En rapport från det globala managementkonsultbolaget McKinsey, Värdet av digital teknik i den svenska vården från 2016, har fått en viktig roll i myndigheternas och SKR:s arbete med att digitalisera den svenska vården. Uppsatsens syfte är att göra en källkritisk analys av rapporten och hur den omskrivits och debatterats i medierna. Målet är att få syn på vilka krafter som varit i rörelse när det gäller digitaliseringen av vården, och hur medierna fångat upp det. För att skapa förståelse inför analysen av aktörer, intressen och källor, ger uppsatsen en bakgrundsbeskrivning. Den visar på ett flerårigt och omfattande lobbyarbete med McKinsey i spetsen, både i Sverige och internationellt. Bolaget är spindeln i nätet mellan offentliga och privata intressen. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen bygger på forskning om relationerna mellan journalister och professionella källor, och beskriver hur aktörer utanför medierna kan påverka opinionsbildningen, till exempel genom informationssubventioner och lansering av nyheter och tolkningsramar. Den empiriska analysen bygger på en källkritisk studie av McKinsey-rapporten och mediebevakningen från lanseringen 2016 fram till våren 2021. Mediematerialet omfattar 85 nyhets- och opinionsartiklar. Uppsatsens huvudfråga är ”Hur har svenska medier – ur ett källkritiskt perspektiv – rapporterat om McKinsey-rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården?”. Svaret är att nyhetsrapporteringen har återgivit rapportens innehåll, men utan kritiska frågor eller uppföljning. Journalisterna har accepterat McKinseys påståenden och försöker inte verifiera dem. Uppsatsens delfråga ”Vilka källor används i McKinsey-rapporten och vad säger källanvändningen om rapportens trovärdighet?” besvaras i dokumentanalysen med att källanvändningen varit mycket svepande och oklar. Det gör att rapportens trovärdighet kan ifrågasättas. Den övervägande delen av både nyhets- och opinionsartiklarna ansluter sig till rapportens tolkningsramar och reflekterar inte över vare sig ramarna, avsändaren eller sammanhanget. Rapporten har fungerat som en informationssubvention till medierna och en lagstiftningssubvention till politiker och andra beslutsfattare i vård och omsorg.

Purpose: The purpose of this survey is to investigate what young adults , aged 17-18 years from two upper secondary schools in Gävleborgs county, think make news media credible. The purpose is also to see how much trust they have in preselected news media and what their perceptions on source criticism are.  Method: This study applies a quantitative research method where data was collected via web-based surveys created on SurveyMonkey. The population refers to students at two different upper secondary schools in Gävleborg County, aged 17–18. Result and conclusion: The results of this study show that the respondents think concepts as objectivity, popularity, and language, are specifically important when it comes to figuring out whether a media is credible enough to be trusted or not. Regarding source criticism, the respondents are well aware that one should think critically of sources before trusting news, which most of them perceive that they do, but the results also showed that a proportion of respondents choose specific news media where they let go of the boundaries regarding source criticism. Suggestion for future research: Further research is proposed to investigate why young people think it is important that the media channel has many users in order for it to be seen as credible? And how can it be, that despite the little trust that many of the social media have, many young people still use them anyway? Here you could go deeper into issues such as how and why, through interviews to get more qualitative answers to these thoughts. / Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka vad ungdomar, i åldrarna 17–18år från två gymnasieskolor i Gävleborgs län, tycker gör nyhetsmedier trovärdiga, hur stort förtroende de har för dem, samt vad de har för uppfattningar gällande källkritik.  Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via webbaserade enkäter som skapats på SurveyMonkey. Populationen avser elever på två olika gymnasieskolor i Gävleborgs län i åldrarna 17–18 år.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att respondenterna väger tyngst när det kommer till objektivitet, popularitet och språk, gällande huruvida en nyhetsmedia är trovärdig eller inte. Angående källkritik så är respondenterna väl medvetna om att man borde tänka källkritiskt innan man litar på nyheter, vilket dom flesta uppfattar att de gör, men resultatet visade också att en andel respondenter väljer ut specifika nyhetsmedier där de släpper på gränserna gällande källkritisk hållning.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka varför ungdomar tycker det är viktigt att mediekanalen har många användare för att den ska anses som trovärdig? Samt hur det kan komma sig att trots den ringa tillit som många av de sociala medierna har, så använder sig ändå många unga av dem ändå. Här bör och kan man gå djupare in på frågor som t.ex. hur och varför, genom intervjuer för att få mer kvalitativa svar på dessa funderingar.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer – men i varierande grad – och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning.Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning – på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media. Undersökningens resultat visar att rörliga bilder av många olika sorter förekommer i hög utsträckning i undervisningen. Det rörliga materialet används för att skapa en känsla och intresse för ämnet samt för att visualisera processer, skeenden och begrepp. Några av lärarna producerar också eget material som läggs upp på internet och på så sätt blir tillgängligt för eleverna även utanför lektionstiden. Man ställer samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroboken, men rätt återgivning av fakta är inte alltid det viktigaste eftersom ”fel” historieskrivning i en spelfilm kan användas för att träna elevernas kritiska tänkande. Lärarna hyser ingen misstro mot populärkultur, snarare ser lärarna den som ett sätt att närma sig eleverna på deras egna villkor. Lärarna jobbar kritiskt med medier. Lärarna arbetar också för att visa olika perspektiv och uppmuntrar olika tolkningar vid diskussioner av rörliga bilder, men upplever att det många gånger finns en kulturell friställdhet hos eleverna som göra att de inte vill eller inte kan diskutera det de ser. Det samma gäller frågor om källkritik. Lärarna är själva noga med vilka avsändare som finns bakom det de visar. Lärarna upplever att deras elever besitter en viss mediekunnighet men att de ofta väljer att inte använda den i skolsammanhang.Lärarna visar ofta rörligt material som de själva redan äger eller som de hittar via internet. Ingen av lärarna verkar låna materialet från någon officiell mediecentral. Lärarna bryter många gånger mot upphovsrättslagen, men de visar inte någon medvetenhet kring det i intervjuerna. Om lagbrotten sker på grund av okunskap eller ett medvetet val framgår inte.På grund av det låga antalet intervjuade lärare kan inte studiens resultat göra några anspråk på generaliserbarhet. Den breda representationen av ämnen innebär dock att undersökningens resultat skulle kunna användas som underlag för vidare diskussioner kring exempelvis utformningen av ett övergripande mediepedagogiskt arbete på den berörda skolenheten.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur.Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier. Eleverna uttrycker sig i intervjuer källkritiskt och med tveksamhet inför pålitligheten i mediers innehåll.Undersökningen motbevisar den formulerade hypotesen och finner att den undersökta gruppens föreställningar om förr i tiden först och främst går att härleda till skolans historieundervisning. Få spår av den medierade historieförmedlingen har gått att finna. Utifrån undersökningen går det dock inte att utesluta den medierade historieförmedlingens påverkan på unga elevers historiekunskaper.

Att ett ämne som samhällskunskap ständigt är i förändring kan både vara ett problem och samtidigt berika lärarens undervisning. I den tidigare forskningen som jag presenterar framkommer det en tydlig problematik när det gäller skolämnet samhällskunskap på mellanstadiet. Samhällskunskap är ett stort och brett ämne där en stor mängd stoff skall bearbetas i undervisningen, men vilka faktorer är det då som påverkar hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet? Syftet med detta examensarbete är att utföra en egen undersökning med utgångspunkt i vad det är som styr hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap. Både vad det gäller innehållet och i vilken ordning innehållet prioriteras samt om det finns särskilda faktorer som spelar in. För att kunna analysera den insamlade datan i undersökningen utgår jag från läroplansteorin. Hos den enskilda läraren sker det ständigt en transformering av läroplanen, vilket i sin tur påverkar hur lärarna prioriterar i det centrala innehållet. Samhällskunskap är även ett av flera ämnen som har en svag avgränsning, vilket gör det svårare att kontrollera. Metoden som valdes för att kunna genomföra undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fyra olika mellanstadielärare. Intervjuerna bestod alltså av ett par öppna frågor och kunde följas upp av eventuella följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer bidrar till att samtalet kan bli både mer öppet och få ett större djup. Resultatet visar bland annat på att samtliga lärare anser att samhällskunskap både är ett av de viktigaste ämnena och ett av de roligaste. Flera av de intervjuade lärarna lyfter, i likhet med tidigare forskning, att det är ett väldigt stort ämne som även kan ge viss frihet. Vad det innebär att vara källkritisk är något som flera av lärarna värderar högt i sin undervisning. Det framkommer även att både läromedel, elevinflytande och aktuella händelser kan ha ett finger med i spelet när det gäller vilka faktorer som påverkar urvalet.

Denna rapports syfte är att analysera vilka samband det finns mellan niondeklassareskunskaper om orsakerna till klimatförändringar och geografiläroböckers förklaringar tillklimatförändringar. De metoder som har använts för att komma fram till resultaten är:insamling av litteraturdata, analys av litteraturdata, enkätundersökning och analys avenkätresultat. De flesta av geografiläroböckernas förklaringar till klimatförändringar äratt orsaken är tvetydig. Majoriteten av eleverna erhåller sin information omklimatförändringar från media och likaså instämmer de flesta av eleverna också delvistill att media, lärare och deras geografilärobok är pålitliga källor. Eleverna är dockkluvna till orsaken till klimatförändringar – är det en antropogen och/eller naturligprocess? Resultaten av denna rapport visar att elever utvecklar sitt miljömedvetande,men på vilket sätt detta sker är inte entydigt.

Syftet som formulerades för den här studien var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar i enlighet med den aktuella läroplanen för förskolan Lpfö 18. Utifrån arbetssätt som omfattar digitala verktyg, kritiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Den teoretiska ansats som anlades för studien var det sociokulturella perspektivet och det var tre centrala begrepp som inringar teorin som tillämpades för analys, resultat och diskussionsarbetet. De tre begrepp som tillämpades var följande: Artefakt, mediering och scaffolding. Studien utgick ifrån fyra forskningsfrågor och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammantaget genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som inkluderade fem förskollärare och en IT-pedagog. Empiri i delstudie 1 innefattade intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolor på landsbygden och en IT-pedagog som arbetar mot förskolan och besvarar forskningsfrågorna: Är förskollärares digitala kompetens av betydelse när de förmedlar källkritik till barnen? och hur ges barn möjlighet att i förskolan grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier? Empiri i delstudie 2 innefattade intervjuer med tre förskollärare som arbetar i förskolor i stadsområden och besvarar forskningsfrågorna: Vad innebär adekvat digital kompetens för förskollärare? Och vilka förutsättningar ger förskollärare barn att erövra adekvat digital kompetens med digitala verktyg? Respektive delstudier analyserades enskilt med stöd av tematisk analys och de tre analysbegrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggjorde att det rådde en konsensus kring att digitala verktyg har övergripande fördelar i förskolans verksamhet enligt respondenterna. Resultatet visade även att arbete med digitala verktyg i förskolan kan ge barn möjligheter att lära sig om källkritik ett exempel var att barn kan få kunskaper om källkritik genom att leka viskleken gemensamt med pedagoger. Pedagogerna kan efter utfallet av leken samtala och belysa att det som sades från början kan ändras och resultera i ett nytt ord och så vidare. Ytterligare områden som barn kan utveckla förmågor inom är språk, digital kompetens och tillit till den egna förmågan när de får använda digitala verktyg i förskolan. I linje med det Barman och Kjällander (2022) lyfter fram i deras studie omkring digital kompetens där de belyser den nationella strategin i Sverige vilket betonar att alla barn och elever från förskola till högre utbildning ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens. Ett resultat som framkom var att respondenterna var eniga om att digitala verktyg bör förekomma i förskolans verksamhet. De ansåg att användningen inte bör minskas eller tas bort ifrån läroplanen Lpfö 18. Med utgångspunkt i det som Marin (2022) redogör för i sin studie där hon belyser att tekniken i vårt samhälle ökar och har även införts i utbildningssystemet vilket har bidragit till ett flertal fördelar i undervisningssammanhang. Ytterligare ett resultat som framgick av respondenterna var att arbetet med källkritik var viktigt. Dock ansåg respondenterna att det inte är förtydligat i Lpfö 18 hur de ska arbeta baserat på läroplanens riktlinjer och förskolans helhetsuppdrag. Respondenterna saknar ett framskrivet och formulerat mål specifikt intrikat på ämnet källkritik. En slutsats kan därför vara att revidera Lpfö 18 genom att tillämpa ett framskrivet mål omkring arbetssätt för förskollärare att omsätta i praktiken. I linje med det som respondenterna uttrycker lyfter Bourbour (2023) fram i sin studie att digitalisering i förskolans kontext kan vara ett multifunktionellt medel som bidrar till att rusta barn för informationssamhället. Vidare belyser författaren vikten av att förskollärare därav bör kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.