The purpose of this study is to investigate, through focus groups, whether people aged 50-80 take a source-critical approach to online information. The study is limited and relates only to Facebook. In addition, the perceived truth value of re-shared information will also be investigated and compared to the perceived truth value in direct contact with the published information. The following questions will be the focus of the study; - How are older people affected by disinformation on Facebook? - What effect does re-shared disinformation on Facebook have on older people? - To what extent do older people have a source-critical approach on Facebook? - Does the source-critical approach among older people differ regarding digitally published information compared to analogically published information? Title: Digital citizenship: A qualitative study of how elders relate to source criticism on Facebook Author: Rasmus Wickström Jäder Course, term and year: Scientific essay, sixth term, 2024. Number of words: 8523 Methodolgy and material: The study is mainly based on three focus groups between four and six people aged 50–80 will participate in each, thus providing a response base of 12–18 people. The selection was done through a snowball sampling. Each focus group was conducted digitally, via Messenger, and moderated by the writer who continuously used an interview guide to support the valid approach. All conversations were recorded and transcribed to summarize the discussions as accurately as possible, which further aided in summarizing and analyzing the data. As a complement to the focus groups, a semiotic image analysis was also carried out. Main result: The results show that older people are not necessarily less critical of sources than the younger generation. The majority of respondents were highly critical of the sharing of posts on Facebook and did not seem to be significantly affected by disinformation on the platform. Furthermore, some of the respondents highlighted the importance of analogue media in the question of taking a source-critical approach to online news and its major place in everyday media consumption.

Den här studien fokuserar på att undersöka i vilken utsträckning tidningsartiklar som baseras på källor hämtade från sociala medier uppfyller kriterierna för nyhetsurval samt vilka källkritiska principer som källorna uppfyller. Det undersöks även hur berättartekniker påverkar utformningen av artiklarna. Syftet är att utveckla en förståelse för vad som ligger till grund för skapandet av artiklarna samt bringa klarhet i huruvida skapandet av artiklarna legitimeras av de tre journalistiska teorierna nyhetsurval, källkritik och medielogik. Det empiriska materialet som studeras innefattar tre artiklar från Aftonbladet och en från Expressen. För att undersöka detta används en kvalitativ innehållsanalys och tematisering som metod. Studiens valda teorier och deras kriterier utgör grunden till de analytiska teman som används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna uppfyller en eller flera kriterier som en händelse bör uppfylla för att legitimera skapandet av nyheten. Vidare visar studiens resultat att källorna som var hämtade från sociala medier inte uppfyller de källkritiska principerna samt att berättartekniker som tillspetsning, förenkling och intensifiering var de som påverkade utformningen av artiklarna mest. / The focus of this study is to investigate the extent to which newspaper articles based on sources gathered from social media fulfils the criteria for news selection and which source-critical principles that the sources fulfils. It also examines how narration affect the design of the articles. The purpose of this study is to develop an understanding of what the basis for creating the articles is and to clarify whether the creation of the articles is legitimized by three journalistic theories which are news selection, source criticism and media logic. The empirical material studies is comprises three articles from Aftonbladet and one from Expressen. To investigate this a qualitative content analysis and thematization is used as method. The chosen theories and their criterias form the basis of the analytical themes used to analyse the empirical material. The result of the analysis shows that the newspaper articles meet one or more criteria that an event should fulfil in order to legitimize the creation of the news. Furthermore the study results shows that the sources obtained from social media did not measure the source-critical principles and that narrative techniques such as accentuation, simplification and intensification were those that affected the design of the articles most.

Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys. / Fake news has gained a strong foothold in social media and is a growing problem - for the individual as well as for the whole society. Basic theories of decision making, cooperation, communication and markets are all based on the idea that information is true, accurate and conscientious. There are strong both ideological and economic motives behind the spread of false facts, false stories, lies and conspiracy theories. There is a deep concern about the effect this may have on political elections and democratic developments, but also concerns about other potential negative consequences, from increasing cynicism and apathy to instigative extremism. Measures to reduce dissemination are discussed and the literature shows four different main forms: government intervention, self-imposed measures/platform policies, technology solutions and source criticism training. The role of civil society in limiting the spread is, as far as it could be established by the author, not studied previously. This exploratory study aims to raise awareness about the Swedish civil society's mobilization against fake news. The actors identified in the study are civil society voluntary organizations who acted independently, or in cooperation with the public sector and/or business sector. All actors have mobilized against fake news as a secondary task, that is, it has not been their sole or their main task. In the study, five main strategies have emerged in the mobilization: basic education and training, general education enhancement, supporting, creating debate and impact work. The methodological approach in this study has been qualitative content analysis.

With our modern deluge of information through social media, news and blogs, the importance of giving our children a better understanding of source criticism and critical thinking has become increasingly clear. In the field of critical thinking, the use of argument mapping software, a visual way of structuring arguments, has been shown to increase the understanding of arguments, and college students using the method score as much as three times higher on critical thinking tests.  This thesis presents a simplified digital argument mapping tool, developed in order to explore the feasibility of argument mapping for students in secondary school (aged 13-15). The tool is then tested on two secondary school classes. The thesis shows that the students are proficient at basic argument mapping with the tool, but also that the more complex facets of the method require more instruction in order to be used by the students. Recommendations are presented for further development of the argument mapping tool, as well as further studies of critical thinking using argument mapping in secondary school. The thesis has shown the argument mapping has potential for use in secondary school, and should be further studied. / Med vårt moderna överflöd av information genom sociala media, nyheter och bloggar, så ökar vikten av att ge våra unga en bättre förståelse för källkritik och kritiskt tänkande. I fältet kritiskt tänkande har en metod som kallas argument mapping, en visuell metod för att strukturera argument, visats öka förståelsen av argument, samt vid användning studenter i universitet har metoden ökat resultaten på test i kritiskt tänkande upp till tre gånger. Uppsatsen presenterar ett förenklat digitalt argument mapping-verktyg, utvecklat för att studera hur elever på högstadiet (13-15 år) kan använda sig av metoden, som sedan testas på två högstadieklasser. Resultatet visar att studenterna klarar av grundläggande argument mapping med verktyget, men att de mer komplexa delarna av metoden behöver vidare instruktion för att eleverna ska kunna förstå. Rekommendationer presenteras baserat på den data som samlats in, både för vidareutveckling av det designade verktyget, samt för framtida studier av kritiskt tänkande och argument mapping i högstadiet. Uppsatsen visar att argument mapping har potential för användning av högstadieelever, och bör därmed undersökas vidare.

Along with the Internet and the increased flow of information that follows, it’s now a fact thateveryone have the ability to publish information that could theoretically reach hundreds ofthousands of people. Several studies point to similar problems and believe that Internet usersgenerally lack the knowledge required to assess the credibility of various web content. Thismeans that the need for a tool to help users with web credibility assessment have never beengreater. With this report we try to study the effects this kind of tool would have on the usersand to what extend they are affected by it. We have performed a quantitative survey study inwhich the majority of the questions concerning which one of two news articles therespondents considered to be the most reliable. This was done in between two groups thatwould act as control groups for one another. They were also unaware of each other’sexistence and the respondents were recruited voluntarily through Facebook. The study showsthat visual representation of articles web credibility has little to no effect on the subjectsresponses apart from two major genres. Future studies should examine these specific genresand their impact on web credibility assessment.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.

I detta arbete studeras hur relationen mellan skolans undervisning kring källkritik och hur elevernas möten med verk med sanningsanspråk ser ut. Detta studerades genom en halvstrukturerad forskningsintervju med både lärare och elever. Lärarna är verksamma gymnasielärare i svenska och eleverna läser sitt tredje år vid gymnasiet. Eleverna intervjuades i fokusgrupper medan lärarna intervjuades en och en. Intervjuerna genomfördes via distans, och varje fokusgrupp och lärare intervjuades en gång. Denna studie är en kvalitativ studie med didaktisk teori som teoretiskt ramverk. Den slutsats som kan dras utifrån undersökningens resultat är att relationen mellan skolans undervisning kring källkritik och hur elevernas möten med verk med sanningsanspråk ser ut är relativt liten. Undervisningen innehåller verk med sanningsanspråk men det är inte en del av arbetet med källkritik. / This thesis examines the relation between the school’s work on source criticism and how students encounter with works with truth claims looks. This was studied through a semi-structured research interview with both teachers and students. The teachers are active high school teachers in Swedish and the students study their third year at the high school. The students were interviewed in focus groups while the teachers were interviewed one by one. The interviews were conducted remotely, and each focus group and teacher were interviewed once. This study is a qualitative study with didactic theory as a theoretical framework. The conclusion that can be drawn from the results of the survey is that the relationship between the school's teaching about source criticism and how students' encounters with works with truth claims looks is relatively small. The teaching contains works with truth claims but is not part of the work with source criticism.

Vi lever idag mer digitaliserat än någonsin och tillsammans med sociala medier har våra medievanor förändrats. Med nya medievanor skapas också möjligheter på sociala medier där information och desinformation får flöda ostrukturerat tillsammans. Det blir allt svårare att då kunna navigera sig fram och veta vad som egentligen är sanningsenligt. Denna uppsats kommer därför studera högskole- och universitetsstudenters källkritiska förmåga på sociala medier. Genomförandet av studien gjordes med syftet att se hur studenterna själva reflekterar över deras källkritiska förmåga och om det finns några problem i den källkritik som studenten är lärd. Den teoretiska ramen för studien utgörs av instrumentell, ritualiserad och selektiv medieanvändning, user-generated content, ryktesspridning, filterbubbla och medieförtroende. Det handlar om olika typer av medieanvändning och fenomen som existerar på sociala medier. Studien baserar sig på en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkätundersökning.    Resultatet av analysen visar att en större del av respondenterna anser sig vara källkritiska och även besitta goda kunskaper inom källkritik. Många respondenter anser trots det att det behövs mer utbildning inom källkritik. Relationen till avsändaren visar ha betydelse i hur källkritiska respondenterna väljer att vara. Resultatet visar även att det finns både för och nackdelar med spridning av information på sociala medier. I slutsatsen diskuteras det att det ibland saknas grundläggande källkritisk kompetens i vardagen. Slutsatsen visar också att det behövs utbildning inom källkritik som är anpassad till dagens informationsflöde. / Today our society has become more digitized than ever and together with social media, our media habits have changed. New media habits also together with social media create opportunities where information and disinformation can flow in an unstructured way together. It becomes increasingly difficult to then be able to navigate forward and know what is actually truthful. This essay will therefore study the source critical ability of college and university students on social media. The study has its background in source criticism, media and information literacy and was done with the aim of seeing how the students reflect on their own source evaluation abilities. The essay will also study if there are any problems in the source criticism that the student has learned. The theoretical framework for the study is about different kinds of media use and phenomena that exist on social media. We study instrumental, ritualized and selective media use, user-generated content, rumors, filter bubbles and media trust. The study is based on a quantitative research strategy in the form of a survey.   The result of the analysis shows that many respondents consider themselves to be source critical and also possess good knowledge in source criticism. The results also show that there are both pros and cons to spreading information on social media. Many respondents answer that they are source critical, but many also point out that more education in source criticism could be a good thing. The conclusion discusses that there is sometimes a lack of basic source critical competence in everyday life. The results also show that there is a need for training in source criticism that is adapted to today's social media information flow.

Det källkritiska förhållningssättet utgör en viktig del inom samhällskunskapsämnet (Skolverket, 2019). I takt med den snabba digitala utvecklingen har mängden information ökat i omfattning, vilket fått som konsekvens att desinformation och konspirationer blivit allt vanligare (Önnerfors, 2021). En viktig motåtgärd är undervisning inom informationssökning och källkritik, eftersom det utvecklar det källkritiska förhållningssättet. Undervisningen utformning inom informationssökning och källkritik är därför intressant och viktigt att belysa och undersöka. Syftet med intervjustudien är att lyfta fram tankar från samhällskunskapslärare 7–9 kring informationssökning och källkritik inom samhällskunskapsämnet. Därtill ämnas faktorer för framgångsrik undervisning kring det källkritiska området behandlas liksom framtida utmaningar och utvecklingspunkter. Studiens teoretiska grund är fenomenologisk, vilket ger en inblick i lärarnas tankar och uppfattningar. Baserat på ett strategiskt urval utgör fem samhällskunskapslärare 7–9 underlaget i denna intervjustudie, vilken kan ses som ett bidrag till den fortsatta forskningen inom området. Intervjustudien visar på att de intervjuade samhällskunskapslärarna besitter goda kunskaper inom informationssökning och det källkritiska området. En viktig faktor är att behandla informationssökning och källkritik som både ett separat och ett enhetligt område. Vidare är det av vikt att utgå ifrån elevnära exempel, eftersom det främjar lärandet. Andra faktorer som påverkar är styrning av resurser såsom fortbildning och möjligheter till ämnesövergripande samarbeten, vilket denna studie visar behov av att utveckla. Det är av vikt att elever får en allsidig undervisning inom området. Förmågan till ett källkritiskt förhållningssätt är en viktigt för att kunna verka som en aktiv samhällsmedborgare. I förlängningen är ett källkritiskt förhållningssätt en viktig förutsättning för att fortsatt upprätthålla förtroende för demokrati, demokratiska institutioner och vetenskapen och dess forskning. / The source-critical approach constitutes an important part in civics (Skolverket, 2019). Alongside with the rapid digital development, the amount of information has increased in scope, which has had the consequence that disinformation and conspiracies have become increasingly common (Önnerfors, 2021). Teaching in information retrieval and source criticism is an important countermeasure, as it develops the source-critical approach. The teaching design in information retrieval and source criticism is therefore interesting and important to illuminate and investigate. The aim of the interview study is to highlight thoughts from teachers in civics in grade 7–9 about information retrieval and source criticism in civics.  In addition, factors for successful teaching around the source-critical area are addressed, as well as future challenges and development points. The theoretical basis of the study is phenomenological, which gives an insight into the teachers' thoughts and perceptions. Based on a strategic selection, five civic teachers in grade 7–9 form the basis of this interview study which can be seen as a contribution to the ongoing research in information retrieval and source criticism.  The interview study shows that the interviewed civic teachers possess good knowledge in information retrieval and the source-critical area. An important factor is to treat information retrieval and source criticism both as a separate and a uniform area. Furthermore, it is important to start from student-friendly examples, as it promotes learning. Other factors that influence is the management of resources such as continuing education and opportunities for interdisciplinary collaborations, which this study points out a need to develop. It is important that students receive a comprehensive education in the area. The ability to meet different types of information is important to act as an active citizen. In the long run, a source-critical approach is an important prerequisite for continuing to maintain confidence in democracy and science.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.