be affected by deepfake technology either way.

Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner. / The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

Studien syftar till att undersöka tillförlitligheten inom IOGT:s medlemsrapportering. Vad som orsakat problemen samt vilken effekt detta har på vetenskapliga undersökningar. Detta är gjort med två undersökningsfrågor. Den ena representerar ett kvantitativt jämförande av material från olika källor. Den andra frågan undersöks genom en kvalitativ empirisk observation. Studiens fokuserar på ett antal geografiska områden under året 1922. Forskningsfrågorna är besvarade i studien och kommer fram till att IOGT:s medlemsrapportering har brister. Bristerna berör hanteringen av dokument, organisationsstruktur, och viljan till inflytande. Dessa brister påverkar möjligheten att ställa forskningsfrågor utan att noggrant kontrollera källornas tillförlitlighet. En jämförelse av källorna med tidigare forskning och den lokala nivån är nödvändig för att bedöma tillförlitligheten. Inom organisationen rapporteras antalet medlemmar vertikalt. Det innebär att materialet tolkas i flera led innan det når organisationens topp. Det innebär enbart att materialet från lokalavdelningar kan anses vara primärt källmaterial. Alla andra delar av materialet lider av beroende då det är tolkat för att sammanställas inom krets och distrikt. Dokumenten inom organisationen är inte standardiserad. Det innebär att sammanfattningen inte är gjord på samma sätt i hela landet. Viljan till inflytande representeras av dubbelt medlemskap. När en förening ser starkare ut än den verkligen är uppstår en blandning av problem för forskningen. I en vetenskapsteoretisk anda faller vissa forskningsfrågor. Forskningsfrågans jämförelse blir inte rättvis och forskningen får låg reliabilitet även om validiteten är hög. Ett sådant exempel i detta är att jämföra IOGT mot befolkningsmängd. Det är en forskning som skulle vara intressant av flera orsaker. Problemet är att det inte blir tillförlitligt för reliabiliteten blir låg. Ett annat problem är medlemskaps begreppet. Om en absolut ställning till begreppet används som betald medlemsavgift och löfte synliggör matriklarna och forskningsläget hur det som definition är missvisande. Lundkvist ställning till medlemskapet blir i det läget inte fullständigt med hänsyn till medlemsrapporteringen . Janssons definition på de som avlagt löfte blir även det problematiskt. Individens resurser kan inte delas in i föreningen om denna inte frivilligt ger sina medel till förfogande. Utöver detta blir föreningen i det avseendet mer en uppskattning än en faktisk enhet. I det avseendet går inte reliabiliteten att värdera. Problemen i källorna kan mötas med jämförande perspektiv som tillåter att källans trovärdighet värderas. Det kan handla om annan forskning eller dokument från andra nivåer inom organisationen.

Today, social media is used not only for communication and entertainment, but also as one of the most important platforms for receiving news. A lot of young adults take part in news through social media and in many cases social media is the only source for socially important information. The new role as a news provider, which social media has adopted, is examined from an audience perspective with a focus on habits and opinions. This study examined the digital news habits of Generation Z. The study is based on two research questions: one about how Generation Z take part in news via social media and one about how they are critical of the source. The study had a quantitative approach with additional qualitative elements and implemented a web survey as a method. The web survey combined open questions, multiple-choice questions and one-answer questions, the combination gave us both a broad overview with numbers to measure, but also qualitative and deeper answers that the respondent themself had formulated. There were three theories applied to the study, the theories are electronic Word of Mouth (eWOM), Uses and Gratification theory and Social Network theory. These theories provided the basis for the design of the web survey and were implemented in the analysis and discussion of the study result.  The result of the study showed that all respondents receive news via social media daily, but that receiving news is usually not an active choice. News finds the audience without them looking for it, this is mostly due to algorithms and social networks. A lot of the respondents answered that they do not trust news that are published on social media, nevertheless they continue to take part in news via social media. The result also showed that the respondents believe that a lack of source criticism is one of the biggest disadvantages of news on social media.

Syftet med denna samhällsdidaktiska studie är att ge en fördjupad förståelse av vilka källkritiska strategier högstadieelever använder sig av vid digital källkritik samt hur undervisning inom ämnet påverkar deras val av strategier. I studien har två klasser i årskurs 9 utfört ett övningstest som behandlar digital källkritik kopplade till kriget i Ukraina. Studien jämförde två klasser som genomförde samma test, en av klasserna exponerades innan testet för en kort lektion om källkritik och den andra klassen genomförde testet utan den. I studien har jag analyserat elevernas svar utifrån sju källkritiska strategier. Resultaten visar att elever som exponerades för lektionen var mer benägna att använda sig av digitala verktyg samtidigt som de förlitade sig mindre till källkritiska frågor. Studien visar även att de elever som inte exponerats för interventionen var mer benägna att förlita sig på källkritiska frågor men inte digitala verktyg. Resultaten kan vara ett nyttigt bidrag för lärare som vill ha inspiration för sin undervisning inom digital källkritik genom de sju källkritiska strategier som jag använt mig av till studien. Resultaten bidrar även med insikt om vilka strategier högstadieelever förlitar sig på och vilka utmaningar som tillkommer vid undervisning av digital källkritik.

The purpose of this bachelor thesis is to explore experiences of the secondary school librarians' use of educational resources in their teaching and how educational resources can be applied in school libraries. In addition to recognize the challenges school libraries face with educational resources. As well if the chosen six criteria for the educational resources is accomplished by the interviewed secondary school libraries. The study applies six chosen criteria from the educational resources of the National Library of Sweden, that's revealing the important role for the school librarians to support students and teachers with different resources than previously. Not only that, but school librarians have more opportunities to avail educational resources because of the renewal for the educational act, which is that every school must have access to a school library. This opportunity led to school librarians being available to work extensively with educational resources. With these six chosen criteria from the educational resources for this study focus on the teaching in information retrieval, teaching in source criticism, arrange reading promotion activities, planning media buying together with the teacher, participate in annual meetings with teachers and assist with level adapting material for schoolwork. These six chosen criteria have been an important factor to analyze with the help of sociocultural theory, which is to understand how physical and cognitive cooperation with individuals and groups could be managed. The study uses four concepts from the sociocultural perspective to analyze the results from the interviews, which are communication, learning, artifact and mediation. The method for this study is qualitative research which is a semi-structured interview. The interviews were recorded with five school librarians from secondary school through Zoom, due to the pandemic which occurred during the study.  The result shows the different experience for the five secondary school librarians with the educational resources. The participants consider that the use of the educational resources is an important tool to support students as well as teachers. Even school librarians can appear with or without teachers in the classroom to offer support in students education. The result shows the value of collaboration between school librarians and teachers, especially planning activities and teaching students information retrieval. In that lesson, a school librarian's duty is to demonstrate how to efficiently manage different tools when students are searching. Another significant aspect is that the four concepts from sociocultural theory show different ways that the school librarian can support with educational resources by adjusting the students needs for schoolwork. This can improve school librarians qualifications in work which to support student and teacher. The result of this study indicates the significant role for school librarians to make use of their qualification and support with educational resources to students.

Syftet med denna studie har varit att skapa kunskap om hur yrkesverksamma lärare i svenska resonerar kring undervisning i källkritik, samt hur de upplever sin egen kunskap i källkritik. Studien har utgått från två teoretiska perspektiv. Dels media- and information literacy (MIL), dels fyra undervisningsparadigm. Media- and information literacy handlar om olika metoder som relaterar till källkritisk kunskap och undervisningsparadigmen kan förklaras som olika, samexisterande, riktningar av undervisning. För att genomföra studien har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare på en skola i södra Sverige. Studiens resultat visar att lärarna säger sig arbeta med källkritik inom ramen för svenskämnet i relativt begränsad utsträckning. Lärarna uppger sig huvudsakligen fokusera på olika metoder gällande ett källkritiskt förhållningssätt samt informationssökning i undervisningen. Majoriteten av lärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper i ämnet för att undervisa elever på högstadiet. En av lärarna anser sig däremot inte ha tillräckliga kunskaper i ämnet. Vi kan se tendenser till att undervisningen liknar mycket av de som presenteras inom ramen för det utilitaristiska och akademiska paradigmet. Vidare ser vi även att det saknas en gemensam begreppsapparat för de källkritiska frågorna. Avslutningsvis ser vi också att det saknas forskning inom vissa delar av fältet, till exempel om undervisningen i källkritik bör ske implicit eller explicit.

The aim of this study is to get more knowledge about youths strategies in searching for Information online. The data was gathered with focusgroups conducted with four youths in each group. The participants were students in year nine of the swedish elementary school. After two focusgroups several themes identified in the material from group one reappeared in the material from group two, the material from two groups was enough for this purpose. The themes identified were searches, results and how to evaluate sources. The findings of the study were analysed with a sociocultural using thematic analysis. The youths expressed that they see internet searches as something they do all the time. They said that they had learned how to evaluate sources and what to believe in from the school and their parents. The youths preferred to use the search-questions that Google suggested and claimed that they resulted in a better result rather than using their own queries. They reflected on the words they use to initiate a search and they change their wording if needed to get a result they are satisfied with. The youths also expressed that they just know things about digital literacy since they grew up with it. In a sociocultural context this is the learning initiated by the need for development in the society.