Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera. Faktorer som lagkrav och taxeringsavgifter uttryckte deltagarna som obetydliga eller rentav hinder när det kommer till deras källsortering. Resultatet av studien visar på att inga direkta skillnader mellan kommunerna kunde utläsas, dock kunde skillnader i argument mellan ålderskategorierna utläsas. / By examine how six different groups in Katrineholm and Malmö talks and arguments about recycling this study aim to identify arguments and perceptions about recycling in the two municipalities. Three focus groups in the age categories 20-26, 30-45 and 46-65 were performed in each municipality. These six focus groups were compared among each other to identify similarities and differences between the age categories and municipalities. Furthermore, previous science and the results from this study were compared in aim to investigate whether this study reflects arguments and perceptions in previous studies or if new arguments were established. The result in this study show that proximity to recycling stations, maintenance of recycling stations, lack of space in the home, knowledge about recycling processes, knowledge about how to recycle, the environmental mentality and positive feedback are, for the participants in this study, working as motivation factors to recycle more. Factors as legislative demands and rate billing were seen as insignificant or in some cases obstacles when increase the participant’s recycling. The results of this study show no differences between the two municipalities, however, differences in arguments and perceptions between the age categories could be interpreted.

The purpose of this analysis was by qualitative semi-structured interviews with twelve children 5-years old and six pre-school teachers at three pre-schools, a total of six departments, find out how pre-school teachers worked with waste separation, if it motivated the children to take care of the environment, and if the work was understandable for the children. The results showed that the children did not comprehend what the pre-school teachers expressed that they worked with regarding waste separation and actions connected to caring for the environment. The pre-school teachers also expressed that the children was not mature enough to learn about the process when waste separated garbage is recycled, and that the work with the subject therefore had been carried out on a lower level. The children however expressed knowledge that did not come straight from their actual every day life, but since dialogue about the subject did not seem to exist between pre-school teachers and children, the pre-school teachers appeared to have failed in making the learning meaningful and understandable for the children, from their knowledge, experiences and interests. / Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ semi-strukturerad intervju med tolv 5-åriga barn samt sex förskollärare vid tre olika förskolor från sammanlagt sex olika avdelningar, undersöka hur förskollärare genomförde arbete kring källsortering, om det motiverade barnen att värna om miljön, och om arbetet var begripligt för barnen. Resultaten visade att barnen inte förstod att det förskollärarna menade att de arbetade med gällande källsortering och handlingar kopplade till att värna om miljön. Förskollärarna uttryckte även att barnen inte var mogna nog att lära sig om processen när källsorterade sopor återvinns, och att arbetet med ämnet därför genomförts på en lägre nivå. Barnen uttryckte emellertid kunskaper som inte kom direkt från deras faktiska vardag, men då dialog kring ämnet inte verkade förekomma mellan förskollärare och barn så tycks det som om förskollärarna inte lyckats med att göra lärandet meningsfullt och begripligt för barnen, utifrån deras kunskaper, erfarenheter och intressen.

<p>Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar och med reducerade tillgångar av naturresurser. En ökad källsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi återgår till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. För att öka källsorteringen kan det krävas vissa attityd- och beteendeförändringar. Genom en enkätstudie med slumpmässigt urval av personal på Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot källsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att källsortering är viktigt, källsorterar de ändå inte i tillräcklig utsträckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki. En förbättrad tillgänglighet till sorteringsenheter, en lättfattlig och rätt vinklad information tillsammans med en ökad kunskap kan, enligt respondenterna, leda till en ökad källsortering,</p>

SUMMARY Environmental issues are currently a hot topic of debate. Studies within the optics branch have not specifically been conducted previously, so the aim of this study was to determine the extent of environmental-awareness specifically within this branch. A survey, consisting of questions relating to environmental issues, was distributed to 100 randomly-selected opticians in Sweden. Of these 100 surveys, 64 were returned and showed a varied branch-engagement for environmental issues. Results of this survey showed that opticians were best in sorting newspapers, magazines, other paper and hazardous waste. Metal and rigid plastic were not sorted to any larger extent. Choosing environmentally-safe products was not so popular and only six stores always do this. 25 shops turn off electrical machines and equipment over night; while the majority of the remaining stores leave the machines on during the night. 27 stores did not know if their electrical company provided “green electricity”. Results showed that there is a lot of work to be done in making the stores more environmentally friendly. Changes do not have to be great, however all changes can help protect the environment and even result in economic benefits for a practice. • Choose electrical-companies that provide “green electricity” • Sort garbage better • Create an environmental policy in the practice • Discuss environmental issues with suppliers • Request environmentally-safe products from suppliers • Choose environmentally safe products as much as possible • Try to think about the environment when travelling or commuting • Turn off all electrical machines when not in use • Don’t waste water, electricity, chemicals, paper etc. • Get information and get environmentally active / Abstrakt Miljöarbete är i full gång i hela världen och det är ett mycket aktuellt och viktigt ämne. Därför kom funderingar över hur miljöarbetet ser ut i optikbranschen, och om man kunde göra några förbättringar i det. För att ta reda på det skapades en enkät som skickades ut till 100 slumpmässigt utvalda optikerbutiker i Sverige. 64 enkäter besvarades och visade på ett blandat miljöengagemang. Enkätsvaren visade att butikerna var bäst på att källsortera tidningar, annat papper och miljöfarligt avfall, medan de var sämst på att sortera metall och hårdplast. Att alltid välja miljövänliga produkter var inte så vanligt, bara 6 butiker väljer alltid det. Att stänga av de elektriska apparaterna till natten var det 25 butiker som gjorde medan 37 stycken låter apparaterna stå på. 27 stycken butiker visste inte om de anlitade ett elbolag som sålde ”grön el”. 53 butiker tror att de kan påverka miljön till det bättre genom att ”dra sitt strå till stacken”. Enkätsvaren visar dessutom på att det finns en del att jobba med för att göra butikerna miljövänligare. Det behöver inte vara särskilt stora förändringar för att miljöarbetet ska skjuta fart. Vissa miljöinsatser kan faktiskt spara pengar. 2008:O20

Syftet med denna uppsats är att utifrån den kvalitativa undersökningen ta fram nya idéer som kan få ungdomar och unga vuxna mellan 15-30år att bli mer motiverad till att återvinna matavfall. Rapporten har tagit stöd av innovationsteorier samt tidigare forskningar. Den empiriska delen för rapporten grundar sig på personlig intervju med Reiner Schulz som är verksamhetsansvarig för avfallshanteringsenheten på Eskilstuna Energi &amp; Miljö. Vidare har kvalitativa undersökningar med åtta respondenter i åldrarna mellan 15-30år genomförts varav av fyra tjejer och fyra killar. Valet av Eskilstuna Energi &amp; Miljö är på grund av att jag under min högskolestudie tid har arbetat där som informatör och har därför kännedom om företaget. Vidare är valet av ungdomar i Eskilstuna ett bekvämlighetsurval eftersom dessa personer är arbetskollegor och även inom min vänkrets. Innovationsbidragen som presenteras i rapporten är en applikation till smartphones och en utvecklad matavfallspåse som innehåller information om källsortering för matavfall. Dessa två idéer har jag har tagit fram med hjälp av den enkla innovationsmodellen GSI som är framtagen av Bessant &amp; Tidd (2007). Detta för att generera, sedan välja ut de potentiella idéerna och sist men inte minst att implementera de idéerna som har uppkommit ur min undersökning.

<p>SUMMARY</p><p>Environmental issues are currently a hot topic of debate. Studies within the optics branch have not specifically been conducted previously, so the aim of this study was to determine the extent of environmental-awareness specifically within this branch.</p><p>A survey, consisting of questions relating to environmental issues, was distributed to 100 randomly-selected opticians in Sweden. Of these 100 surveys, 64 were returned and showed a varied branch-engagement for environmental issues.</p><p>Results of this survey showed that opticians were best in sorting newspapers, magazines, other paper and hazardous waste. Metal and rigid plastic were not sorted to any larger extent.</p><p>Choosing environmentally-safe products was not so popular and only six stores always do this. 25 shops turn off electrical machines and equipment over night; while the majority of the remaining stores leave the machines on during the night.</p><p>27 stores did not know if their electrical company provided “green electricity”.</p><p>Results showed that there is a lot of work to be done in making the stores more environmentally friendly. Changes do not have to be great, however all changes can help protect the environment and even result in economic benefits for a practice.</p><p>• Choose electrical-companies that provide “green electricity”</p><p>• Sort garbage better</p><p>• Create an environmental policy in the practice</p><p>• Discuss environmental issues with suppliers</p><p>• Request environmentally-safe products from suppliers</p><p>• Choose environmentally safe products as much as possible</p><p>• Try to think about the environment when travelling or commuting</p><p>• Turn off all electrical machines when not in use</p><p>• Don’t waste water, electricity, chemicals, paper etc.</p><p>• Get information and get environmentally active</p> / <p>Abstrakt</p><p>Miljöarbete är i full gång i hela världen och det är ett mycket aktuellt och viktigt ämne. Därför kom funderingar över hur miljöarbetet ser ut i optikbranschen, och om man kunde göra några förbättringar i det. För att ta reda på det skapades en enkät som skickades ut till 100 slumpmässigt utvalda optikerbutiker i Sverige. 64 enkäter besvarades och visade på ett blandat miljöengagemang.</p><p>Enkätsvaren visade att butikerna var bäst på att källsortera tidningar, annat papper och miljöfarligt avfall, medan de var sämst på att sortera metall och hårdplast. Att alltid välja miljövänliga produkter var inte så vanligt, bara 6 butiker väljer alltid det. Att stänga av de elektriska apparaterna till natten var det 25 butiker som gjorde medan 37 stycken låter apparaterna stå på. 27 stycken butiker visste inte om de anlitade ett elbolag som sålde ”grön el”. 53 butiker tror att de kan påverka miljön till det bättre genom att ”dra sitt strå till stacken”.</p><p>Enkätsvaren visar dessutom på att det finns en del att jobba med för att göra butikerna miljövänligare. Det behöver inte vara särskilt stora förändringar för att miljöarbetet ska skjuta fart. Vissa miljöinsatser kan faktiskt spara pengar.</p><p>2008:O20</p>

Studien undersöker frågeställningen Hur kan en genom design skapa bättre förutsättningar för hållbar avfallshantering? utifrån perspektiven hållbar utveckling och användarcentrerad design. Studien är ett designdrivet forskningsarbete som genom en designprocess utforskar hur hållbar avfallshantering kan främjas och bidra till en cirkulär ekonomi. Med användarcentrerad design som centralt verktyg är målet med studien att identifiera och undersöka användarnas behov och därefter presentera ett designförslag som svar på frågeställningen. Med hjälp av metoderna enkätundersökning och intervju ges insiker i användarnas behov och önskemål. Idégenereringen och fortsatt utforskande av hur frågeställningen kan besvaras utgår från metoderna brainstorming, funktionsanalys, värdemetoden, marknadsanalys, persona och prototyp. Slutresultatet är ett modulärt kärlsystem som presenteras som en 3D-modell.  Studien slutsats är att användarna efterfrågar en produkt som uppfyller de tre identifierade nyckelfaktorerna för hållbar avfallshantering: utrymme, tillgänlighet och anpassning. Frågeställningen besvaras genom ett designförslag som erbjuder användaren att anpassa sitt avfallshanteringssystem efter behov.

Att källsortera och återvinna medför vinster för vår miljö. Vi utvinner naturresurser på ett sätt som inte är hållbart för vår planet på grund av en ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder också till ökat avfall. I Sverige finns idag ett utbyggt system för källsortering och återvinning, men det finns också potential för att öka graden av källsortering. För att uppnå de globala och nationella miljömål som antagits behövs en minskning från alla sektorer i samhället. En av de sektorerna är den svenska verkstadsindustrin. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av källsortering hos medarbetarna på en verkstadsindustri samt undersöka vilja möjliga lösningar det finns för att öka källsorteringen. Resultatet visar att kön, utbildning och ålder är faktorer som påverkar. Kvinnor är mer angelägna om att källsorteringen kan förbättras och anser att de inte har rätt möjligheter att källsortera medan männen inte är lika angelägna om förbättring då de tycker att de har rätt förutsättningar. De med utbildningsnivån mer än 3 år på universitet- eller högskola har mest miljömässigt beteende men är sämre på att faktiskt källsortera. De med 1-3 år på universitet eller högskola är inte bättre på att källsortera men är mer angelägna om förbättringsåtgärder än övriga utbildningsnivåer. De två yngre åldersgrupperna, 18-30 år och 31-40 källsorterar inte i högst grad, men är mest angelägna om att förbättra källsorteringen.

As waste quantities increased in the Swedish society households were encouraged to sort their household waste in the 1980s. This was due to the fact that it had been shown that physical processing of unsorted waste risk spreading hazardous substances. Today, only 29% of all plastic packaging is recycled and as a result of poor waste management, we have had to accept the consequences such as the global warming. The purpose of this study was to investigate how sorting of waste differs depending on whether a person is located in their permanent residence or in their holiday accommodation, and the reason behind potential differences. For this investigation, a survey was conducted, where owners of summer cottages and mountain cottages were asked to answer the questionnaire in order to study whether the sorting of household waste in people’s permanent residence differs from their sorting of household waste in their holiday accommodation’s. The results showed that there is a significant difference between the sorting in the permanent home and in the holiday home. More people sorted their waste when they were located at their permanent residence in comparison to their holiday accomodations. However, there was no significant difference between the sorting of waste in summer cottages in comparison to mountain cottages. The reasons why more people sort in their permanent residence were, among other things, the shorter distance to recycling stations, the larger space, and the fact that there is currently no collection system for food waste for holiday homes in some municipalities.

Bakgrund: Dagens sjukhus producerar dagligen stora mängder avfall till följd av den vård som sker och operationsavdelningarna står för en betydande del av det avfallet. Fler operationer sker idag än det gjorts tidigare och vi använder fler och mer engångsmaterial. Det ligger i allas intresse att minimera de kvantiteter av sopor som produceras, speciellt den del som går att återvinna. Operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra till att en stor del av det som annars skulle gått till förbränning istället källsorteras.  Motiv: Motivet för denna studie är att belysa operationssjuksköterskans roll i källsortering med målet att fler kan motiveras att källsortera på sin arbetsplats. Jordens begränsade resurser behöver tas tillvara och operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra genom att källsortera de stora mängder förpackningsmaterial som de förbrukningsartiklar som används under operationerna genererar.  Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av och inställning till källsortering på operationssal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på fyra olika operationsavdelningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Operationssjuksköterskornas erfarenheter av källsortering på operationssal framkom vara av varierande sort och grad, men samtliga hade en mestadels positiv inställning till ämnet även om tydliga hinder framkom. Analysen resulterade i tre kategorier; Önskan om att göra mer, Faktorer som försvårar och En personlig ambitionsnivå.  Konklusion: Operationssjuksköterskor är generellt positivt inställda till miljöarbete på sin arbetsplats, men på grund av ett flertal hinder upplever de att det kan vara svårt. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att förstå hur man i framtiden kan utveckla och effektivisera källsortering på operationssal samt att få samtliga yrkeskategorier involverade.