<p><p>Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.</p></p>

Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.

Abstract (in English)During the last fifty years, the waste in an average Swedish household has increased by about five hundred percent. In order to manage (eller take care of) all of this new waste, Swedes need a method of facilitating the handling process. In this report, both the habits and needs among private households across Sweden are investigated, followed by a pertinent solution to the waste problem. This solution is a container with two compartments, using the standarddimensions of a grocery store paper bag.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.

Befolkningstillväxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga källsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfälligt miljöhus under byggnationen. Rapporten presenterar ritningar, beräkningar samt en enkätundersökning om miljöhus i Växjö stad. Innehållet byggs på teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhållningens råd och rekommendationer, egenskaper hos material samt beräkningsmetoder. För miljöhusets konstruktionselement används trä som takstolsmaterial och stål för resterande bärande element. Miljöhuset ska med enkla hjälpmedel kunna förflyttas inom Växjö stad. Utformningen och de förutsättningar som krävs för ett tillfälligt bygglov för miljöhuset presenteras.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med barnen. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden. Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera. Enligt enkätundersökningen var människor nöjda med återvinningsstationernas placering och tillgänglighet men ansåg att belysning och renlighet var dålig. Det behövs fjorton återvinningsstationer i Östersund för att tillfredställa stadens behov. Sex av fjorton anläggningar kan behålla sin nuvarande position medan åtta måste omlokaliseras till nya platser. Om uppsatsens lokaliseringsalternativ implementeras kommer anläggningarnas tillgänglighet att öka eftersom fler människor och förbipasserade fordon omfattas av återvinningsstationerna i jämförelse med dagens situation. För att möjliggöra en central lokalisering bör anläggningarna anpassas efter den miljö där de etableras i syfte att framstå som mer visuellt attraktiva och därmed uppmuntra förbipasserande människor till att källsortera.

Som en följd av EU-direktiv ska vi från och med år 2026 ta tillvara på vårt förpackningsavfall, inte bara i hushållen utan även i offentlig miljö. Detta innebär att kommunerna ska samla in plast-, pappers-, glas- och metallförpackningar på platser utomhus där många människor vistas. Så som i parker och på gator och torg. Lappset har idag ett antal skräpkorgar i sitt sortiment men saknar kärl avsedda för sortering av förpackningsavfall. Uppgiften för detta examensarbete är därför att ta fram ett sorteringssopkärl för detta ändamål. Arbetet har resulterat i två stycken sorteringssopkärl. Ett mindre kärl avsett för glas- och metallförpackningar samt för övrigt avfall och ett större kärl avsett för plast- och pappersförpackningar. Kärlen är tänkta att med sin utformning bidra till att människor bryr sig om och lär sig att sortera sitt avfall, på ett intuitivt och korrekt sätt. Kärlen ska dessutom vara enkla att hantera för de som servar dem och samlar in avfallet för återvinning.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka varför individer i Uppsala kommun källsorterar och vad som möjliggör och hindrar deras källsortering utifrån olika aspekter såsom bostadsform, upplevda samhällsnormer och ålder. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: Vilken inverkan har bostadsform på individers källsortering?, Hur påverkar tillgängligheten till avfallsrum och upplevelsen av det individers källsortering?, Hur påverkar upplevelsen av normer olika individers källsortering? och På vilket sätt påverkar generationstillhörighet individens källsortering?. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer i kombination med observation. Resultatet visar på att orsaker till varför en individ källsorterar eller inte ligger på individnivå snarare än generation. Individens syn på miljön har en viktig påverkan på om en individ källsorterar eller inte. Det är den specifika bostaden med dess förutsättningar för källsortering som har större inverkan på källsortering än bostadstypen i sig. Tillgänglighetsaspekten var viktig för samtliga respondenter men det varierade från individ till individ beroende på deras egen attityd och värderingar.

Resursuttagen i Sverige är cirka fyra gånger större än vad som på lång sikt anses vara hållbart. I takt med att befolkningen växer ökar mängden hushållsavfall vilket har lett till att avfallshanteringen idag är en viktig del inom arbetet mot en mer hållbar miljö. Avfall genereras från alla hushåll och kan genom återvinning och återanvändning vara en tillgång som minskar resursuttagen. Fokus för denna studie ligger i källsortering av hushållsavfall. Syftet har varit att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom valet att källsortera och vad som påverkar dem. Utgångspunkten i studien var att ägandeformen av bostaden påverkar graden av källsortering. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med personer från två olika stadsdelar i en svensk tätort. Det insamlade materialet har analyserats för att kunna svara på studiens syfte. En större förståelse för vad som driver personer att källsortera innebär en möjlighet att skapa incitament för att uppnå en högre källsorteringsfrekvens i samhället. Resultatet visar att ägandeformen av bostaden inte påverkade upplevelsen av källsortering. Den främsta drivkraften ligger i individens moraliska förpliktelse att göra rätt och att ta sitt ansvar. För att kunna utöva sin drivkraft är det viktigast att det finns en rutin för beteendet för att göra det en del av vardagslivet. Möjligheten att skapa en rutin påverkas främst av tillgänglighet, men också ansvarsfördelningen och synen på vad avfall är.