The use of historical source material and teaching in how to do historical analysis of sources is specific subject goal and knowledge requirements in all the upper secondary school's history courses. Previous research has shown that when historical sources and how the handling of these are the content of teaching, social science source criticism is practiced. Which means that the focus is not on historical disciplinary skills, which means that Swedish upper secondary school students' skills in managing sources in a disciplinary way are relatively low. The purpose of this study is to find new knowledge about which understandings history teachers have of analysis historical sources and which underlying reasoning form the basis for teachers' design of history teaching where sources and handling of them is the lesson content. The idea is that a study like this should be able to contribute with new knowledge about the problems with source handling in schools. The study uses interviews, four history teachers were interviewed, all active in upper secondary school. The results from the study partly confirm the previous research but also contribute with new knowledge. When history teachers talk and describe the teaching of source handling is based on an absolute source concept, it is likely that the teaching is conducted in an absolute and reconstructivist approach. In the process of handling historical sources, the teachers in this study describe that great emphasis is placed on source-critical criteria, arranged and simplified source exercises as well as conveying certain predetermined perspectives on history. This provides a knowledge contribution where insight and understanding are given on how history teachers perceive historical sources, how these should be handled and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has been action-based or at an overall level examined source management. Through this study, new knowledge is provided that deepens and variegate the previous research knowledge of history teachers' handling of sources. / Användandet av historiskt källmaterial och undervisning i källhantering utgör ett specifikt ämnesmål och kunskapskrav i alla gymnasiets historiekurser. Den tidigare forskningen har visat att när historiska källor och hanteringen av dessa utgör historieundervisningens innehåll praktiseras ett samhällsvetenskapligt källkritiksbegrepp.  Detta gör att fokus inte är på ämnesdisciplinära förmågor, något som i sin tur medför att svenska gymnasieelevers färdigheter i att hantera källor på ett historiskt sätt på goda grunder kan antas vara förhållandevis låga. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förståelser till källhantering av historiskt källmaterial som historielärare har och vilka bakomliggande resonemang som ligger till grund för deras utformning av historieundervisning där källor och källhantering utgör lektionsinnehållet. Tanken är att en sådan undersökning ska kunna bidra med ny kunskap om problemen med källhantering i skolorna. Undersökningen utgår från forskningsintervjuer intervjuades fyra stycken historielärare, alla verksamma i gymnasieskolan.  Resultatet från studien bekräftar delvis den tidigare forskningen men bidrar också med ny kunskap. När historielärare talar och beskriver undervisningen i källhantering utifrån ett absolut källbegrepp så är det sannolikt att undervisningen bedrivs på ett absolut och rekonstruktivistiskt sätt. I processen att hantera källor beskriver lärarna i denna studien att stor vikt läggs på källkritiska kriterier, tillrättalagda och förenklade källövningar samt förmedling av lärarens förbestämda perspektiv på historien. Därigenom lämnas ett kunskapsbidrag där det ges inblick och förståelse om hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har varit aktionsbaserad eller på övergripande nivå undersökt källhanteringen. Genom denna studie ges ny kunskap som fördjupar och nyanserar forskningens kunskap om historielärares källhantering.

This thesis discusses source criticism from a critical perspective which encompasses its challenges, demands and possibilities for teaching practice. The questions guiding the core of this research are the following:1) What differentiates people’s activities in the process of evaluating sources? 2) What characterizes an effective practice in critical evaluation of sources? 3) Which criteria, factors and strategies might be important to consider in order to have a successful source critical methodology that promotes the improvement of critical thinking when analysing information and news?The studied materials include data from one survey and 54 semi-structured interviews. The interviews, analysed by using a methodology based on Grounded Theory, led to the development of a concept, critical source criticism (CSC), which define a broad perspective for the analysis of sources, and a related theoretical model (the CSC-model) aimed to be used for didactical purposes. The outcomes from this research suggest that different forms and levels of knowledge in history and social studies (in theory and practice), have a critical impact on the way we interact with information. The results also suggest that the combinations of theories and methodologies, alongside an emphasis on pluralism and multiperspectivity, can turn source criticism into an effective practice to achieve several educational goals. Subsequently, these results, are considered in the development of the proposed model in this thesis. The CSC-model developed in this study could be suitable for the analysis of information such as news, in planning of source-critical based teaching and in source critical discussions. I argue that this methodological structure, can be applied to facilitate the development of critical thinking, as well as other skills and abilities essential for democratic participation. This thesis Includes summaries in Swedish and Spanish as appendices".

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.

ChatGPT och artificiell intelligens har hastigt tagit plats i utbildningsmiljöer. Verktyget har till skillnad från andra sökmotorer, möjlighet att generera svar som liknar en människas språkbruk och kan föra en interaktiv dialog.  Denna undersökning syftar till att förstå hur ChatGPT påverkat undervisningsmetoder inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare anpassat sig till denna teknologiska förändring.   Frågeställningen för undersökningen är ”På vilket sätt anser samhällskunskapslärare att införandet av ChatGPT och artificiell intelligens påverkar deras metoder och arbetsuppgifter? ”.  Undersökningen bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex samhällskunskapslärare   som arbetar på gymnasiet har intervjuats. För att förstå det komplexa sambandet mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap har TPACK används som teori.Studien visar att ChatGPT ställt krav på förändrade undervisningsmetoder och strategier bland annat genom att lärare behövt förändra sina examinationsformer och examinationsfrågor för att minska risken för plagiat och fusk. Lärarna visar på en god teknisk pedagogisk kunskap, eftersom de förstått hur ChatGPT kan effektivisera deras tid genom att utforma uppgifter, frågor eller planera lektioner.  Inom ämnet samhällskunskap utgör ChatGPT en risk för spridning av falska nyheter och den källkritiska förmågan blir allt viktigare att utveckla. Lärare har fått ett förändrat ansvar genom att finna strategier för att upptäcka plagiat. Den sista slutsatsen för undersökningen är att ChatGPT kan ha kommit att utmana synen på hur elever lär sig.  Resultatet påvisar att lärare bör få bättre kunskap om hur teknik, pedagogik och ämneskunskap samspelar för att kunna utnyttja ChatGPT ’s fulla potential att effektivisera undervisningen. / ChatGPT and artificial intelligence have rapidly found their place in educational environments. Unlike other search engines, this tool has the capability to generate responses resembling human language and engage in interactive dialogue. This study aims to understand how ChatGPT has influenced teaching methods within the subject of social studies in high schools and how teachers have adapted to this technological change. The research question guiding this investigation is, "In what ways do social studies teachers perceive the introduction of ChatGPT and artificial intelligence affecting their methods and tasks?"The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social studies teachers working in high schools were interviewed. To comprehend the intricate relationship between technology, pedagogy, and content knowledge, the Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) framework is used as a theoretical foundation. The findings reveal that ChatGPT has necessitated changes in teaching methods and strategies. For instance, teachers have had to modify their assessment methods and questions to reduce the risk of plagiarism and cheating. Teachers demonstrate sound technological pedagogical knowledge, as they understand how ChatGPT can streamline their work by creating assignments, questions that could be used for educational purpose, or lesson plans. Within the field of social studies, ChatGPT presents a risk of spreading fake news, highlighting the importance of critical thinking and source evaluation. Teachers have assumed a new responsibility in developing strategies to detect plagiarism. The conclusion of this study is that ChatGPT may have challenged the perception of how students learn. The results suggest that teachers should gain better knowledge of how technology, pedagogy, and subject knowledge interact to harness ChatGPT's full potential for enhancing education.

This master thesis examines how Swedish university libraries are instructing their students on topics related to the critical evaluation of sources and information. The method of analysis was a quantitative and qualitative content analysis of the external websites of Sweden’s public university libraries to determine what modes of instruction are being offered, and how these services are being described and made accessible to their users.  The coding of the websites divided their content into four main categories. The first two refer to asynchronous and inactive instruction: Information and Modules. The second two categories refer to synchronous and active instruction: Teaching and Tutoring. The results of the thesis indicate that the most popular modes of instruction related to critical evaluation of sources and information were informative webpages and active teaching which could either take the form of lectures or workshops with 12 out of the 15 libraries hosting or advertising these services.  The thesis concludes that instruction on topics related to critical evaluation of sources and information appears to be central, as most of the university libraries offer several modes of instruction on the topic. However, there were still variations in regard to the accessibility of the services although online instruction still proved popular in tutoring sessions. Moreover, the analysis of terminology and recurring words indicated an emphasis on ‘lower-level’ library skills related to how to recognize scholarly sources rather than ‘higher-level’ critical thinking. Finally, the results suggest that Swedish university libraries are engaging with instruction surrounding evaluation of sources and information although the scope and modes of instruction on the subject vary. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna masteruppsats undersöker hur svenska universitetsbibliotek instruerar sina studenter i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information. Analysmetoden var en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av de externa webbplatserna vid Sveriges offentliga universitetsbibliotek för att fastställa vilka undervisningsformer som erbjuds och hur dessa tjänster beskrivs samt görs tillgängliga för deras användare. Kodningen av webbplatserna delade in innehållet i fyra huvudkategorier. De två första hänvisar till asynkron och inaktiv instruktion: Information och Moduler. De andra två kategorierna avser synkron och aktiv undervisning: Undervisning och Handledning. Resultaten av uppsatsen indikerar att de mest populära undervisningsformerna relaterade till kritisk utvärdering av källor och information var informativa webbsidor och aktiv undervisning som antingen kunde ta formen av föreläsningar eller workshops då 12 av 15 analyserade bibliotek som var värd för eller annonserade dessa tjänster. Uppsatsen drar slutsatsen att undervisning i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information verkar vara central, eftersom de flesta universitetsbiblioteken erbjuder flera undervisningsformer i ämnet. Det fanns dock fortfarande variationer när det gäller tillgängligheten för tjänsterna, även om online-utbildning fortfarande visade sig vara populär i handledningssessioner. Dessutom visade analysen av terminologi och återkommande ord en betoning på biblioteksfärdigheter på 'lägre nivå' relaterade till hur man känner igen vetenskapliga källor snarare än 'högre' kritiskt tänkande. Slutligen tyder resultaten på att svenska universitetsbibliotek är engagerade i undervisning kring evaluering av källor och information även om omfattningen och undervisningssätten i ämnet varierar. Detta är en masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor. Teoretisk referensram består av litteratur och vetenskapliga artiklar som ger teoretiskt stöd åt ett operationaliseringsschema och ger grund åt hela studien. Studien begränsas till högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen som går medieinriktade studier, oberoende av årskursnivå. Ett oväntat resultat som studien visade är, att både högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen tittar mest på sina träffar ”Till mitten pålistan”. I studien upptäcktes att högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen har kunskap om källkritik, men det stora problemet hos båda grupperna är ”Tidsbrist” och ”Har inte lust”, så att de undviker granska källor på Internet. Högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå om de inte kritisk granskar källor på Internet. Det sökmönster som högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen använder är att de först söker med bred sökning och sedan med smal sökning. Deras val av sökverktyg är ”Google” och de söker mest med sökord.

Syftet är att undersöka hur pressande frågetyper vid polisförhör påverkar barns (3-7 år gamla) svar. Tio förhörsutskrifter i dialogform har använts. Olika kategorier av pressande frågetyper samt av svarstyper konstruerades. Resultaten visar att barn i regel är känsliga för suggestion, men det förekommer undantag. Barn ändrar ofta svar när samma fråga upprepas. / The purpose is to study how pressing questions during police interrogations influence children´s answers. Ten transcriptions of police interrogations were analyzed for children 3 - 7 years old. The results show that children as a rule are influenced by suggestions. Children often change answers when the same question is repeated.

As the digital age takes root, more and more students use the internet to acquire information for their studies. Common sources in Sweden are online encyclopedias like Wikipedia, SO-rummet and Nationalencyklopedin (NE). Seeing as these online encyclopedias can fill the role of teaching aids it is prudent to examine their contents to evaluate if they hold up to the standards established by the Swedish National Agency for Education (Skolverket). Focusing on the subject “religion” and the topic “Judaism”, this study evaluates the contents and framing used in the main articles about Judaism from both Swedish and English versions of the collaborative encyclopedia Wikipedia as well as the Swedish sources NE which is state sponsored and the commercial actor SO-rummet. Additionally this paper discusses how these sources compare with the central contents of the course Religionsvetenskap 1 (Religious Studies 1) for Swedish upper secondary school. The results show that the articles from NE and Swedish Wikipedia mostly state facts without elaborating and are more likely to give the reader a homogeneous picture of Judaism. SO-rummet is the most beginner friendly source while English Wikipedia is the most nuanced but perhaps most difficult source for students to comprehend. Generally, the sources fail to portray diversity within the tradition, with the exception being English Wikipedia. The sources that compare the best with the central contents for Religionsvetenskap 1 were in the following in descending order: English Wikipedia, SO-rummet, Swedish Wikipedia and lastly NE. This is problematic because previous studies show that students have greater faith in NE than they do in Wikipedia. It is worth keeping in mind however, that students are likely to use more than one source, especially if it is a group assignment. It is up to the teacher to recommend good sources, fill in the blanks and to guide the students with their own teaching.